Efter uppsägningen från IT-företaget fick David inte ut sin semesterersättning. Men den hade han ju tjänat in till! När Unionens jurist kopplades in visade det sig att det fanns mer som inte gått rätt till.
Bli medlem här!
En medlem som vi kan kalla David jobbade sedan några år som marknadsförare för ett IT-företag. Tills i somras då han sa upp sig från anställningen.
David jobbade på lojalt, uppsägningstiden ut, men när den sista lönen betalats ut insåg han att den nog borde ha varit lite större.
Efter att han ringt och förklarat situationen för sina rådgivare på Unionen skickades ärendet vidare till förbundsjuristen Filip Vujcic – som kunde se att det stämde, David hade inte fått ut den ersättning han tjänat in till. Företaget hade gjort felaktiga avdrag.
Under sin anställning hade David tjänat in till 76 semesterdagar, men bara tagit ut 47, varför det borde ha funnits 29 intjänade semesterdagar kvar som skulle ha betalats ut som semesterersättning i samband med den sista löneutbetalningen.
- Jag skulle inte säga att det är vanligt att arbetsgivare missar att betala ut semesterersättning . Men bland de ärenden som vi jurister hanterar är det ganska vanligt, säger Filip Vujcic och påminner om att det är viktigt att hålla koll själv och som medlem att höra av sig till Unionen så fort som möjligt om något verkar konstigt.
I det här fallet hade IT-företaget också missat att ge David lönespecifikationer vid ett flertal tillfällen, vilket visade sig när Filip Vujcic skulle gå igenom siffrorna. Det är något som faktiskt är ganska vanligt, berättar han, men det går att komma runt genom att begära ut uppgifter från Skatteverket.
- Bland mindre och oseriösa arbetsgivare är det vanligt att lönebesked inte upprättas. Det kan vara en indikation på att skatter inte har betalats som de ska, men det går som sagt att kontrollera genom att logga in på Skatteverket.
För medlemmen David har Filip Vujcic nu lämnat in en stämningsansökan mot IT-företaget för utebliven lön och brott mot semesterlagen .
Om din arbetsgivare vägrar eller missar att ge dig specifikation på din lön så kan du ändå få fram uppgifterna genom att gå bakvägen:
Enligt Skatteförfarandelagen (10kap 19§) ska du kunna lämna uppgift om skattedraget belopp i upp till sex år tillbaka i tiden. Därigenom kan du alltså få ut dina lönespecar sex år tillbaka i tiden.
Men det är inte lönen Skatteverket vill ha specificerad, utan skatten. Hittar du inga uppgifter om den lön du fått utbetald finns risk att din arbetsgivare underlåtit att betala skatter och sociala avgifter - det vill säga gett dig svart lön.
Har din arbetsgivare inte betalat in de sociala avgifterna så har du inte heller rätt att få ut sjuk- eller föräldrapenning med mera, så det är en god idé att kolla uppgifterna bakvägen ifall du inte får någon lönespec från din arbetsgivare.
Som medlem i Unionen kan du sedan få hjälp av både rådgivare och jurister, så att inte du blir drabbad av andras slarv eller oärlighet.
Genom vårt verktyg, kolla lönespecen, kan du också få hjälp att kontrollera att din lön räknats rätt.
Nästa artikel
En medlem, som vi här kallar Robert, anställdes strax före sommaren för att hantera växter på ett odlingsföretag någonstans i södra Sverige.
Växterna krävde ett visst slags kylanläggningar, som dock krånglat under försommaren. De gamla kylarna hade skickats iväg och det hade ännu inte levererats några nya. Problemet var känt i ledningen.
I mitten av juni drog företagsledningen på semester, fast det fortfarande inte fanns några fungerande kylanläggningar på plats. Strax därpå började växterna bli dåliga och inför midsommar hade flera gett upp helt. Roberts arbetsledare rapporterade det till ledningen, men inga åtgärder vidtogs.
Strax efter midsommarhelgen gick Robert till jobbet, men dörren var låst.
Den enda som inte gått på semester än, utöver Robert, var hans arbetsledare - som tydligen stannat hemma i protest mot att inte ha fått ut sin juni-lön. Roberts lön var också sen. Och inte kom han in på jobbet.
Först i början av juli kom företagsledarna tillbaka från sina semesterresor – och meddelade då Robert att han ”kunde gå” eftersom växterna, som han ansvarat för, dött.
Filip Vujcic är förbundsjurist på Unionen och den som nu driver Roberts ärende i tingsrätten, då Robert är medlem i Unionen.
Så här gick det till: När Robert fått veta att han inte var välkommen tillbaka till jobbet ringde han till Unionens fackliga rådgivning för att få stöd och råd. Där insåg den rådgivare som tog emot samtalet direkt vad det handlade om och agerade snabbt
- Man har bara två veckor på sig för att ogiltigförklara ett felaktigt avskedande, så det är viktigt att det ageras snabbt, förklarar Filip Vujcic.
Ärendet skickades från rådgivningen till en regional ombudsman som i sin tur kunde kalla arbetsgivarna till förhandling . När ombudsmannen inte fick något svar skickades ärendet vidare till Unionens juridiska enhet – och hamnade på Filip Vujcics bord.
Hur agerade du när ärendet hamnade på ditt bord?
- Först tog jag del av den utredning som redan fanns och fick en bild av hur avskedandet gått till. Redan där kunde jag konstatera att arbetsgivaren lagt skulden på vår medlem för problemet med kylanläggningarna.
Filip Vujcic konstaterar att verksamheten i fråga var beroende av fungerande kylanläggningar och tycker det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren valde att åka i väg på semester fast de uppmärksammats på att några nya kylar inte anlänt. De bara lämnade allt och drog.
Kunde Robert ha agerat på något annat sätt?
- Nej, jag kan inte se att han skulle ha agerat på något annat sätt. Han anställdes just inför sommaren och ställdes under en arbetsledare som gjorde sig otillgänglig. Robert stod till arbetsgivarens förfogande men han fick inte tillgång till arbetet. Att växterna dog var inte Roberts fel.
Därför stämmer Unionen nu företaget på förfallen lön, inklusive semesterersättning , för den tid Robert inte fått sin lön och även stått utan anställning och ända fram till huvudförhandling och det att dom avkunnas i tingsrätten.
- Jag yrkar på att avskedandet är ogiltigt, därmed kommer Robert anses vara anställd ännu om tingsrätten går på vår linje.
Dessutom kräver Unionen ett allmänt skadestånd på 190 000 kr för brott mot avskedandeparagrafen i LAS samt att arbetsgivaren betalar 30 000 kr i skadestånd för formaliabrott, då avskedandet bland annat inte levererades skriftligen.
Tingsrätten gav Unionen rätt och har nu dömt företaget att betala 200 000 kronor i skadestånd samt utebliven lön till Unionen-medlemmen.
