Shelley Grundén hade jobbat i butik sedan tonåren. Men bristen på utveckling och den stora omställning branschen går igenom fick henne att känna att hon inte hade sin framtid inom handeln. Nu tar hon tag i sin livsdröm och studerar till socionom.
Publicerad 03 okt. 2023
Det tog många år för Shelley Grundén, 43 år i Stockholm, att ta tag i sin dröm om att bli socionom. Länge kände hon att det inte ens var någon idé att försöka.
Länge kände hon att det inte ens var någon idé att försöka
– Jag tänkte att jag ändå aldrig kommer att komma in. Just därför är jag så lycklig över att jag nu realiserar min livsdröm. Att jag inte blev fast i en bransch där jag inte längre utvecklades.
Shelley Grundén läser sedan ett och ett halvt år tillbaka socionomprogrammet på Södertörns högskola. Hon hade sökt in till utbildningen flera gånger tidigare, men aldrig lyckats få en plats, så hon fortsatte jobba inom handelsbranschen. Där fick Shelley tidigt in en fot. Det började med att hon gjorde praktik på Lindex när hon gick på gymnasiet. Hon fick därefter extrajobb, vilket ledde till en helgtjänst, som ledde till ett vikariat, vilket ledde till olika tjänster som ställföreträdande chef i olika butiker.
– Som ung, modeintresserad tjej var det roligt att jobba inom handeln, jag gillade kundkontakten, att träffa och hjälpa människor. Och kulturen på Lindex är sympatisk, många stannar i årtionden.
Hon studerade visserligen mellan varven. Hon hade en plan om att läsa enstaka kurser för att på de sättet komma bakvägen in i socionomyrket.
– Det går inte, men känslan av att jag ville göra något annat levde kvar.
Känslan minskade inte efter att hon fick barn.
– Det är konstigt, för trots att många kvinnor jobbar inom handeln är jobben inte anpassade för kvinnor med familj. Arbetstiderna skiftar, man stänger ofta butiken efter att förskolan stängt. Och om man vabbar, vilket många kvinnor inom låglöneyrken ofta gör, så skapar det en stress, för man vet vilken extra arbetsbörda det innebär för kollegorna.
Med åren började hon också känna av den kris handelsbranschen befinner sig i kris. Dels är det färre som besöker galleriorna, när fler handlar på nätet och har lärt sig jaga låga priser. Men det handlar också om höga hyror och energipriser, och den gröna omställning som måste till. Allt detta gör att handeln är en bransch i förändring.
– Vi blev färre personer på golvet, och även om kunden alltid var i fokus skulle vi också sälja på ett mer aktivt sätt. I takt med att antalet tjänster skars ner ökade också stressen, samtidigt om möjligheterna att ta sig vidare karriärmässigt minskade.
I takt med att antalet tjänster skars ner ökade också stressen
Ja, att hennes framtid inte var inom handeln blev allt tydligare, men exakt hur hon skulle ta sig därifrån var hon inte på det klara med. Det var när Shelley hösten 2018 blev utbränd i rollen som butikschef för en nyöppnad inredningsbutik, som hon tog tag i saken.
– I två års tid hade jag sprungit runt och släckt bränder. Utmattningen kostade rejält på kroppen, men jag är ändå tacksam för pausen den gav.
Shelley fick tid att tänka, analysera, och drömma kring sitt liv och sin framtid, och som många som hamnar i någon typ av kris sökte hon förändring. Även på arbetstid ville hon ägna sig åt något som hon känner har större mening än att sälja plagg och prylar. Hon ville hjälpa folk till positiv förändring.
– Att bli socionom kändes också som ett tryggt val, folk kommer tyvärr alltid att ha problem, dessutom såg jag möjligheten att komma upp i lön. Men jag hade ju sökt socionomutbildningen tidigare, och aldrig kommit in. Nu försökte jag även komma in på reell kompetens, men lyckades inte med det heller.
Hon trodde drömmen var ouppnåbar, men kontaktade ändå en studievägledare.
Hon trodde drömmen var ouppnåbar, men kontaktade ändå en studievägledare.
– Hon var superärlig och sa att jag aldrig skulle komma in på det jag hade, att jag hade sämsta tänkbara utgångspunkt. Hon rekommenderade mig därför att läsa upp matten och skriva högskoleprovet. Jag hade låga förväntningar på mig själv, och tänkte att jag skulle få jättedåligt resultat, men fick precis det jag behövde för att komma in.
Det är ett stort steg att börja plugga som vuxen med småbarn, framförallt då Shelley inte har så mycket CSN kvar att ta ut och det är osäkert om hon kommer att få omställningsstudiestöd .
– Men min man säger att ”vi löser det.” Det är fantastiskt att ha den uppbackningen, säger hon och skrattar till:
– Å andra sidan tog jag hela föräldraledigheten, så jag känner att det är min tur nu.
