Svenska företag och myndigheter verkar just nu vara under attack – och de cyberkriminella fortsätter hitta nya vägar in. Nyligen rapporterades det om hur Tillväxtverket bestulits på flera miljoner av så kallade sociala ingenjörer. Vi lär dig känna igen dem och deras tricks.
Publicerad 04 sept. 2023
Dagens Nyheter rapporterade nyligen om att Tillväxtverket bestulits på åtta miljoner kronor genom fejkade mejl som verkade komma från generaldirektören. Och de är långtifrån de enda som utsatts. Ofta kallas detta för vd-bedrägerier, där en bedragare utger sig för att vara företagets vd, och ber en anställd att göra en överföring på en stor summa pengar.
När man pratar om säkerhetsintrång tänker många på hackare, eller någon annan teknisk svaghet, men många attacker riktar in sig på oss människor som den svaga länken. Det här kallas ”social engineering”, alltså social ingenjörskonst, där människor manipuleras att lämna ut information. För bedragaren kan det vara betydligt enklare att få ut information den vägen än att hacka sig in i ett supersäkert system och sno åt sig vad man vill ha. För säkerheten är aldrig starkare än den svagaste länken. Ibland får man tag på mindre bitar av information om ett företag eller en verksamhet, men ihoppusslade kan de innebära en rejäl säkerhetslucka.
Här är några vanliga taktiker på respektive område för att få tillträde, samla på sig information eller plantera utrustning. Se upp för dessa!
Nästa artikel
Moderna bilar är en katastrof för den personliga integriteten skrev amerikanska Mozilla foundation i rapporten ”Privacy not included.” Av de 25 populära bilmärken de kollade på klarade inte ett enda minimikraven för integritet. 84 procent av dem sade sig kunna dela din data med tredjepartsaktörer. Och 76 procent, eller 19 av biltillverkarna, angav att de kan sälja fordonsägarens personliga data vidare.
Tomas Bodeklint, forsknings- och affärsutvecklare på det statligt ägda forskningsinstitutet RISE, säger att det ligger i linje med hela digitaliseringen.
– Prylar samlar in enorma mängder data om oss hela tiden, ta bara mobilen som vet det mesta om din hälsostatus, och här är fordon inget undantag, säger han.
Dagens bilar innehåller ett stort antal sensorer, Tomas Bodeklint säger att ”det är en farkost du färdas i.” Huvudsyftet med dem är att bilen ska fungera bra, så vissa sensorer kollar bromsverkan, andra accelerationen eller din körstil.
– Men de samlar säkerligen in information om vilka vanor du har också. Hur ofta du byter radiokanal, hur du ställer in värmen. All sådan information används för att förbättra upplevelsen.
Bilföretagen kan alltså tjäna stora pengar på att sälja information om dig, din hälsostatus eller vilken stad du är på väg mot – för att på så sätt kunna ge dig reklam för exempelvis restauranger på orten.
– Jag vet också att många försäkringsbolag gärna skulle vilja köpa information om din körstil, se om du är en lugn eller vårdslös förare, och sätta pris efter det.
GPS:en samlar på sig information om hur ofta och långa sträckor du kör bilen, och var du befinner dig i detta nu, något arbetsgivare kan, men normalt inte får, följa. Unionen stämde nyligen ett it-företag som följde sina anställda i realtid via gps-tjänsten Enroute – vilket ledde till att de anställda fick skadestånd. Men det här är en utmaning, för medan du kan lämna jobbmobilen i skåpet på kontoret, så är det svårare att "lägga ifrån sig" bilen för att slippa bli följd – många får ju också använda tjänstebilen privat.
Mikrofonen å sin sida behövs för att du med röstkommandon ska kunna styra saker i bilen. Det kan även finnas kameror som filmar föraren. Syftet kan då vara att hålla koll på att du inte somnar vid ratten och varna om så sker. Men som alltid kan saker missbrukas. Någon skulle potentiellt kunna avlyssna samtal i bilen genom mikrofonen, eller läsa dina mejl. Och bilens dator kan hackas.
– Antalet hackningsincidenter ökar på alla fronter i samhället, och inte heller där är bilar något undantag. Rent tekniskt finns det extrema möjligheter. Men cybersäkerheten i bilar är betydligt högre än hos många andra prylar vi installerar och använder dagligen, som högtalare och billiga hemlarm. Det beror på att kraven är högre på biltillverkarna.
Har du kopplat upp din mobil mot exempelvis Apple carplay, så har bilen tillgång till dina sms och mejl.
– Bilens dator speglar din telefon, för att du lätt ska kunna använda Spotify-listor och ha tillgång till dina kontakter i bilen. Många mejl har någon form av skydd via kryptering, men jag kan inte detaljerna kring vad fordonen sparar.
Däremot tror Tomas Bodeklint att det är högst osannolikt att din chef skulle sitta och läsa dina mejl via tjänstebilen.
– Använder du en jobbdator eller jobbmobil så är det betydligt lättare att följa din aktivitet där – om du nu råkar ha en chef som alls gör det.
Men visst kan det kännas olustigt att bilföretagen får samla in så mycket information om en.
– Som användare är du gisslantagen. Om du inte godkänner företagens 15-sidiga avtal om hur de får samla in och dela information får du inte tillgång till deras tjänster.
Men om du vill ha tillgång till bilens finesser och samtidigt vara på den säkra sidan, så har Tomas Bodeklint ett tips:
– Du kan skaffa ett anonymt konto kopplad till en mejladress som finns men inte används. På så sätt slipper du dela med dig av din personliga information. Det kommer förstås på bekostnad av viss bekvämlighet. Du kanske inte kan få tillgång till musiklistor eller få upp sms på skärmen i bilen, men det är ett sätt att inte dela med sig av allt som finns på din mobiltelefon.
