Det kan tyckas vara småsaker; fylla på papper i skrivaren, fixa present, snygga till konferensrummet... Men uppgifterna varken värderas eller lönesätts, och det är framförallt kvinnor som gör dem. ”Kvinnor smörjer maskineriet”, säger forskaren Annika Härenstam, som tycker att det är dags att göra upp med det osynliga arbetet.
Publicerad 26 jan. 2023
Statistiken är talande: Betydligt fler kvinnor än män går in i väggen och drabbas av stressrelaterad ohälsa. Men Annika Härenstam, psykolog och professor eremita i arbetsvetenskap och -organisation ogillar pratet om kvinnors stress och sjukskrivningar.
– Det gör att vi ser kvinnors ohälsa som ett kvinnoproblem. Man letar individuella orsaker, och drar slutsatser om att kvinnor inte kan säga nej i tid eller inte pallar stress lika bra som män. Men forskning visar att om kvinnor och män utsätts för liknande situationer, så reagerar de ungefär likadan, säger Annika Härenstam.
Ja, att kvinnor blir sjuka av stress handlar om systemfel, och är därmed allas angelägenhet. Annika Härenstam vill att vi tittar på hur jobben organiseras. För faktum är att fler kvinnor än män har jobb där man har lågt inflytande men höga krav, vilket är en riskfaktor. Det är också vanligare att kvinnors jobb har otydliga mål och är mer tids och rumsbundna, alltså inte är lika flexibla, saker som också kan känslor av stress.
– Även på kontor med hälften kvinnor så jobbar män och kvinnor med delvis olika saker. Fler klassiskt administrativa serviceuppgifter ligger på kvinnor. Och när man pratar om gränslösa arbetet där man kan sitta var som helst och jobba, så gäller det inte om alla på kontoret, det finns alltid folk (ofta kvinnor) som exempelvis är där och öppnar eller alltid bemannar telefonen säger Annika Härenstam.
Och om vi på hemmaplan pratar om det oavlönade arbetet, som att plåstra om, diska, bädda och handla, något kvinnor tar en större del av – så bör vi på jobbet titta på det osynliga arbetet. För en effekt av de slimmade organisationerna är att medarbetare ska göra en massa saker som man inte tänker på eller värdesätter, de liksom bara ingår. Det kan vara att vattna blommor, tanka bilar, boka möten, sammanställa listor, fylla på papper i skrivaren, fixa krånglande datorer eller handla presenter till Amira som ska sluta. Det kan tyckas vara små saker, men dessa små saker har stor betydelse.
– Många medarbetare, men framförallt kvinnor, gör saker som inte är synliga och därmed inte värderas eller lönesätts, säger Annika Vänje, docent i förändringsledning och genus vid KTH.
Vi har också det sociala och emotionella arbetet, där fler kvinnor tar på sig rollen att se och måna om andra – och förväntas göra det.
– Annars uppfattas hon som otrevlig, medan en man som agerar på samma sätt ses som viktig – om vi generaliserar. Det är också vanligare att män ber sin chef prioritera när det adderas nya arbetsuppgifter, medan kvinnor får höra ”du är ju så bra på det här, du fixar det” och bär stressen inom sig, säger Annika Härenstam.
Varför lägger kvinnor inte bara av med det här, om det ökar stressen utan att ge kredd?
– Det är en av de vanligaste kommentarerna. Men om en kvinna bryter mönstret kan hon få betala ett högt pris genom att bli utfryst, ses som svikare eller jobbig, ”har du märkt vad sur hon är?”, säger Annika Vänje.
Ja, vi låtsas ofta som att det osynliga arbetet inte finns, men på något bakvänt sätt räknar vi ändå med att det ska fixas.
– Kvinnor smörjer maskineriet när de utför osynliga arbetsuppgifter, men det är inga kompetensbärande uppgifter, så kvinnor får jobba hårdare för att leva upp till normen på arbetsplatsen, vilket påverkar rekrytering, lönesättning , chans till avancemang och så vidare, säger Annika Vänje.
Så vad är tipset för att komma till rätta med det här?
– Att erkänna att de här uppgifterna finns, att det är ett jobb och att någon, ofta en kvinna, gör det gratis, säger Annika Vänje.
Hitta osynliga arbetsuppgifter, inte bara de som normalt brukar mätas och räknas – utan allt man lägger sin arbetstid på.
Nästa artikel
Unionen har nyligen stämt ett företag som spårat sina it-tekniker i realtid via gps. Företaget lämnade dessutom ut information till kunden. Så när en it-tekniker var ute på jobb kunde såväl chefen som kunden följa hens varenda rörelse.
– Ett ändamål med övervakningen som företaget angav var kundnöjdhet, vilket vi inte tycker är tillräckligt. Det är en alldeles för närgången övervakning, och en kränkning av den personliga integriteten, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Unionen har tagit just det här företaget till domstol – också för att det inte finns någon praxis för ärenden av det här slaget, vilket vore bra att ha, för det här företaget är garanterat inte det enda. Ju mer digitalt vi jobbar, desto större tycks intresset från arbetsgivares sida vara att hålla koll på sina anställda och deras produktivitet .
– Självklart måste arbetsgivare kunna leda och följa upp arbetet, men precis som det inte är okej att en chef står och hänger över din axel åtta timmar i rad på kontoret, är det inte okej att hen gör det digitalt heller, säger Susanna Kjällström.
Men det sker. Exakt hur vanligt det är vet inte experterna, siffrorna skiftar. Redan 2018 frågade Gartner Group 239 stora företag om de använde någon typ av ”otraditionell mätteknik” för att se vad anställda gör. Då svarade 50 procent att de använda sådana verktyg – sedan dess har vi bara blivit mer digitala i våra arbetssätt.
Om man googlar ”övervakningsprogram anställda” hittar man många ”erbjudanden.” Och i forum på nätet, som Flashback eller Sweclockers, finns det flera trådar med folk som tror sig vara övervakade av chefen. En man skriver att ”Läste precis it-policyn på företaget, där det står att de har rätt att övervaka ALL sin utrustning, och detta ska göras löpande av närmsta chef för att bibehålla säkerheten på företaget. Det står att privata bilder, konversationer, filer är tillgängligt för behörig inspektör och it-chefen.”
En chef får inte kartlägga hela eller stora delar av en medarbetares arbetsdag
Så vad får då en arbetsgivare göra och inte? Om vi börjar med vad de inte får göra, så gäller att: Man får inte vidta en väldigt närgången övervakning. Du som är chef kan alltså inte kräva att medarbetare ska ha datorns kamera eller mobilens funktion platstjänster på under hela arbetsdagen, för att du ska kunna se precis vad personen gör.
– Enkelt uttryckt kan man säga att en chef inte får kartlägga hela eller stora delar av en medarbetares arbetsdag.
Däremot säger Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att ett företag på en övergripande nivå får mäta och kvalitetsbedöma prestation. Ett klassiskt exempel är att man på ett lager på gruppnivå får kolla hur många ordrar per dag som ett team har plockat. Man kan få kolla det på individnivå också, inte dag för dag, men vid enstaka tillfällen.
Men – om en arbetsgivare väljer att kolla upp sina anställda så ska man i förväg informera om detta tydligt, lättillgänglig och transparent.
– Och om ni tänker ta del av en anställds mejl, så ska hen informeras i förväg, annars bryter företaget mot artikel åtta i Europakonventionen som handlar om rätten till ett privatliv.
Många arbetsgivare övervakar ju i smyg. Om jag som chef får propåer om att göra detta, vilket känns sådär, hur bör jag då agera?
– Ta kontakt med din fackliga representant för att få stöd i frågan, säger Susanna Kjällström.
