Redan på 1800-talet började arbetstagare organisera sig i större grupper för att gemensamt protestera mot dåliga arbetsvillkor och löner. Sverige får en stark fackföreningsrörelse som än idag har ovanligt många medlemmar. Hur kom vi hit? Här är en sammanfattning av fackförbundens historia i Sverige.
Slutet på 1800-talet: Fackföreningarna bildas
1930-1940-talet: Tjänstemannaboom och Saltsjöbadsavtalet
1950-1970-talet: Facket & folkrörelsen blomstrar
1980-1990-talet: Fri marknad och individen före kollektivet
Millennieskiftet
Nutiden – och framtiden
Årtiondena runt förra sekelskiftet var en omvälvande tid. Det svenska samhället förändras i grunden, från att vara ett jordbrukssamhälle och ett av Europas fattigaste länder till ett industrisamhälle. Industrialiseringen sker i rask takt och konflikterna blir många, särskilt mellan arbetsgivare och arbetstagare. De anställda står i princip helt utan skyddsnät och får börja från noll i sina krav på schysta villkor. En seger sker 1906 med den så kallade decemberkompromissen, där arbetsgivarna erkänner arbetarnas rätt att organisera sig och arbetarna genom LO erkänner arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.
Tjänstemännen på den här tiden sågs som arbetsgivarens förlängda arm av både andra och sig själva, och var till en början sämre organiserade än arbetarna. Därför drabbades de extra hårt i tuffa tider och fick svårt att behålla sina villkor när depressionen kom.
Under de här åren ökar antalet tjänstemän kraftigt. I spåren av industrialiseringen skapas jobb inom exempelvis administration, arbetsledning och konstruktion. Det dyker upp nya tekniska hjälpmedel för kontorsarbetaren, till exempel skrivmaskinen, karbonpapper och stolar med hjul. Praktiskt!
När tjänstemännen blir fler ökar behovet av att organisera sig. 1936 införs en lag i Sverige om förenings- och förhandlingsrätt som gör att alla – även tjänstemän – kan organisera sig fackligt. En stor seger för den nybildade tjänstemannaorganisationen DACO, ”De anställdas centralorganisation” som så småningom är med och bildar dagens TCO .
1938 sluts ett historiskt avtal mellan LO (arbetstagarna) och SAF (arbetsgivarna) som lägger grunden för det vi kallar ”den svenska modellen ”. Den innebär att arbetsgivarna och arbetstagarna själva kommer överens om villkor och löner, utan inblandning av staten. 1942 slöts det första rikstäckande kollektivavtalet för tjänstemän i verkstadsindustrin. Än idag finns inga lagar i Sverige som bestämmer till exempel lägstalöner. Det förhandlas fortfarande fram mellan fackföreningar och arbetsgivarföreningar i våra, numera väldigt många, kollektivavtal .
Under den här perioden blomstrar fackföreningsrörelsen och även andra folkrörelser som idrottsrörelsen och nykterhetsrörelsen. Den skötsamma arbetaren som engagerar sig i föreningslivet med kultur och idrott blir ett slags ideal. Men med tiden växer en motrörelse fram mot det som uppfattas som konformitet, fackpampar och ett socialdemokratiskt etablissemang. Hela 1968-vågen, studentuppror och antikärnkraftsrörelser gör att de gamla idealen utmanas och ställs emot ett nytt: den unga revolutionären.
Nu börjar den strukturomvandling av samhället vi upplever ännu tydligare idag, med globalisering och internationell konkurrens som gör att industrin sätts under press. Många jobb och hela branscher försvinner. De numera många tjänstemännen drabbas också och får inte riktigt det stöd de behöver. Det är även oljekris och annat som påverkar samhällsekonomin. Inte konstigt att flera viktiga arbetsrättsliga lagar kommer på 1970-talet, bland annat Medbestämmandelagen , Förtroendemannalagen och Lagen om anställningsskydd , LAS. 1974 avtalar facken och arbetsgivarna om ett trygghetsråd som ska stötta tjänstemän som blir uppsagda på grund av arbetsbrist . Det finansieras av arbetsgivarna och kallas TRR idag.
En grundläggande pensionsförsäkring hade funnits i Sverige sedan 1913. Men 1960 införs även en allmän tilläggspension, ATP, som baseras på ens inkomst under yrkeslivet. Utöver det läggs ITP (industrins och handelns tilläggspension) till för de som har kollektivavtal . Det blir en extra förmån som ses som så värdefull att man i kontaktannonser på 60-talet berättade att man hade det!
