Andreas, 42, pluggar HR: ”Jag har ju halva arbetslivet kvar”
De är inte ovanligt att man börjar tvivla på sitt yrkesval i medelåldern. Tyvärr känner sig många då också för gamla för att börja plugga igen. Det gjorde Andreas också. "Sedan kom jag på att jag har halva arbetslivet kvar", säger han, som nu studerar till personalvetare.
Det var när Andreas Lundqvist, 42 år i Gävle, insåg att han hade halva arbetslivet kvar som han bestämde sig för att återvända till högskolan för att studera till ett nytt yrke.
– Oavsett ålder är du aldrig för gammal för att börja plugga. Det här är inte bara en investering i mig själv, utan också en energi-injektion där jag njuter av att utvecklas och utmanas.
Som ung hade Andreas en idé om att bli journalist, men planerna omkullkastades när han blev pappa i slutet av utbildningen.
– Jag föll in i papparollen och fokuserade på försörjning istället för min egen
karriär
. Så jag hoppade av studierna med en ofullständig kandidatexamen.
Hamnade inom e-handeln
De senaste 13 åren har Andreas jobbat på ett e-handelsföretag som säljer fysiska spel. Han var en av deras första anställda, och har alltså fått vara med på hela utvecklingsresan.
– Det har varit spännande och roligt, men jag har samtidigt länge känt att jag vill något mer. Jag vill gå vidare i livet, inte bara sitta kvar på samma ställe.
Han säger att det finns vissa jobb, där det ena leder till det andra – och plötsligt tre jobb senare har man ”blivit något nytt”, kanske till och med bytt bransch.
– Men på mindre företag blir man specialiserad inom sin roll. Det är svårt att komma vidare.
Därför började han för ett antal år sedan fundera på att plugga vidare. Men det var inget lätt beslut att ta steget.
– När man kommer upp i åldern har man försörjningsansvar och måste räkna på kronor och ören. Då kan man inte plötsligt dippa tio femton tusen i inkomst per månad. Därför satte jag mig och tittade på: Om jag skuldsätter mig så här mycket för att studera i tre år, vad kan det innebära i termer av lönelyft?
Från passion till framtidstänk
Förra gången han pluggade, när han var ung, valde han utbildning på lust.
– Jag brann för att bli journalist, tyckte det verkade vara ett superkul jobb. Ja, den journalistiska banan var en passions-utbildning. Nu måste jag tänka mer praktiskt och fundera mer på lön och säkerhet i en framtida tjänst.
Lön var en viktig faktor för Andreas i val av yrke.
Så han började gå igenom vad han gillar att göra och vad han är vass på i relation till vad som kan ge en bra inkomst – och landade på Personal- och arbetslivsprogrammet på Högskolan i Gävle, där studenterna efter utbildningen framförallt jobbar med HR. Han är nu inne på sitt andra år.
Hur får du ihop det ekonomiskt?
– Jag har sökt
omställningsstudiestöd
, men det verkar ju ta evigheter att få svar på den ansökan. Jag kombinerar vanligt studiestöd från CSN med lån och extrajobb. Jag jobbar kvar hos min gamla arbetsgivare på 25 procent. De är schyssta och ger mig stor flexibilitet.
Att gå med lätta steg till skolan
Förutom det ekonomiska funderade han mycket på hur det skulle vara att börja plugga efter 40, ”som gammal farbror.”
– Jag har barn på 19 och 17, och kliver befinner mig i ett sammanhang där många av mina klasskompisar är i princip jämnåriga med min son. Vi skrattade ganska gott åt det i familjen innan jag började.
Och hur är det att vara gammal i gården?
– Man anpassar sig efter situationen, det är inga problem att umgås trots 20 års åldersskillnad för man har ett gemensamt mål och syfte. Sedan har jag lite tur, inom mitt program är det lite blandade åldrar och jag är inte ens äldst, även om medelåldern hos studenterna kanske ligger på 23. Många är knappt torra bakom öronen, skrattar han.
Men de hittar varandra i nyfikenheten och lärandet – och han ångrar inte det minsta att han vågade ta steget.
– Visst tar det energi och resurser att studera, men den här omställningen har varit otroligt värdefull för mig. Istället för att släpa fötterna till kontoret, går jag med lätta steg till skolan varje dag.
Fundera på: Trivs jag bra där jag är nu? Vill jag jobba med det här i 20 år till? Eller kan jag se mig själv på ett annat ställe?
Fastna inte i ”jag är nog för gammal-tanken.” Du väljer själv hur du vill disponera din tid och ditt liv.
Räkna på om studierna lönar sig. I grund och botten är pengarna en viktig fråga. Men glöm inte kalkylera in faktorn att det även är en investering i dig själv.
Här är det mest välkända alternativet: Är man inte klar med sin grundskole- eller gymnasieutbildning så har vi i Sverige den fantastiska möjligheten att plugga på Komvux. Du som är bosatt i Sverige kan söka dessa kurser från att du är 20 år. På din hemkommuns sajt finns information om hur du söker kurser just där.
2. Folkhögskola
Ett annat alternativ för dig som saknar grundläggande behörighet är allmän kurs på folkhögskola. På Komvux kan du läsa upp betyg och komplettera med ämnen du saknar, som programmering. På allmän kurs kan du bara läsa kärnämnen, som svenska, matte, engelska etcetera. Fördelen är att du på folkhögskolan kan komplettera med ämnen som intresserar dig, som idrott, drama, natur och media. Du kan även studera på distans.
Ger inga betyg. Den allmänna kursen ger dig motsvarande grundläggande behörighet. Du får ett studieomdöme, men inget betyg. Du kan alltså inte läsa upp betyg och därmed höja ditt medelvärde genom att plugga på folkhögskolan.
Så hur söker du då till högskolan, om du inte får betyg? Jo, när du söker till högskola så finns det olika urvalsgrupper. Du som studerat vid en folkhögskola ingår i en egen, särskild urvalsgrupp. Läs mer på folkhogskola.nu
Kostar den allmänna kursen något? Själva utbildningen är avgiftsfri, men du får betala för saker som kurslitteratur, mat och boende (vid behov).
3. Reell kompetens
All kunskap och kompetens tillskansar man sig inte i skolbänken. Därför kan du bli behörig till en utbildning trots att du saknar gymnasiebetyg eller andra formella meriter. Högskolor och universitet kan bedöma (eller validera) din så kallade reella kompetens, och se om du ändå kan anses vara behörig till en specifik utbildning.
Reell kompetens är alltså den kompetens du faktiskt besitter. Du kan ha skaffat dig den exempelvis på ett jobb, via internutbildningar, genom ideellt arbete, att ha vårdat anhörig eller gjort militärtjänstgöring.
Du gör både din anmälan till utbildningen du är intresserad av, och ansökan om bedömning av reell kompetens på antagning.se
Öka dina chanser ytterligare!
Om det är stor konkurrens för att komma in på den utbildning du är sugen på, så kan du skriva högskoleprovet. För att plugga på högskola och universitet krävs alltid grundläggande och ibland särskild behörighet, men ett bra resultat på högskoleprovet ökar dina chanser rejält. Provet ges två gånger per år. Läs mer på hogskoleprov.nu