Ju bättre förmåga en chef har att skapa tydlighet och inkludering, desto större chans att skapa energi, samsyn och framgång i arbetsgruppen. En slutsats som kan låta självklar - men långt ifrån alla chefer är där. Det menar Silje Lea, ledarskapsutvecklare och föreläsare.
Publicerad 24 okt. 2022
I sin roll som ledarskapsutvecklare stöter Silje på arbetsgrupper som är dysfunktionella på olika sätt.
- Det jag ofta möter i de här grupperna är brist på kommunikation som leder till frustration och att man upplever att ens kompetens inte kommer till sin rätt eller blir använd. Med enkla hjälpmedel och verktyg kan man däremot med lätthet vända gruppens frustration till utveckling där produktiviteten och kreativiteten hos alla blomstrar.
Ett av Siljes första steg för att utveckla gruppen är att skapa tydlighet på såväl önskat läge som en ärlig bild på vad verkligheten är här och nu.
- Ska du som ledare få ett team att ta fram sin potential och samlade kraft och vilja att utvecklas är det en förutsättning att du som ledare har en klar vision. Du behöver också kunna leda gruppen till en gemensam tydlig målbild om vad ni vill uppnå och varför det är viktigt, samt enkelt och tydligt kunna kommunicera detta till övriga delar i organisationen.
En stark och produktiv grupp som samarbetar, har energi och är i utveckling och rörelse framåt kännetecknas av individer som har en hög nivå av ansvar och självledarskap.
- För att frigöra individens engagemang, kreativitet och kompetens är en tydlig förståelse för varför vi gör det vi gör nödvändig. Människor som upplever helhet och mening i det de tillsammans skapar mår bättre, blir mer motiverade och ger det lilla extra till gruppens utveckling, mål och resultat. Att kontinuerlig förankra och ge energi och inspiration åt dessa frågor är därför något jag tycker alla chefer och grupper bör jobba löpande med.
Silje lyfter vilken tillgång chefens förmåga att ta tillvara medarbetarnas kompetenser och drivkrafter är. Hon trycker dock även på tillgången varje medarbetare med dess ansvar och initiativ är.
- Du som chef behöver börja med dig själv - men skapa även en kultur i teamet där medarbetare i trygghet, tillit och tydlighet bjuder på sig själva, tar sin plats och bidrar till gruppens växt och utveckling på ett produktivt sätt. Ni är ett team där styrkan ligger i att alla bidrar med sin kompetens och sina perspektiv och drivkrafter.
Ett sista råd från Silje till chefen är att våga vara en förebild i hur du själv ger och tar emot feedback samt hur du jobbar med din egen utveckling.
- Var nyfiken, inkluderande och öppen. Se på feedback som den gåva till utveckling den är. Så mycket börjar med dig som chef och att du lever och visar vägen till det du lär ut. Vågar du så vågar dina medarbetare.
Nästa artikel
Statistiken är talande: Betydligt fler kvinnor än män går in i väggen och drabbas av stressrelaterad ohälsa. Men Annika Härenstam, psykolog och professor eremita i arbetsvetenskap och -organisation ogillar pratet om kvinnors stress och sjukskrivningar.
– Det gör att vi ser kvinnors ohälsa som ett kvinnoproblem. Man letar individuella orsaker, och drar slutsatser om att kvinnor inte kan säga nej i tid eller inte pallar stress lika bra som män. Men forskning visar att om kvinnor och män utsätts för liknande situationer, så reagerar de ungefär likadan, säger Annika Härenstam.
Ja, att kvinnor blir sjuka av stress handlar om systemfel, och är därmed allas angelägenhet. Annika Härenstam vill att vi tittar på hur jobben organiseras. För faktum är att fler kvinnor än män har jobb där man har lågt inflytande men höga krav, vilket är en riskfaktor. Det är också vanligare att kvinnors jobb har otydliga mål och är mer tids och rumsbundna, alltså inte är lika flexibla, saker som också kan känslor av stress.
– Även på kontor med hälften kvinnor så jobbar män och kvinnor med delvis olika saker. Fler klassiskt administrativa serviceuppgifter ligger på kvinnor. Och när man pratar om gränslösa arbetet där man kan sitta var som helst och jobba, så gäller det inte om alla på kontoret, det finns alltid folk (ofta kvinnor) som exempelvis är där och öppnar eller alltid bemannar telefonen säger Annika Härenstam.
Och om vi på hemmaplan pratar om det oavlönade arbetet, som att plåstra om, diska, bädda och handla, något kvinnor tar en större del av – så bör vi på jobbet titta på det osynliga arbetet. För en effekt av de slimmade organisationerna är att medarbetare ska göra en massa saker som man inte tänker på eller värdesätter, de liksom bara ingår. Det kan vara att vattna blommor, tanka bilar, boka möten, sammanställa listor, fylla på papper i skrivaren, fixa krånglande datorer eller handla presenter till Amira som ska sluta. Det kan tyckas vara små saker, men dessa små saker har stor betydelse.
– Många medarbetare, men framförallt kvinnor, gör saker som inte är synliga och därmed inte värderas eller lönesätts, säger Annika Vänje, docent i förändringsledning och genus vid KTH.
Vi har också det sociala och emotionella arbetet, där fler kvinnor tar på sig rollen att se och måna om andra – och förväntas göra det.
– Annars uppfattas hon som otrevlig, medan en man som agerar på samma sätt ses som viktig – om vi generaliserar. Det är också vanligare att män ber sin chef prioritera när det adderas nya arbetsuppgifter, medan kvinnor får höra ”du är ju så bra på det här, du fixar det” och bär stressen inom sig, säger Annika Härenstam.
Varför lägger kvinnor inte bara av med det här, om det ökar stressen utan att ge kredd?
– Det är en av de vanligaste kommentarerna. Men om en kvinna bryter mönstret kan hon få betala ett högt pris genom att bli utfryst, ses som svikare eller jobbig, ”har du märkt vad sur hon är?”, säger Annika Vänje.
Ja, vi låtsas ofta som att det osynliga arbetet inte finns, men på något bakvänt sätt räknar vi ändå med att det ska fixas.
– Kvinnor smörjer maskineriet när de utför osynliga arbetsuppgifter, men det är inga kompetensbärande uppgifter, så kvinnor får jobba hårdare för att leva upp till normen på arbetsplatsen, vilket påverkar rekrytering, lönesättning , chans till avancemang och så vidare, säger Annika Vänje.
Så vad är tipset för att komma till rätta med det här?
– Att erkänna att de här uppgifterna finns, att det är ett jobb och att någon, ofta en kvinna, gör det gratis, säger Annika Vänje.
Hitta osynliga arbetsuppgifter, inte bara de som normalt brukar mätas och räknas – utan allt man lägger sin arbetstid på.
