Zanna Hamberg har gått från att jobba i kassan på Gekås till att bli systemarkitekt – utan ny formell utbildning. Vd:n tycker det är självklart att satsa på personalens kompetens: ”Vissa säger att det är dyrt, och vad händer om de sedan slutar? Men jag tänker snarare att vad händer om vi inte utbildar dem och de stannar?”
Publicerad 29 sept. 2023
Du kanske är mogen (eller till och med övermogen) för en förändring, men att studera mitt i livet är en dröm som kan vara svår att realisera – hur gärna man än vill byta karriär . Då kan man ta samma väg som Zanna Hamberg, 43. Via kurser och kompetensutveckling på företaget Gekås i Ullared har hon gått från att sitta i kassan till att bli systemansvarig på IT-avdelningen.
– Jag gillade visserligen pulsen i kassan, men i förlängningen behöver jag utveckling, säger Zanna.
Hade jobbet krävt en ny universitetsutbildning hade hon däremot tvekat.
– Jag har redan investerat i en lång utbildning, till lärare, och med barn, hus och allt hade det varit svårt att prioritera.
Zanna började på Gekås i Ullared redan som 19-åring, direkt efter gymnasiet. Parallellt med jobbet i butiken läste hon upp sina betyg på Komvux, och sökte så småningom in till Lärarhögskolan i Halmstad. 2007 tog hon sin examen, men erbjöds samtidigt ett vikariat på kassaplaneringen.
– Jag tänkte att lärare kan jag ju bli sen, jobb på skola finns ju kvar.
Hon säger det med ett skratt, för hon har aldrig arbetat som lärare. Det ena har lett till det andra på Gekås, och snart blev hon schemaläggare för hela kundserviceavdelningen med cirka 300 medarbetare.
– Jag har alltid gillat siffror och logik, så det passade mig perfekt.
På företaget var de heller inte sena med att notera hennes talanger, så när ett nytt kassasystem skulle implementeras frågade dåvarande IT-chefen om han kunde bolla med henne.
– Från början ville de ha med mig för att jag kände till arbetet i kassan och hade använt våra digitala verktyg, de ville ha min input. Men över tid blev uppgifterna kring kassasystemet allt fler, så till slut hoppade jag av schemaläggningen och blev systemägare på heltid.
Du har ingen formell utbildning inom IT, hur har du skaffat dig rätt kompetens för att bli systemägare?
– Dels har jag gått lite kurser, som en inom testledning och en om processkartläggning, men framförallt skaffar jag mig hela tiden nya skills i jobbet. Jag testar, läser på och frågar personer som kan. Man måste inte alltid gå en kurs för att komplettera sina kunskaper. Även om man på det här företaget är smart nog att förstå att om jag vill gå en kurs, så ställer de sig positiva till det.
Patrik Levin, vd på Gekås, säger att företaget aktivt jobbar med att lyfta befintlig personal, genom egna utbildningar inom exempelvis service, bemötande och ledarskap.
– Men vi vill även hjälpa dem som har intresse och ambition att bli något annat. De kan då få specialistutbildningar.
Han sticker inte under stol med att det självklart hänger ihop med att det kan vara svårt att rekrytera specialister när man verkar på en liten ort som Ullared.
– Självklart är det så. I Ullared bor det 800 personer. Hos oss jobbar cirka 1800 personer. En väldigt liten andel av den svenska befolkningen utbildar sig till exempelvis AI-utvecklare, så det säger sig självt att det statistiskt sett sällan finns en enda i den här byn. Alla vill heller inte flytta hit.
Det är såklart roligare att jobba på ett företag där man får chans att utvecklas, till och med kan få helt nya yrken, men vad är vinsten för er som företag?
– Jag vill gärna vända på frågan: Vad är förlusten med att inte göra det? Man pratar ibland om att det kostar så mycket att utbilda personal, och vad händer om de sedan slutar? Men jag tänker snarare att vad händer om vi inte utbildar dem och de stannar?
Patrik Levin säger att han inte ens kan sätta ord på hur viktigt detta är.
