Shelley Grundén hade jobbat i butik sedan tonåren. Men bristen på utveckling och den stora omställning branschen går igenom fick henne att känna att hon inte hade sin framtid inom handeln. Nu tar hon tag i sin livsdröm och studerar till socionom.
Publicerad 03 okt. 2023
Det tog många år för Shelley Grundén, 43 år i Stockholm, att ta tag i sin dröm om att bli socionom. Länge kände hon att det inte ens var någon idé att försöka.
Länge kände hon att det inte ens var någon idé att försöka
– Jag tänkte att jag ändå aldrig kommer att komma in. Just därför är jag så lycklig över att jag nu realiserar min livsdröm. Att jag inte blev fast i en bransch där jag inte längre utvecklades.
Shelley Grundén läser sedan ett och ett halvt år tillbaka socionomprogrammet på Södertörns högskola. Hon hade sökt in till utbildningen flera gånger tidigare, men aldrig lyckats få en plats, så hon fortsatte jobba inom handelsbranschen. Där fick Shelley tidigt in en fot. Det började med att hon gjorde praktik på Lindex när hon gick på gymnasiet. Hon fick därefter extrajobb, vilket ledde till en helgtjänst, som ledde till ett vikariat, vilket ledde till olika tjänster som ställföreträdande chef i olika butiker.
– Som ung, modeintresserad tjej var det roligt att jobba inom handeln, jag gillade kundkontakten, att träffa och hjälpa människor. Och kulturen på Lindex är sympatisk, många stannar i årtionden.
Hon studerade visserligen mellan varven. Hon hade en plan om att läsa enstaka kurser för att på de sättet komma bakvägen in i socionomyrket.
– Det går inte, men känslan av att jag ville göra något annat levde kvar.
Känslan minskade inte efter att hon fick barn.
– Det är konstigt, för trots att många kvinnor jobbar inom handeln är jobben inte anpassade för kvinnor med familj. Arbetstiderna skiftar, man stänger ofta butiken efter att förskolan stängt. Och om man vabbar, vilket många kvinnor inom låglöneyrken ofta gör, så skapar det en stress, för man vet vilken extra arbetsbörda det innebär för kollegorna.
Med åren började hon också känna av den kris handelsbranschen befinner sig i kris. Dels är det färre som besöker galleriorna, när fler handlar på nätet och har lärt sig jaga låga priser. Men det handlar också om höga hyror och energipriser, och den gröna omställning som måste till. Allt detta gör att handeln är en bransch i förändring.
– Vi blev färre personer på golvet, och även om kunden alltid var i fokus skulle vi också sälja på ett mer aktivt sätt. I takt med att antalet tjänster skars ner ökade också stressen, samtidigt om möjligheterna att ta sig vidare karriärmässigt minskade.
I takt med att antalet tjänster skars ner ökade också stressen
Ja, att hennes framtid inte var inom handeln blev allt tydligare, men exakt hur hon skulle ta sig därifrån var hon inte på det klara med. Det var när Shelley hösten 2018 blev utbränd i rollen som butikschef för en nyöppnad inredningsbutik, som hon tog tag i saken.
– I två års tid hade jag sprungit runt och släckt bränder. Utmattningen kostade rejält på kroppen, men jag är ändå tacksam för pausen den gav.
Shelley fick tid att tänka, analysera, och drömma kring sitt liv och sin framtid, och som många som hamnar i någon typ av kris sökte hon förändring. Även på arbetstid ville hon ägna sig åt något som hon känner har större mening än att sälja plagg och prylar. Hon ville hjälpa folk till positiv förändring.
– Att bli socionom kändes också som ett tryggt val, folk kommer tyvärr alltid att ha problem, dessutom såg jag möjligheten att komma upp i lön. Men jag hade ju sökt socionomutbildningen tidigare, och aldrig kommit in. Nu försökte jag även komma in på reell kompetens, men lyckades inte med det heller.
Hon trodde drömmen var ouppnåbar, men kontaktade ändå en studievägledare.
Hon trodde drömmen var ouppnåbar, men kontaktade ändå en studievägledare.
– Hon var superärlig och sa att jag aldrig skulle komma in på det jag hade, att jag hade sämsta tänkbara utgångspunkt. Hon rekommenderade mig därför att läsa upp matten och skriva högskoleprovet. Jag hade låga förväntningar på mig själv, och tänkte att jag skulle få jättedåligt resultat, men fick precis det jag behövde för att komma in.