Det här är en tid när mycket ifrågasätts och förändras. ”Satsa på dig själv” blir idealet och man ser inte nyttan med att organisera sig i till exempel facket på samma sätt. Tanken om att staten ska föra stabiliseringspolitik och sträva efter full sysselsättning utmanas av mer nyliberala tankar om fria marknadskrafter. Posten och järnvägen bolagiseras och Riksbanken avreglerar kreditmarknaden. När vinstdrivande personaluthyrning blir lagligt expanderar bemanningsbranschen kraftigt. Det första kollektivavtalet för så kallad ”ambulerande kontorspersonal” tecknas 1988 av fackförbundet HTF. Det hjälper anställda till bättre villkor under 90-talet, som garantilön även när man inte är uthyrd. När många tjänstemän blir uppsagda och måste starta eget inför fackförbundet SIF ett särskilt medlemskap för egenföretagare. På så sätt får de också en facklig tillhörighet och trygghet.
Det nya millenniet hurras in och krisen från 90-talet ersätts med en konjunkturuppgång och ökad internationell handel. Goda tider och ont om folk, i alla fall i vissa delar av världen och i vissa branscher. Samtidigt är arbetslösheten hög på andra håll. Näringslivet förändras och industriföretag och tjänsteföretag som tidigare varit separerade flyter in i varandras områden. Det blir en ny utmaning för fackförbunden som organiserar tjänstemän utifrån området de jobbar inom. Därför väljer två stora förbund, för industritjänstemännen och tjänstemännen inom handel och service, SIF och HTF, att gå samman och bilda Unionen 2008! När apoteken privatiseras och farmaceuterna blir privattjänstemän 2014 går Farmaciförbundet och Unionen samman.
Med över 600 000 medlemmar har Unionen kraft att driva igenom en viktig förbättring: flexpensionen. Frågan om ett hållbart arbetsliv blir allt viktigare, och ett sätt att orka jobba lite längre och tjäna in mer pengar är att gå ner i arbetstid innan pension. Men när Unionen vill skriva in flexpension i sina kollektivavtal säger arbetsgivarorganisationen Almega blankt nej. Därför varslar Unionen om strejk i tjänstesektorn år 2016. Många förtroendevalda och medlemmar är engagerade i konflikten och året efter går kravet på flexpension äntligen igenom.
Idag är Sveriges fackföreningsrörelse fortfarande en av de starkaste i världen. Närmare 70 % av de anställda är medlemmar i en facklig organisation – och det behövs. För precis som på 1800-talets industrialisering står vi nu inför ett stort skifte, både i arbetslivet och för hela vår planet. Frågorna som påverkar framtidens arbetsliv mer än något annat: digitaliseringen och klimatkrisen.
Framtiden är egentligen redan här när det gäller digitalisering och automatisering. Det finns många exempel på hur vår vardag påverkas redan nu. AI används i många företag i form av kundtjänster som är öppna dygnet runt, robotar används i rekryteringsföretag och e-handeln förändrar hela branscher. Arbetsmarknaden omvandlas i grunden, precis som under industrialiseringen. Skillnaden är att det går enormt mycket snabbare nu. Ungefär 8 procent av svenska jobb löper stor risk att automatiseras. Samtidigt skapas nya yrken som inte tidigare fanns. För att vi ska hänga med i utvecklingen och kunna ta de jobben krävs tillgång till kompetensutveckling hela livet, en fråga som fackföreningar drivit länge. En viktig seger är omställningsstudiestödet som förhandlades fram 2022.
Miljö- och klimatförändringarna är vår tids allvarligaste och mest angelägna fråga. Enligt FN:s klimatpanel går vi mot en uppvärmning av planeten med 3 grader om bara 75 år. Ska vi nå 1,5-gradersmålet måste världens utsläpp halveras till år 2030 och nå nära noll senast 2050. Hur extremväder kommer att påverka företag, arbetsmiljö och ekonomi är svårt att säga. ILO, FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor, har räknat ut att klimatförändringarna kommer att leda till produktivitetsbortfall motsvarande ungefär 80 miljoner jobb till år 2030.
Alla måste ta ansvar för att omställningen till ett hållbart samhälle håller högsta möjliga takt. Samtidigt behöver vi människor känna trygghet under förändringen för att bidra och acceptera de politiska åtgärder som krävs. Här spelar fackföreningsrörelsen en viktig roll, med sin långa erfarenhet av att skapa trygghet under stora samhällsförändringar. Det var ju därför vi bildades från första början! Den svenska modellen med dialog, samverkan och förhandling mellan fack, näringsliv och stat har varit framgångsrik vid tidigare stora omställningar och kan vara det igen. Facken har också kraft att påverka genom sina många medlemmar kan göra skillnad, både genom påtryckningar mot makthavare och genom förändringar i kollektivavtal och stark facklig organisering.
Vill du fördjupa dig i på fackets historia? Unionens tidsmaskin tar dig både bakåt och framåt i tiden och stannar vid viktiga milstolpar och en och annan framtidsspaning. Programmet togs fram till Unionens kongress 2019 och är uppdelat i olika avsnitt.
Framtid - teknik:
Framtid - klimat:
