IT-konsulten Kim erbjöds anställning efter en tids konsultuppdrag. Kim tackade ja, skrev på anställningsavtalet och hann jobba för företaget i ett knappt halvår – innan hen fick höra att hen inte alls varit anställd och att lönen betalats ur närmaste chefens ficka.
Bli medlem här!
- När jag fick det här ärendet på mitt bord upplevde jag det som hemskt konstigt. Min spontana reaktion var: Det här borde inte kunna ske!
Det säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som valt att driva IT-konsultens ärende till Arbetsdomstolen , AD, då konsulten är medlem i förbundet.
Det här borde inte kunna ske!
Så här gick det till: IT-konsulten, som vi kallar Kim i den här texten, erbjöds anställning efter att ha jobbat för företaget på konsultbasis en tid.
Av anställningsavtalet framgick att Kim skulle tillträda anställningen i samband med att konsultuppdraget upphörde - en i praktiken sömlös övergång.
Kim fortsatte att jobba under arbetsledning av samma chef som hen tidigare fått uppdraget från – mestadels på distans från hemmet men med företagets utrustning (dator, mobil) precis som tidigare Det flöt alltså på.
Däremot blev lönen försenad. Första lönen kom en månad senare än vad Kim förväntat sig, och även den andra lönen blev sen. När Kim ifrågasatte detta och avsaknaden av lönespecifikation skyllde chefen på administrativa problem. Kim litade på sin chef och förutsatte att detta skulle lösa sig. Men det gjorde det inte.
- Lön som kommer sent och uteblivna lönebesked är varningssignaler som är viktigt att reagera på, konstaterar Elisabet Ohlsson.
Läs mer: Agera skyndsamt när lönen uteblir
När Kim jobbat i ett knappt halvår fick hen veta att anställningen upphört. Och inte bara det - den hade formellt aldrig funnits.
Ingenting har gått rätt till här.
Enligt företaget var det anställningskontrakt som Kim skrivit på nämligen falskt. Hens närmaste chef skulle ha förfalskat en högre chefs underskrift, sades det.
Den lön som betalats ut hade inte kommit från företaget utan från den närmaste chefen, som hade betalat ur egen ficka.
- Ingenting har gått rätt till här. Kim har blivit lurad av sin chef och inte fått lön på rätt sätt och inte med rätt belopp, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:
- Jag hävdar dessutom att avslutandet av anställningen är att betrakta som ett avskedande, inte en uppsägning , då de avbrutit Kims möjligheter att jobba genom att arbetsverktygen togs tillbaka redan innan uppsägningstiden skulle ha gått ut.
Unionen menar att anställningen visst varit att betrakta som giltig då Kim inte haft anledning att ifrågasätta förfarandet och också löpande har utfört de arbetsuppgifter hen ålagts.
Unionen menar att företaget därmed är skyldiga att ersätta Kim för hens arbete, inklusive pensionsavsättning och semesterersättning , under hela den tid Kim varit anställd.
I stämningsansökan till Arbetsdomstolen kräver Unionen att företaget kompenserar medlemmen för utebliven lön och andra ersättningar såväl under anställningen som efter uppsägningen, samt betalar skadestånd till ett totalt värde av flera hundra tusen kronor.
Nästa artikel
När personalen på en tandläkarklinik uppmanades att jobba längre pass - längre än åtta timmar om dagen - och ta emot ännu fler patienter gick en grupp anställda samman och framförde krav på rimligare arbetstider. De bad även om att få jobba med modernare utrustning.
Kort därefter avskedades en av initiativtagarna till gruppen - en tandsköterska som också var medlem i Unionen och därför kunde få förbundets stöd i processen.
Avskedandet saknar saklig grund menar Unionens förbundsjurist som nu stämt kliniken för brott mot lagen om anställningsskydd (Las). Tandsköterskan har skött sitt arbete korrekt och inte agerat på något sätt som kunde skada arbetsgivaren, understryks i stämningsansökan.
Arbetsgivaren har tidigare hävdat att tandsköterskan brutit mot tystnadsplikten genom att sprida känslig information i en sms-grupp, men enligt Unionen finns det inga belägg för detta.
Förbundet kräver därför 190 000 kronor i allmänt skadestånd samt att avskedandet ogiltigförklaras.
Lagen om anställningsskydd
skyddar arbetstagare som blir uppsagda eller avskedade. Den innehåller regler om anställningsformer och om uppsägning. Vissa delar av LAS är tvingande och de går inte att ändra genom avtal.
Andra delar kan kompletteras och ersättas med
kollektivavtal
, till exempel när det gäller uppsägningstider och turordningsregler.
Läs om fler lagar inom arbetsrätten här.
