Nätet är fyllt av information, och sociala medier är för många en källa till upplysning. Men långtifrån allt som står där är sant. Falska nyheter smyger sig lätt in i flödet och påverkar dina åsikter och beslut. Här är en guide till hur du blir en kritisk granskare.
”When in doubt, throw it out.” Läs artikeln innan du delar den, och kolla källan. Känner du till den? Har den ansvarig utgivare eller är det en propaganda-plattform? Är du osäker, så tänk på skylten på kylskåpet; ”When in doubt, throw it out.” Strunta i att dela och därmed sprida vidare.
Gör en rimlighetsbedömning. Givet vad du vet om världen, är det här trovärdigt? Känns det rimligt att Magdalena Andersson plötsligt börjat låta som Donald Trump? Nej, inte särskilt.
Gör som journalister – dubbelkolla informationen med flera oberoende källor. Hittar du inte denna uppseendeväckande nyhet någon annanstans så är den troligen fejkad.
Var på din vakt mot konspirationsteorier, de är nästan alltid desinformation skapad för att få dig att misstro seriösa källor och agera på ett sätt som gynnar någon annan. Så verkar det för ”bra” för att vara sant, så är det nog det också.
En medlem ringde oss och sa att han misstänkte att hans chef ibland läste hans mejl: ”Ett antal gånger nu har hon vetat saker som jag inte förstår hur hon annars har fått reda på. Och ja, det har alltid handlat om jobbrelaterade saker, men det händer ju att jag skriver privata rader till kollegor eller kunder också, så det känns olustigt. Jag fattar att allt privat ska gå via min gmail från och med nu, men ändå… Är det här verkligen tillåtet?”
Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström säger att som utgångspunkt är svaret nej, chefen får inte läsa dina mejl.
– Arbetsgivaren får inte gå in och slentrianmässigt ta del av din mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat.
Illojalitet kan tillåta läsning
Susanna Kjällström, förbundsjurist Unionen
Ska en arbetsgivare göra det, så måste det finnas synnerligen goda skäl.
– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse att läsa dina mejl och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Men det ska mycket till för att komma fram till att man har rätt att läsa anställdas mejl.
Det ska finnas en stark, hållbar misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan vara ekonomisk brottslighet, eller att du kontaktar kunder och frågar om de vill hänga med om du hoppar av jobbet och startar eget.
– Misstanken måste välgrundad, det räcker inte med att tro sig veta saker eller att man har fått för sig något. De får dock inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått iväg via din jobbmejladress. Och det är förstås svårt att utröna vad som är privat och inte.
Gemensamma brevlådor ett sätt att komma runt problemet
Men om jag blir sjuk och de behöver ha tillgång till något för att driva ett projekt vidare, eller betala ut löner?
– Det bästa är om den typen av mejl kommer till gemensamma mejladresser, så att företaget inte står där om du blir sjuk i några dagar. Alternativt frågar dig om du kan vidarebefordra de mejl de behöver. Arbetsgivaren får nämligen inte ta del av dina privata mejl, och det kan vara svårt att utröna vad i din mejlkorg som är privat och inte, säger Susanna Kjällström.
Får inte slentriankolla vad du surfar på
Får chefen kolla vad jag surfar på, då?
– Nej. Som arbetsgivare får man sätta upp ramar för vad som är tillåtet att surfa på och inte. Man kan exempelvis säga att på jobbet kollar vi inte på porr och Hemnet, men då kan företaget sätta upp en spärr som gör att det inte går att gå in på de sajterna. En arbetsgivare ska nämligen alltid arbeta förebyggande snarare än kontrollerande, vilket betyder att det är bättre att spärra vissa sökord och sajter, än att gå in och kontrollera vad du surfar på.