Det pågår ett krig i Europa, inflationen har spunnit iväg, och vi har höga energipriser. Ändå går svenska näringslivet bra. Varför? Här är fem anledningar till att vi står så stadiga – kriser till trots.
Publicerad 18 maj 2022
Tillvaron kantas just nu av dystra rubriker om krig och inflation . Ja, sedan Rysslands invasion av Ukraina har priset på såväl olja, som gas och matvaror ökat, och inflationen spunnit iväg. Men trots det är framtidstron i det svenska näringslivet stor, enligt Unionens klubbar. Och Sverige kommer att klara den nuvarande turbulensen bättre än många andra länder, visar Unionens senaste konjunkturanalys.
– Utan kriget kanske vi hade haft en ännu bättre utveckling, men vi ser ändå att många saker tar fart nu när pandemin har klingat av. Om vi jämför med för ett år sedan då vi satt hemma för jämnan, så är det inte konstigt att Unionens fackklubbar inom exempelvis tjänstesektorn är rekordpositiva nu, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
Men priserna ökar ju även för företagen, så hur kan de klara sig så bra?
– I viss mån tänker sig företagen höja priserna, men framförallt ser man en tillväxt i försäljningen, vilket skapar vinster.
En anledning till de positiva tongångarna är att svensk industri klarar sig bra, trots oron i omvärlden – och den är en viktig motor för svenskt näringsliv i stort, genererar uppdrag även åt underleverantörer och konsulter. Enda delbranschen som tydligt drabbas av de globala problemen tycks vara fordonsindustrin, där man tror att försäljningen kommer att backa lite.
– Men även här är självförtroendet stort, man fortsätter anställa och investera. Det beror på att orderingången är stark. Det är alltså inte efterfrågan som är problemet, utan svårigheter med underleverantörer och fraktproblem.
Ett tydligt tecken på företagens framtidstro är att många planerar att anställa, framkommer när Unionen har frågat sina förtroendevalda.
– Delvis handlar det om en uppstuds efter pandemin, men de positiva anställningsplanerna finns i alla branscher, även de som gick bra under corona-krisen, säger Katarina Lundahl.
Nästa artikel
I dagens digitala tidsålder är det allt fler arbetsgrupper som sitter utspridda geografiskt. Även om distansarbete har börjat bli vardag för många så finns samtidigt utmaningar. Ett perspektiv är chefen som har i uppdrag att hålla ihop gruppen och verksamheten.
Att leda och motivera medarbetare som arbetar på distans kräver en annan strategi än att leda ett traditionellt arbetslag, och det finns flera faktorer som en mellanchef bör ta hänsyn till för att lyckas med detta.
Kasper Jönsson har tagit sig an utmaningen att leda en arbetsgrupp som arbetar på distans. Han började som ekonomichef på Connect Bus Sverige i september förra året och leder nu en grupp med fem medarbetare på tre olika orter. Ett par medarbetare har han på samma ort som han själv, medan de andra är fördelade på två andra kontor.
- Oberoende av om de är placerade på kontoret där jag själv jobbar eller i något av de andra kontoren så vill jag att de ska känna sig inkluderade, säger Kasper.
En tidig åtgärd när han tog över som chef i gruppen, var att sätta upp regelbundna möten, både i gruppen som helhet och på individnivå, en förändring som möttes med olika reaktioner hos medarbetarna i gruppen. Det fanns de som tyckte att ”den nya chefen la sig i för mycket” och även de som tyckte det var fantastiskt att ”den nya chefen verkligen brydde sig” genom de veckovisa mötena.
- Som chef vill jag skapa bra förutsättningar för alla mina medarbetare att vara produktiva och då vill jag ju träffa dem relativt ofta, säger han.
Samtalen handlar både om konkreta uppgifter i verksamheten och om situationen i privatlivet, om det är något som påverkar jobbet.
De fysiska träffarna är oumbärliga för att öka samhörigheten
- För mig handlar det mycket om att lyssna. Nu, efter drygt ett halvår, så har de nya rutinerna landat och vi har börjat hitta varandra i chef-medarbetar-rollerna.
Kasper tycker generellt att mötena via Teams fungerar bra i det löpande arbetet, men är tydlig med att det inte går att utesluta det fysiska mötet.
- De fysiska träffarna är oumbärliga för att öka samhörigheten, underlätta samarbetet i gruppen och även engagemanget hos medarbetarna. När vi träffas fysiskt kan vi ha mer spontana och informella samtal, något som sedan gör samarbetet i gruppen enklare via Teams.
På frågan vilken strategi han har för att lösa eventuella konflikter i gruppen handlar svaret återigen om att ständigt arbeta med relationerna i gruppen och med medarbetarna.
- Har du en god relation med dina medarbetare och en bra stämning i gruppen så ökar du chansen att undvika konflikter, säger han.
Men om det ändå uppstår skav så är det centralt att helt enkelt prata med varandra, menar Kasper Jönsson, att försöka komma fram till underliggande orsaken till konflikt och hitta lösningar som funkar för alla parter.
- Och om det skaver ordentligt så kan det personliga mötet behövas i ännu större utsträckning än när allt rullar på.
Kasper gick nyligen kursen Ny i chefsrollen hos Unionen. Något han fick bekräftat var att strategin att bygga relationer och vikten av att alla medarbetare behöver kännas sig sedda, var rätt.
Jag kan verkligen rekommendera alla att gå kursen som ny chef.
En annan insikt var vikten av att vara tydlig som chef. Ett exempel var att tänka sig för innan man använder begreppet ”sunt förnuft” när man ska förklara något för sina medarbetare och i stället berätta vad man menar.
- Jag kan verkligen rekommendera alla att gå kursen som ny chef. Den låga kostnaden var inga problem för min arbetsgivare att betala. Det är verkligen bra att bli medveten om ansvar och möjligheter man har i rollen som chef. En insikt jag verkligen tar med mig är att jag nog hade koll på mycket tidigare, och nu har jag även fått teorier bakom delar i ledarskapet vilket gör mig tryggare som chef.