– Jag tror att det är en förutsättning för att vi ska lyckas. Ta bara mig som exempel, jag har gått från att vara kassakille till att bli koncern-vd på Gekås. Hade de inte gett mig chans att växa hade jag inte stannat så här länge.
Nästa artikel
Handelsbranschen har alltid varit föränderlig. Trender kommer och går, världsläget förändras liksom folks ekonomi – och allt det här har en direkt påverkan på handeln.
– Ett exempel är hur pandemin fick e-handeln att växa snabbt. Ett annat är de tider av inflation vi nu befinner oss i, där konsumenter direkt blir mer prismedvetna och mindre benägna att köpa de dyrare ekologiska produkterna, säger Unionens utredare Shadé Jalali.
Allt det här påverkar jobben inom handeln. Vissa jobb försvinner. De senaste åren har bland annat antalet administratörer minskat, när exempelvis fakturor inte längre behöver hanteras manuellt utan mejlas till företaget och scannas in av ett program. Man har också dragit ner på antalet butiksmedarbetare, när fler handlar på nätet och kunderna själva tar över kassan.
– Men det innebär inte att du inte har en framtid inom branschen, bara att många jobb förändras, säger Shadé Jalali.
Exempelvis är konsumenter mer pålästa än någonsin. De kan lätt hitta information på nätet, och kollar ofta upp prisläge och produktfakta innan de kommer till butiken.
– Kunden förväntar sig att de som jobbar i butiken är lika påläst och kan svara på initierade frågor, säger Mats Johansson på Handelsrådet.
Det cirkulära tänket har också vuxit sig starkare, vilket gjort att begagnathandeln gått från skam till glam och attraherar allt bredare grupper.
– Även det ställer nya krav på personalen. Jobbar du i en butik som säljer second hand, kanske du även behöver ha inköpskompetens. För när kunder kommer in med varor, behöver du snabbt kunna bedöma om det finns en affär däri. Vad är varan värd, och vad kan ni betala för den?, säger Mats Johansson.
Rena e-handelsföretag jobbar med stora lager eller dark stores långt ifrån stan, men när fler företag utökar sin digitala närvaro, kan det få effekt även på klassiska butiker.
– Det är inte ovanligt att man använder befintliga butikernas lager för leverans av ordrar som kommit in via nätet, så du som jobbar i butik kanske även måste vara lagerarbetare ibland, säger Mats Johansson.
Kundnöjdhet är ytterligare att viktigt spår.
– Vissa pratar inte ens om kunder längre, utan om fans, säger Shadé Jalali.
Och när färre kollar på teve och läser tidningar, blir influencer marketing viktigare.
– Influencers blir ambassadörer för företaget som skapar en viss image, sedan förväntas man som medarbetare kunna bära den imagen, säger Shadé Jalali.
Nya jobb tillkommer också. När de stora mataffärerna erbjuder färdiga matkassar, kan de behöva anställa receptmakare. Butiker på stan konkurrerar med sin personliga service, så en skobutik kan anställa en naprapat som hjälper kunden att hitta exakt rätt sko. Men framförallt gör digitaliseringen och den utökade e-handeln att yrkeskategorier inom IT blir vanligare, som IT-arkitekter och systemutvecklare.
– Handeln behöver också göra en stor grön omställning, så yrken och kompetenser inom hållbarhet blir allt viktigare.
Vad är tipset till mig som gillar att jobba inom handeln och gärna vill fortsätta?
– Ja, många gillar branschen och hänger kvar länge. Man kanske börjar som butiksmedarbetare, för att bli chef och sedan hoppa till huvudkontoret. Karriärvägen är ofta informell. Man har aldrig studerat till produktspecialist, utan jobbat sig upp till den rollen. Det är toppen, men det här är en rörlig bransch, och när du vill eller måste byta företag kan det vara svårt utan formell kompetens. Så försök formalisera din kompetens genom ett par kurser, och var noga att uppdatera din kompetens (även den du jobbat dig till) på sajter som Linkedin, säger Shadé Jalali.