Men att det skulle vara svårare att plugga i medelåldern skriver hon inte under på.
Hon strålar när hon berättar om allt hon lär sig om dagarna nu, men poängterar samtidigt att studera inte är någon dans på rosor. Vissa veckor är riktigt kämpiga. Men att det skulle vara svårare att plugga i medelåldern skriver hon inte under på.
– Dels kommer jag in med rejält med kunskap om livet, och dels har jag ett större lugn i att det ordnar sig än många av mina yngre studiekamrater. So what, om jag kör på en tenta, då lyckas jag väl nästa gång.
Nästa artikel
Enligt Svensk Ordbok är en ”snäll” person någon ”som (ofta) låter sitt handlande styras av omtanke om andra och därför är hjälpsam, undviker att såra och dylikt”.
Vad innebär det då att vara en snäll chef? Petra Lindberg är verksamhetschef på organisationen Nema Problema och ser sig som en snäll chef.
- Snällhet handlar absolut inte om ramlöshet utan om tydlighet, empati och omtanke. Att jag kan sätta mig in i hur du mår och ta det i beaktning när jag fattar beslut, säger Petra. För mig handlar snällhet om vilket samhälle jag vill jobba i och hur vi tar hand om varandra.
Nema Problema är en ideell organisation med ambitionen att göra Sverige bäst på integration. Genom mentorprogram hjälper de personer som är nya i Sverige att hitta sysselsättning. De skapar också möten mellan människor av olika bakgrund.
- Det här en väldigt snäll arbetsplats, säger Petra. Ingen av de anställda är äldre än 35 år, kanske snällheten beror på generationen. Snällheten kan också bero på att de som jobbar här har valt att jobba inom en ideell verksamheten där hjärtefrågor får ta större utrymme.
Hon tycker att man som chef ska reflektera över om viljan att vara en ”snäll chef” handlar om att vara omtyckt bland medarbetarna och kanske konflikträdsla, eller om det handlar om att medarbetarna långsiktigt ska må bra. Petra ser en verksamhetsvinst i att vara snäll och skapa bra förutsättningar för att leverera.
- Medarbetare som mår bra i verksamheten blir produktiva och det bidrar till verksamhetens bästa. Jag kan ju inte var snäll mot medarbetare på bekostnad av verksamheten.
Snällhet är också att erbjuda en miljö att göra misstag i.
Snällhet för Petra i rollen som chef är att hon litar på sina medarbetare, delegerar och respekterar att uppgiften utförs på ett sätt som hon själv kanske inte skulle gjort. Snällhet är också att erbjuda en miljö att göra misstag i.
- Det måste få bli fel ibland, säger hon. Och även jag behöver visa att jag som chef gör misstag. Om jag går före och visar att jag har gjort något som blev tokigt, så vågar mina medarbetare kanske också visa det.
Att ge feedback i syfte att utveckla medarbetare och relationer är en självklarhet för en snäll chef, enligt Petra. En förutsättning för det, menar hon, är att inte vara medarbetarnas bästa kompis.
- Som chef behöver jag ha lite avstånd till mina medarbetare, för att ge mig själv möjlighet att ge konstruktiv feedback i arbetsrollen. Jag är gärna personlig, men inte för nära och privat.
min målsättning är att ge mina medarbetare en gåva så att de utvecklas
Den feedback hon ger handlar om att hjälpa medarbetaren att bli bättre på sitt jobb.
- Jag tänker att mina medarbetare ju inte kommer vara kvar på Nema Problema hela sitt liv, så min målsättning är att ge dem en gåva så att de utvecklas, förklarar hon.
Även om Petra ofta säger ja så händer det ibland att hon behöver säga nej. Då kan hon uppleva att medarbetarna blir förvånade och inte riktigt förstår att det är ett nej.
- Jag vill att mina att medarbetarna visar respekt för mina beslut och kan ärligen bli trött på att argumentera för länge. Men visst, att vara snäll handlar återigen om att vara tydlig och kunna förklara sina argument.
En utmaning för Petra är att också vara snäll mot sig själv.
- Det är enklare att vara snäll mot andra än mot sig själv. När någon har mycket att göra så är det lätt hänt att jag går in och avlastar medarbetarna. Men för att hålla i längden behöver jag ju tänka på att själv må bra. I instruktionerna om hur man ska agera vid nödsituationer vid flygresor uppmanas man att själv ta andningsmasken för att sedan hjälpa andra. Det är lite så jag som chef behöver tänka också. När jag mår bra så har jag möjlighet att vara en bättre och snällare chef.
Är du chef, medlem i Unionen och vill dela med dig av din berättelse, liksom Petra i artikeln ovan? Hör då av dig till chefsmedlem@unionen.se.
