Lagar inom arbetsrätten

Vissa regler i lagarna kan ersättas och kompletteras av kollektivavtal , till exempel reglerna om arbetstid. Sådana regler kallas för dispositiva. Det finns även tvingande lagregler som alltid gäller och som inte går att avtala bort. 

Arbetsmiljölagen (AML)

Sveriges arbetsmiljölagar finns för att människor ska ha en bra arbetsmiljö och inte skada sig eller bli sjuka av arbetet. Förutom lagar finns även mer detaljerade regler och avtal för att få en bra och säker arbetsmiljö. På arbetsplatser kan det dessutom finnas arbetsmiljöombud ( skyddsombud ) som har särskild koll på arbetsmiljöreglerna.

Arbetstidslagen (ATL)

I arbetstidslagen står det bland annat hur mycket du får arbeta per dygn och per vecka och hur mycket övertid du får arbeta per år. Den tar också upp vilka raster och pauser du har rätt till, vad som gäller för nattvila samt för jourtid och beredskap. Lagen säger ingenting om lön och annan ersättning, utan det bestäms i kollektivavtalen. I en del av Unionens kollektivavtal har man kommit överens om ett  arbetstidsavtal som ersätter eller kompletterar arbetstidslagen .

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen finns för att människor inte ska diskrimineras. Alla ska ha lika rättigheter och möjligheter. Det gäller oavsett ”kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder”.

Lagen innehåller regler som gäller både på arbetsmarknaden och i andra delar av samhället. Förutom att det inte är tillåtet att diskriminera, måste arbetsgivaren arbeta mot diskriminering genom så kallade aktiva åtgärder. Beroende på antal anställda kan arbetsgivare vara skyldiga att ta fram planer för olika saker, till exempel göra en lönekartläggning, en handlingsplan för jämställda löner och en policy mot trakasserier.

Förtroendemannalagen (FML)

I förtroendemannalagen  (lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen) regleras bland annat att det kan finnas en facklig förtroendeman på arbetsplatsen, till exempel klubbordförande eller kontaktombud. Då har man valt en person som ska representera facket och de anställda. En arbetsgivare får till exempel inte hindra en förtroendeman från att utföra sitt uppdrag för facket. Oftast finns det regler på arbetsplatsen som kompletterar lagen.

Föräldraledighetslagen

I föräldraledighetslagen regleras föräldrars rätt att vara lediga från arbetet. Enligt lagen är det förbjudet att missgynna föräldralediga, vilket fungerar som ett skydd mot diskriminering.

Det står inte vilken ersättning du får under ledigheten, utan reglerna för det finns i socialförsäkringsbalken och i kollektivavtal . I vissa kollektivavtal finns också regler som ger ett tillskott till föräldrapenningen. Det kallas föräldralön eller föräldratillägg.

Kvittningslagen

Kvittningslagen reglerar om och i vilka fall arbetsgivaren får göra avdrag på din lön innan utbetalningen av den, för att få in pengar för en skuld som arbetsgivaren anser att du har. Huvudregeln är att arbetsgivaren inte får dra av pengar för en skuld från din lön. Det betyder inte att skulden inte finns, utan att arbetsgivaren inte får dra den på lönen. Undantagsvis kan det dock vara tillåtet för arbetsgivaren att dra av en skuld från din lön. Det gäller bland annat om du har samtyckt till det eller om det handlar om en skuld där ni är överens om skuldens storlek och att förfallodatumet för betalningen av den har passerat, om rätten till kvittning av den finns reglerad i lag eller i avtal. Kvittningslagen gäller inte korrigering av preliminär löneutbetalning.

Lagen om anställningsskydd (LAS)

Lagen om anställningsskydd skyddar arbetstagare som blir uppsagda eller avskedade. Den innehåller regler om anställningsformer och om uppsägning. Vissa delar av LAS är tvingande och de går inte att ändra genom avtal. Andra delar kan kompletteras och ersättas med kollektivavtal , till exempel när det gäller uppsägningstider och turordningsregler.

Lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning

Syftet med den här lagen är att skydda anställda som arbetar deltid eller har tidsbegränsad anställning från att bli diskriminerade jämfört med kollegor som är tillsvidareanställda och arbetar heltid. En arbetsgivare får inte missgynna deltidsarbetande och visstidsanställda genom att tillämpa mindre förmånliga lönevillkor eller anställningsvillkor. Detta kan till exempel gälla lön, schemaläggning av arbetstid, villkor för tjänstepension och regler för sjukpension. Om det finns sakliga skäl gäller dock inte förbudet.

Lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder brukar kallas för främjandelagen och innebär bland annat att arbetsgivaren ska varsla Arbetsförmedlingen när minst fem personer blir uppsagda. Lagen reglerar arbetsgivarens skyldigheter gentemot det allmänna. Om en arbetsgivare bryter mot den här lagen påverkar det inte ditt och arbetsgivarens avtalsförhållande.  

Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL)

Man kan säga att MBL är kärnan i mycket av fackets arbete. Lagen innehåller bland annat regler om rätten att bilda föreningar, strejka och förhandla. Den beskriver också hur information ska ges och vad som gäller för kollektivavtal och inflytande – det vill säga medbestämmande – på arbetsplatsen. Mer detaljerade regler om medbestämmandet finns i särskilda avtal om utveckling, samverkan eller medbestämmande. På många arbetsplatser har man också lokala avtal som gäller just där.

Lönelagen - finns inte

Det finns ingen lönelag. Arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om vilka lönevillkor som helst. Det innebär att en arbetstagare med en ”dålig” överenskommelse om lön är bunden av den och har svårt att till exempel få en domstol att pröva om lönen är för låg. Arbetsgivaren får dock inte lura eller tvinga arbetstagaren att ingå ett avtal. I så fall kan en domstol bestämma att avtalet inte är giltigt.

Semesterlagen

Semesterlagen är den lag som ger arbetstagare rätt till semester. Lagen innehåller regler om rätten att vara ledig, och det står när semestern kan tas ut och hur semesterlönen beräknas. Alla har till exempel rätt till 25 dagars semester per år och rätt till betald ledighet om man har arbetat tillräckligt länge.

En del kollektivavtal kan ge fler semesterdagar eller innebära ett annat sätt att räkna ut semesterlön och semesterersättning. Läs avtalet för att få veta vad som gäller på din arbetsplats.

Studieledighetslagen (SLL)

Studieledighetslagen ger dig rätt att vara ledig om du vill studera. Du har rätt till tjänstledighet för både del- och heltidsstudier, om du uppfyller den så kallade kvalificeringstiden för det. Det krävs att din arbetsgivare har beviljat din ledighet för att den ska börja gälla, så ha god framförhållning med din ansökan. Särskilda regler gäller om din arbetsplats har  kollektivavtal .

Uthyrningslagen

Du som är anställd i ett bemanningsföretag i syfte att hyras ut till kundföretag för arbete under kundföretagets kontroll och ledning omfattas av uthyrningslagen. En del av lagen reglerar om och när du som uthyrd har rätt till erbjudande om anställning hos kundföretaget eller rätt till viss ersättning. 
Mer om uthyrningslagen