Enligt polisen är de flesta av dagens brott it-relaterade på något sätt. Inte ens på jobbet går du säker. Men visst kan du göra saker för att skydda dig mot hackare, eller bli blåst på nätet. Här är Unionens miniguide.
Att skydda din digitala integritet på jobbet är viktigt för att undvika att personlig och professionell data blir exponerad eller används på ett oönskat sätt. Här är några tips för att hjälpa dig att skydda din digitala integritet på jobbet.
Snabbguide till ökad digital trygghet:
Använd starka lösenord och ändra dem regelbundet. Använd inte samma lösenord för flera konton.
Aktivera tvåfaktorsautentisering (2FA) för att göra det svårare för obehöriga att få tillgång till dina konton.
Skydda datorn. Se till att din jobbdator har antivirusprogram installerat och att enheten är uppdaterad för att för att skydda mot skadlig programvara.
Använd säkra nätverk, som är godkända av din arbetsplats, och undvik osäkra wifi-nätverk på offentliga platser.
Använd endast företagets godkända verktyg, som e-post, chatt eller videokonferenser. Undvik att ladda ner programvara eller appar från okända källor.
Hålldin dator och annan hårdvara uppdaterad med den senaste programvaran och säkerhetsuppdateringar.
Läs företagets IT-policy, och följ riktlinjerna för att på så sätt se till att du inte bryter mot några regler.
Undvik att blanda privat och jobb. Använd inte din jobbdator och -mobil för personliga ändamål och undvik att använda dina personliga prylar till jobb.
Tänk på vad du delar på sociala medier eller andra offentliga forum, då detta kan ge oönskad information till obehöriga.
Var uppmärksam på phishing-försök. Var försiktig med att öppna e-postmeddelanden från okända. Klicka inte på bifogade länkar eller filer om du inte är säker på avsändaren.
Logga ut från datorn. Se till att du alltid loggar ut från konton och dator innan du lämnar för dagen.
”Företag har aldrig haft större möjlighet att övervaka anställda”
Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.
Har du ibland en känsla av att någon iakttar dig när du sitter vid jobbdatorn? Då är du högst troligen inte paranoid, utan har helt rätt. Under pandemin, när vi
tjänstemän
i hög grad började jobba hemifrån, blev det nämligen allt vanligare med program som på olika sätt övervakar anställda. Enligt research-bolaget Gartner har 60 procent av stora amerikanska arbetsgivare installerat sådan mjukvara – och experter tror egentligen inte att andelen är lägre här i Sverige. Inte heller sedan vi övergick till hybridjobbande verkar övervakningen minska. Den är helt enkelt här för att stanna.
– Arbetsgivare har aldrig haft större möjlighet att ingående övervaka sina anställda, säger Daniel Bodén, etnolog vid Södertörns högskola.
Däremot är övervakning inget nytt, vilket han visar på i boken ”Från vällingklocka till minutjakt.”
– Ibland tenderar vi att prata om det här som något nytt, men övervakning har varit en del av arbetslivet sedan slutet av 1700-talet. Då använde man sig av karvestockar för att dokumentera hur många dagsverken olika personer gjort. Steg för steg har man sedan förfinat övervakningen, och den digitala utvecklingen har gjort det möjligt att kontrollera arbetstagare ner på minutnivå, ja, ner på minsta knapptryckning, säger Daniel Bodén.
Kollad ner på minsta knapptryckning
Företag hänvisar ofta till att man vill följa upp produktiviteten, men om man tidigare framförallt kollade folks resultat, så kan arbetsgivare nu följa anställdas aktivitet genom hela dagen – via tangent- och knapptryckningar på dator och mobil, man ser vilka sajter folk surfar på, och kan till och med kolla deras hälsostatus. Det finns program som lyssnar till om man låter glad eller irriterad när man pratar i jobbmobilen, och kameror som följer kropps- och ögonrörelser.
Varför finns det ett sådant behov av att övervaka anställda?
– Inom
privat sektor
vill man få ut så mycket som möjligt inom ramen för de timmar man betalar för.
Man känner sig misstrodd
På frågan om det har önskad effekt, är svaret däremot nja.
– Kortsiktigt kanske, men en konsekvens av övervakningen, i alla fall i mina studier, är att man känner sig misstrodd, inte har chefens tillit. Det gör i sin tur att man inte känner sig uppskattad, utan tappar engagemang. Det föder också en stress, som kan leda till utbrändhet. Men framför allt gör det att man tappar lusten.
Men även om det alltså är en chimär att all denna kontroll skulle öka produktiviteten, är det viktigt att vi förstår att övervakningen ändå pågår.
– Det pratas ofta om att cykel- och bilbud är övervakade via olika appar. Och generellt inom LO-kollektivet känner många till att de är övervakade, kanske via kameror i butiken eller industrilokalen. Bland
tjänstemän
däremot tror jag att medvetenheten är betydligt lägre.
Fler tjänstemän tagna på sängen
Han säger att
tjänstemän
historiskt sett har haft en tendens att identifiera sig med företaget man jobbar för, snarare än man ser sig själv som en proletär.
– Man är i högre grad solidarisk med arbetsgivaren, vilket innebär att man inte lika snabbt som arbetare intar det kritiska förhållningssättet.
Därmed vet man kanske heller inte vilka risker det innebär för integriteten.
– Du kanske tänker att det spelar ingen roll om chefen ser exakt vilken minut jag loggar in på datorn. Men jag tror vi måste bli medvetna om alla de olika dimensioner som kan övervakas, och den totala konsekvensen när insamlad data sätts ihop. Arbetsgivaren kan skaffa sig en nästan heltäckande bild av dig, dina rörelser och din kommunikation.
Om jag nu börjar tycka att övervakningen känns kymig, vad ska jag göra?
– Vänd dig till facket, och be dem lyfta frågan med arbetsgivaren för att ha en öppen diskussion om vad som är okej och inte. Generellt tycker jag att facket behöver vara mer aktiva i de här frågorna. För när tekniken inte längre utvecklas på företaget, utan köps in från jättar som Microsoft och Google, försvinner en stor del av vad MBL,
medbestämmandelagen
, handlade om. Facket behöver ta tillbaka initiativet här, så att anställda får vara med och styra vilken teknik som köps in och hur den som används.