Det är ett stort steg att börja plugga som vuxen med småbarn, framförallt då Shelley inte har så mycket CSN kvar att ta ut och det är osäkert om hon kommer att få omställningsstudiestöd .
– Men min man säger att ”vi löser det.” Det är fantastiskt att ha den uppbackningen, säger hon och skrattar till:
– Å andra sidan tog jag hela föräldraledigheten, så jag känner att det är min tur nu.
Men att det skulle vara svårare att plugga i medelåldern skriver hon inte under på.
Hon strålar när hon berättar om allt hon lär sig om dagarna nu, men poängterar samtidigt att studera inte är någon dans på rosor. Vissa veckor är riktigt kämpiga. Men att det skulle vara svårare att plugga i medelåldern skriver hon inte under på.
– Dels kommer jag in med rejält med kunskap om livet, och dels har jag ett större lugn i att det ordnar sig än många av mina yngre studiekamrater. So what, om jag kör på en tenta, då lyckas jag väl nästa gång.
Nästa artikel
Chefsliv träffade honom och förutom frågan om ledarskap handlade samtalet också om integritet, ett område där Peter ser att facket har en viktig uppgift.
Peter jobbade som systemutvecklare på IBM under 90-talet där han blev invald i klubbstyrelsen.
- Jag inser att jag firar 30 år som förtroendevald i år, säger han eftertänksamt. Och min drivkraft under alla år har varit att bidra till att arbetslivet ständigt blir allt bättre.
År 2000 blev han invald i förbundsstyrelsen, valdes till vice ordförande 2004 och vid kongressen 2023 valdes han till ordförande. Förutom att leda i rollen som vice ordförande i Unionen så har han även bland annat varit ordförande i internationella fackliga sammanhang. Peter har också varit ordförande vid ett otal möten i olika former.
Peter menar att begreppen chef och ledare handlar om olika delar i chefsrollen.
- Chef är ett yrke medan ledare mer är en roll man tar på sig, säger han. En chef är inte alltid en bra ledare, och en ledare är inte alltid chef.
Chefens uppdrag utgår ifrån en hierarkisk struktur som tar sikte på arbetsgivaren och arbetsplatsen visioner och mål.
- En riktigt bra chef är ju också en god ledare, som lyssnar in sina medarbetare och samtidigt är tydlig med målsättningar och ramar för verksamheten, menar Peter.
Att vara förtroendevald ledare i en medlemsorganisation är ytterligare ett perspektiv på ledarskap.
- Som förtroendevald ledare har jag ju mitt uppdrag från medlemmarna, säger Peter. Det ledarskapet bygger på att lyssna på medlemmarna både direkt och även via klubbstyrelser, regionstyrelser, branschdelegationer och de många andra demokratiskt valda grupperingarna som finns i Unionen. Utifrån det gör vi i förbundsstyrelsen bedömningar om vad majoriteten vill och vad som faktiskt är bäst för medlemmarna och inte minst vad som ger bäst utdelning utifrån de medel förbundet har.
Som ledare i Unionen vill Peter uppfattas som inlyssnande i vad medlemmarna tycker, tänker och behöver.
- Jag blir gladast om de säger att ”han bryr sig på riktigt om hur vi har det”, säger han.
Peters målsättning är också att leverera på det medlemmarna efterfrågar.
- Jag vill bidra till att skapa engagemang så att medlemmar får kraft att agera på egen hand, på sin arbetsplats, i sin styrelse eller något annat sammanhang, säger han.
Ett område som Peter ser är både aktuell och viktig att hålla koll på för fackförbunden är frågan om integritet.
- Det kommer ständigt nya IT-verktyg som samlar in data från medarbetarna och som ökar möjligheten till övervakning, något vi som fackförbund på sikt behöver hjälpa till att reglera, säger han.
Han menar att man behöver få ha sin privata sfär, även på jobbet och ifrågasätter hur snäv den får vara innan det inte blir okej för den enskilda personen.
- Chefen ska inte behöva ha koll på exakt hur du har gjort något, och hur mycket tid du har lagt på de olika delarna. Det viktiga är att slutresultatet blir bra. Det här är en arbetsmiljöfråga. Man mår inte bra i en för detaljstyrd och övervakad arbetssituation. Alla behöver inflytande i sitt arbete.
