Aldrig har det varit lättare att övervaka anställda. Men resultatet är sällan det önskade: ökad effektivitet. ”Mina studier visar snarare att man känner sig misstrodd och tappar engagemang”, säger forskaren Daniel Bodén.
Publicerad 22 nov. 2023
Har du ibland en känsla av att någon iakttar dig när du sitter vid jobbdatorn? Då är du högst troligen inte paranoid, utan har helt rätt. Under pandemin, när vi tjänstemän i hög grad började jobba hemifrån, blev det nämligen allt vanligare med program som på olika sätt övervakar anställda. Enligt research-bolaget Gartner har 60 procent av stora amerikanska arbetsgivare installerat sådan mjukvara – och experter tror egentligen inte att andelen är lägre här i Sverige. Inte heller sedan vi övergick till hybridjobbande verkar övervakningen minska. Den är helt enkelt här för att stanna.
– Arbetsgivare har aldrig haft större möjlighet att ingående övervaka sina anställda, säger Daniel Bodén, etnolog vid Södertörns högskola.
Däremot är övervakning inget nytt, vilket han visar på i boken ”Från vällingklocka till minutjakt.”
– Ibland tenderar vi att prata om det här som något nytt, men övervakning har varit en del av arbetslivet sedan slutet av 1700-talet. Då använde man sig av karvestockar för att dokumentera hur många dagsverken olika personer gjort. Steg för steg har man sedan förfinat övervakningen, och den digitala utvecklingen har gjort det möjligt att kontrollera arbetstagare ner på minutnivå, ja, ner på minsta knapptryckning, säger Daniel Bodén.
Företag hänvisar ofta till att man vill följa upp produktiviteten, men om man tidigare framförallt kollade folks resultat, så kan arbetsgivare nu följa anställdas aktivitet genom hela dagen – via tangent- och knapptryckningar på dator och mobil, man ser vilka sajter folk surfar på, och kan till och med kolla deras hälsostatus. Det finns program som lyssnar till om man låter glad eller irriterad när man pratar i jobbmobilen, och kameror som följer kropps- och ögonrörelser.
Varför finns det ett sådant behov av att övervaka anställda?
– Inom privat sektor vill man få ut så mycket som möjligt inom ramen för de timmar man betalar för.
På frågan om det har önskad effekt, är svaret däremot nja.
– Kortsiktigt kanske, men en konsekvens av övervakningen, i alla fall i mina studier, är att man känner sig misstrodd, inte har chefens tillit. Det gör i sin tur att man inte känner sig uppskattad, utan tappar engagemang. Det föder också en stress, som kan leda till utbrändhet. Men framför allt gör det att man tappar lusten.
Men även om det alltså är en chimär att all denna kontroll skulle öka produktiviteten, är det viktigt att vi förstår att övervakningen ändå pågår.
– Det pratas ofta om att cykel- och bilbud är övervakade via olika appar. Och generellt inom LO-kollektivet känner många till att de är övervakade, kanske via kameror i butiken eller industrilokalen. Bland tjänstemän däremot tror jag att medvetenheten är betydligt lägre.
Han säger att tjänstemän historiskt sett har haft en tendens att identifiera sig med företaget man jobbar för, snarare än man ser sig själv som en proletär.
– Man är i högre grad solidarisk med arbetsgivaren, vilket innebär att man inte lika snabbt som arbetare intar det kritiska förhållningssättet.
Därmed vet man kanske heller inte vilka risker det innebär för integriteten.
– Du kanske tänker att det spelar ingen roll om chefen ser exakt vilken minut jag loggar in på datorn. Men jag tror vi måste bli medvetna om alla de olika dimensioner som kan övervakas, och den totala konsekvensen när insamlad data sätts ihop. Arbetsgivaren kan skaffa sig en nästan heltäckande bild av dig, dina rörelser och din kommunikation.
Om jag nu börjar tycka att övervakningen känns kymig, vad ska jag göra?
– Vänd dig till facket, och be dem lyfta frågan med arbetsgivaren för att ha en öppen diskussion om vad som är okej och inte. Generellt tycker jag att facket behöver vara mer aktiva i de här frågorna. För när tekniken inte längre utvecklas på företaget, utan köps in från jättar som Microsoft och Google, försvinner en stor del av vad MBL, medbestämmandelagen , handlade om. Facket behöver ta tillbaka initiativet här, så att anställda får vara med och styra vilken teknik som köps in och hur den som används.
