Idag lever vi genom våra datorer och mobiler, men framförallt de senare är ganska oskyddade. Här är Unionens tips på hur du enkelt ökar din digitala trygghet 2023.
"Just i det här fallet är det bra att krångla till det."
Håll dig uppdaterad
Uppdatera regelbundet mobilens operativsystem och appar. Varje ny version brukar erbjuda bättre säkerhet.
Krångla till det
Välj långa och svårgissade lösenord. Du kan exempelvis sätta ihop flera ord till ett nytt. Återanvänd aldrig lösenord. Lyckas hackaren komma åt ett, har hen sedan fri entré till andra ställen. Använd tvåfaktorsautentisering, där du efter att ha skrivit in ditt lösenord exempelvis på datorn måste bekräfta det via mobilen. Och – spar inte dina lösenord i ett digitalt dokument. Livsfarligt!
Varning för kånstiga stafningar
Får du felstavade sms eller mejl från en okänd person eller organisation, så tänk efter innan du svarar eller klickar på en länk. Stavfel är ett typiskt tecken på att något är skumt.
Avslöja inte för mycket
…om dig själv på sociala medier. Det är lätt för en hackare att kolla upp namnet på din hund, katt eller dotter. Och det är inte ovanligt att vi använder dessa namn i lösenord. Eller så kan hackaren använda dem i ett phishingmejl eller sms, för att öka trovärdigheten.
Se upp med slöhet
Råkade du klicka på en konstig länk, men tänker att ”inget hände ju”, kontakta ändå IT-avdelningen. Tecken på att du kan ha fått in virus i datorn eller mobilen är att den blivit slö, eller att batteriet laddar ur fort.
Har du rätt inkomstförsäkring?
Som medlem i Unionen ingår en av marknadens bästa inkomstförsäkringar. Den gäller även om du säger upp dig själv (efter karens). Gå rakryggad genom arbetslivet!
En medlem ringde oss och sa att han misstänkte att hans chef ibland läste hans mejl: ”Ett antal gånger nu har hon vetat saker som jag inte förstår hur hon annars har fått reda på. Och ja, det har alltid handlat om jobbrelaterade saker, men det händer ju att jag skriver privata rader till kollegor eller kunder också, så det känns olustigt. Jag fattar att allt privat ska gå via min gmail från och med nu, men ändå… Är det här verkligen tillåtet?”
Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström säger att som utgångspunkt är svaret nej, chefen får inte läsa dina mejl.
– Arbetsgivaren får inte gå in och slentrianmässigt ta del av din mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat.
Illojalitet kan tillåta läsning
Ska en arbetsgivare göra det, så måste det finnas synnerligen goda skäl.
– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse att läsa dina mejl och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Men det ska mycket till för att komma fram till att man har rätt att läsa anställdas mejl.
Det ska finnas en stark, hållbar misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan vara ekonomisk brottslighet, eller att du kontaktar kunder och frågar om de vill hänga med om du hoppar av jobbet och startar eget.
– Misstanken måste välgrundad, det räcker inte med att tro sig veta saker eller att man har fått för sig något. De får dock inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått iväg via din jobbmejladress. Och det är förstås svårt att utröna vad som är privat och inte.
Gemensamma brevlådor ett sätt att komma runt problemet
Men om jag blir sjuk och de behöver ha tillgång till något för att driva ett projekt vidare, eller betala ut löner?
– Det bästa är om den typen av mejl kommer till gemensamma mejladresser, så att företaget inte står där om du blir sjuk i några dagar. Alternativt frågar dig om du kan vidarebefordra de mejl de behöver. Arbetsgivaren får nämligen inte ta del av dina privata mejl, och det kan vara svårt att utröna vad i din mejlkorg som är privat och inte, säger Susanna Kjällström.
Får inte slentriankolla vad du surfar på
Får chefen kolla vad jag surfar på, då?
– Nej. Som arbetsgivare får man sätta upp ramar för vad som är tillåtet att surfa på och inte. Man kan exempelvis säga att på jobbet kollar vi inte på porr och Hemnet, men då kan företaget sätta upp en spärr som gör att det inte går att gå in på de sajterna. En arbetsgivare ska nämligen alltid arbeta förebyggande snarare än kontrollerande, vilket betyder att det är bättre att spärra vissa sökord och sajter, än att gå in och kontrollera vad du surfar på.