Att försöka framstå som professionell i ett digitalt möte samtidigt som ett snorigt barn klättrar på en, kan få vem som helst att gå upp i högvarv. Så hur minskar man vobb-stressen? Här är Unionens fem tips till dig som chef.
Publicerad 06 feb. 2023
Ordet vobba var med på 2011 års nyordslista. De flesta nyord överlever inte i flera decennier, många kommer inte ens med i nästa upplaga av Svenska akademins ordlista. Men ordet vobba , som innebär att man jobbar samtidigt som man är hemma med sjukt barn, kom för att stanna.
– Från att ha varit något av ett fenomen är det nu vedertaget att tjänstemän vobbar ibland. Sedan pandemin har man också goda förutsättningar att göra det, säger Unionens jämställdhetsexpert Peter Tai Christensen.
i en Novus-undersökning, visade det sig att fyra av tio nu känner att de vobbar för mycket
Men när Unionen kollade närmare på vobbandet i en Novus-undersökning, visade det sig att fyra av tio nu känner att de vobbar för mycket. Det kan handla om att man vobbar för att inte sätta sina kollegor på pottan.
– Eller så vobbar man för att det inte finns någon att lämna över arbetsuppgifterna till, så man kommer att få göra dem själv oavsett. I det läget kan man lika gärna vobba för att slippa inkomstbortfall, trots att man kanske innerst inne hade velat vabba.
– Om man tycker att man vobbar för mycket så är det en form av missnöje, och det är aldrig en fördel att ha missnöjda medarbetare.
Peter Tai Christensen påminner om att möjligheten att vobb kan upplevas som stressförebyggande, eftersom arbetet inte samlas på hög tills barnet är friskt.
– Men om man istället känner sig tvungen att vobba , så blir det istället en stressfaktor.
Och även om du som chef i ord har sagt att det är okej att vabba, så gäller det att vara uppmärksam på kulturen. Finns det i ärlighetens namn en förväntan på att medarbetare ska vara tillgängliga när de vabbar, och allra helst vobba ?
– Ta upp frågan på ett arbetsplatsmöte, och tydliggör arbetsgivarens inställning till vabb och vobb. Ge medarbetarna chans att komma med frågor och funderingar. Ju öppnare, rakare och tydligare kommunikation, desto bättre.
Nästa artikel
Hos personsökningstjänster som Mrkoll och Lexbase kan arbetsgivare för en liten peng hur lätt som helst kolla upp om du har blivit dömd för ett brott. Detta trots att samma arbetsgivare inte har rätt att begära utdrag ur belastningsregistret om dig. Hur är det möjligt?
– Företagen har utgivningsbevis. Därmed lyder de under den grundlagsskyddade rätten till yttrandefrihet. Vi på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har därför begränsade möjligheter att få dessa sajter att ta bort information om dig även om du skickar ett klagomål till oss, säger Maria Stråhle, kommunikatör på IMY.
Utgivningsbevis ges normalt till massmedieföretag, som har ett så kallat automatiskt grundlagsskydd. Det är positivt för demokratin, då det ger traditionell journalistik ett starkt lagligt stöd. Men 2003 infördes även ett frivilligt grundlagsskydd, vilket innebär att vem som helst som har en blogg eller söksajt också kan ansöka om utgivningsbevis hos Myndigheten för press, radio och tv – och plötsligt kunde dessa databaser som egentligen är personregister omfattas av grundlagsskyddet. Det innebär att de är mer eller mindre fredade från GDPR och dess svenska tillsynsmyndighet IMY.
Det innebär att de är mer eller mindre fredade från GDPR och dess svenska tillsynsmyndighet IMY.
– I de flesta fall gäller dataskyddsförordningen inte för verksamheter med utgivningsbevis, säger Maria Stråhle.
Traditionella medier i Sverige är dock mycket restriktiva med namnpubliceringar i samband med brott. Grundregeln är att man avstår från det, vilket är varför du ofta läser ”32-årig man från Örebro” – även om personer som begått riktigt grova brott kan namnges. Bryter man mot etiken kan man anmälas till Medieombudsmannen.
Systemet bygger på en gemensam vilja att följa medieetiska regler
– Men det här systemet bygger på en gemensam vilja att följa medieetiska regler. Är man en provokativ tidskrift eller sajt som vill utmana etablissemanget är man inte intresserad av att följa dessa regler, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Ytterligare en fråga är att medan polisen efter ett antal år måste gallra bort uppgifter om domar, så kan de finnas kvar i evigheter på de här sajterna.
Så vad tycker Unionen om det här?
– Vi tycker användandet av registren är problematiska. Om man har begått en kriminell handling och avtjänat sitt straff, så förväntas man sedan leva ett hederligt liv. För att kunna göra det måste man försörja sig. Om vi skapar ett samhälle där arbetsgivare får allt större möjlighet att kräva att folk ska ha levt ett perfekt liv rakt igenom, så skapar vi ett samhälle där man inte får en rimlig chans att bättra sig. För vi ska komma ihåg att arbetsgivare inte bara samlar in information här, utan även från sociala medier.
Om vi skapar ett samhälle där arbetsgivare får allt större möjlighet att kräva att folk ska ha levt ett perfekt liv rakt igenom, så skapar vi ett samhälle där man inte får en rimlig chans att bättra sig.
Det är straffet som avgör hur länge en uppgift finns kvar i belastningsregistret.
3 år efter beslut: Vid straffvarning, alltså när åklagaren beslutat att inte åtala, om personen var under 18 år när brottet begicks.
5 år efter dom eller beslut: Vid exempelvis dagsböter, tillträdesförbud, skyddstillsyn för unga, ungdomsvård, ungdomstjänst om personen var under 18 vid tidpunkten då brottet begicks.
10 år efter dom eller beslut: Vid kontaktförbud, skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård/ungdomstjänst för personer om personen var över 18 år när brottet begicks.
10 efter att straffet har avtjänats: Gäller för de skarpaste påföljderna, som fängelse, sluten ungdomsvård och rättspsykiatriskt vård.
20 år: Om en ny påföljd (dock inte böter) tillkommer medan en annan uppgift ännu står kvar i registret behålls båda kvar. Senast efter 20 år ska uppgifterna dock gallras bort.