Nästa artikel
Moderna bilar är en katastrof för den personliga integriteten skrev amerikanska Mozilla foundation i rapporten ”Privacy not included.” Av de 25 populära bilmärken de kollade på klarade inte ett enda minimikraven för integritet. 84 procent av dem sade sig kunna dela din data med tredjepartsaktörer. Och 76 procent, eller 19 av biltillverkarna, angav att de kan sälja fordonsägarens personliga data vidare.
Tomas Bodeklint, forsknings- och affärsutvecklare på det statligt ägda forskningsinstitutet RISE, säger att det ligger i linje med hela digitaliseringen.
– Prylar samlar in enorma mängder data om oss hela tiden, ta bara mobilen som vet det mesta om din hälsostatus, och här är fordon inget undantag, säger han.
Dagens bilar innehåller ett stort antal sensorer, Tomas Bodeklint säger att ”det är en farkost du färdas i.” Huvudsyftet med dem är att bilen ska fungera bra, så vissa sensorer kollar bromsverkan, andra accelerationen eller din körstil.
– Men de samlar säkerligen in information om vilka vanor du har också. Hur ofta du byter radiokanal, hur du ställer in värmen. All sådan information används för att förbättra upplevelsen.
Bilföretagen kan alltså tjäna stora pengar på att sälja information om dig, din hälsostatus eller vilken stad du är på väg mot – för att på så sätt kunna ge dig reklam för exempelvis restauranger på orten.
– Jag vet också att många försäkringsbolag gärna skulle vilja köpa information om din körstil, se om du är en lugn eller vårdslös förare, och sätta pris efter det.
GPS:en samlar på sig information om hur ofta och långa sträckor du kör bilen, och var du befinner dig i detta nu, något arbetsgivare kan, men normalt inte får, följa. Unionen stämde nyligen ett it-företag som följde sina anställda i realtid via gps-tjänsten Enroute – vilket ledde till att de anställda fick skadestånd. Men det här är en utmaning, för medan du kan lämna jobbmobilen i skåpet på kontoret, så är det svårare att "lägga ifrån sig" bilen för att slippa bli följd – många får ju också använda tjänstebilen privat.
Mikrofonen å sin sida behövs för att du med röstkommandon ska kunna styra saker i bilen. Det kan även finnas kameror som filmar föraren. Syftet kan då vara att hålla koll på att du inte somnar vid ratten och varna om så sker. Men som alltid kan saker missbrukas. Någon skulle potentiellt kunna avlyssna samtal i bilen genom mikrofonen, eller läsa dina mejl. Och bilens dator kan hackas.
– Antalet hackningsincidenter ökar på alla fronter i samhället, och inte heller där är bilar något undantag. Rent tekniskt finns det extrema möjligheter. Men cybersäkerheten i bilar är betydligt högre än hos många andra prylar vi installerar och använder dagligen, som högtalare och billiga hemlarm. Det beror på att kraven är högre på biltillverkarna.
Har du kopplat upp din mobil mot exempelvis Apple carplay, så har bilen tillgång till dina sms och mejl.
– Bilens dator speglar din telefon, för att du lätt ska kunna använda Spotify-listor och ha tillgång till dina kontakter i bilen. Många mejl har någon form av skydd via kryptering, men jag kan inte detaljerna kring vad fordonen sparar.
Däremot tror Tomas Bodeklint att det är högst osannolikt att din chef skulle sitta och läsa dina mejl via tjänstebilen.
– Använder du en jobbdator eller jobbmobil så är det betydligt lättare att följa din aktivitet där – om du nu råkar ha en chef som alls gör det.
Men visst kan det kännas olustigt att bilföretagen får samla in så mycket information om en.
– Som användare är du gisslantagen. Om du inte godkänner företagens 15-sidiga avtal om hur de får samla in och dela information får du inte tillgång till deras tjänster.
Men om du vill ha tillgång till bilens finesser och samtidigt vara på den säkra sidan, så har Tomas Bodeklint ett tips:
– Du kan skaffa ett anonymt konto kopplad till en mejladress som finns men inte används. På så sätt slipper du dela med dig av din personliga information. Det kommer förstås på bekostnad av viss bekvämlighet. Du kanske inte kan få tillgång till musiklistor eller få upp sms på skärmen i bilen, men det är ett sätt att inte dela med sig av allt som finns på din mobiltelefon.
