Avtalsrörelsen har satts på paus och de fortsatta förhandlingarna skjuts upp till i höst. Anledningen är coronavirusets spridning, som snabbt fått stora konsekvenser för människor i hela världen, och som påverkar ekonomi och jobb. Vad innebär det här för dig?
Publicerad 24 mars 2020
24 mars 2020
– I dagsläget är det inte möjligt att ingå sedvanliga avtal. Det här är det mest ansvarsfulla att göra med tanke på det ostabila och svåra läge Sverige och världen befinner sig i just nu, säger Martin Linder, ordförande i Unionen och fortsätter:
– Att ta gemensamt ansvar är vad den svenska modellen handlar om, och i tider av kris har Unionen och andra fackförbund en oerhört viktig uppgift. Just nu är vi många på Unionen som jobbar stenhårt för att säkra medlemmarnas trygghet.
Det här är det mest ansvarsfulla att göra med tanke på det ostabila och svåra läge Sverige och världen befinner sig i just nu.
Men vad får då en pausad avtalsrörelse för konsekvenser för Unionens medlemmar?
– Rent konkret innebär detta att nuvarande avtal fortsätter gälla och det vi beslutade med parterna inom Industrin är att förlängningen är 7 månader. Det vill säga till den 31 oktober och att vi med start 1 oktober återupptar de pausade förhandlingarna för att få till bästa möjliga nya avtal, säger Martin Linder.
För dig som medlem betyder det att årets löneförhöjning kommer att förhandlas först i höst. Huruvida lönen senare kommer att justeras retroaktivt blir en av förhandlingsfrågorna i höst.
De avtalskrav som Unionen ställt om löneökningar på 3 procent, fortsatta avsättningar till delpension och flexpension samt åtgärder för att stärka arbetsmiljön och jämställdheten som ekonomisk utfyllnad vid vabb står dock kvar.
– Det arbete vi har gjort hittills är naturligtvis inte förgäves, vi kommer att ta vid höstens förhandlingar där de avslutades, säger Martin Linder.
Industrins parter utgår ifrån att den nu träffade överenskommelsen kommer att utgöra norm på sedvanligt sätt för övriga avtal på svensk arbetsmarknad, vilket innebär att även dessa kollektivavtal förväntas förlängas på samma sätt.
Nästa artikel
I Sverige utgör singelhushållen 40 procent, enligt SCB. Många av dem som lever ensamma jobbar också på distans, i sina hem, våren 2020.
Den isolering som coronapandemin innebär kan för ganska många människor bli en tid av väldigt mycket ensamhet.
Det är långt ifrån alla som vantrivs med att jobba hemifrån, på distans från kontor och kollegor. Men för de som gör det kan det vara tufft, särskilt när det drar ut på tiden.
Ofrivillig ensamhet kan vara direkt ohälsosamt, på en nivå som kan jämföras med rökning och fetma (enligt metaanalys publicerad i PLoS Medicine 2010).
När ofrivillig ensamhet blir långvarig uppstår en lågintensiv stress där det biologiska varningssystemet skickar ut en stadig ström av stresshormoner som kortisol i blodet. Det i sin tur kan ge en lång kedja av symptom som högt blodtryck och inflammation i kroppen och så vidare.
Nu är det som det är, med coronapandemin. Vi stannar hemma för att skydda riskgrupper och för att sjukvården ska klara den tunga belastningen - det vill säga för att rädda liv!
Men även ensamhet kan alltså innebära en hälsorisk, som också behöver hanteras. Skrolla ned och läs mer om hur.
Arbetsmiljöansvaret ligger hos arbetsgivaren, både vad gäller det fysiska och det psykosociala, det regleras i arbetsmiljöföreskrifterna, OSA - organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA, läs och ladda ner föreskrifterna här).
Men när man jobbar hemifrån flyter arbetsliv och privatliv lätt ihop. Annica Hedbrant är utredare i arbetsmiljöfrågor på Unionen.
När kan man säga att ensamhet blir en arbetsmiljöfråga?
- När det sammanhang man jobbar i riskerar att leda till ohälsa - då blir det en arbetsmiljöfråga.
Men vad kan man egentligen begära av sin arbetsgivare om man tycker att ensamheten i hemmajobbet börjar kännas tung?
- Det är arbetsgivarens ansvar att regelbundet undersöka risker i arbetsmiljön, bedöma, åtgärda och följa upp sådana så att ohälsa eller olycksfall inte uppstår. Med det följer att arbetsgivaren behöver hitta former för att stämma av hur medarbetarna mår och har det, även när de jobbar på distans.
- Men som medarbetare behöver du också ta upp det med din chef, risken behöver påtalas för att arbetsgivaren ska få kännedom om situationen.
Känslan av ensamhet kan se olika ut, och komma sig av olika omständigheter. Vad är rimligt att ta upp med chefen?
- Om du saknar stöd i arbetet till exempel, någon att bolla dina funderingar med eller om du saknar feedback på det du gör; du kanske känner dig osäker på vad som förväntas av dig. Allt det ska chefen kunna hjälpa till med.
- Men även sådant som att du saknar kontakt och utbyte med kollegorna är något du ska kunna ta upp med din chef. Det handlar om din sociala arbetsmiljö.
Nu är det ju myndigheterna som ber oss att hålla avstånd och jobba hemifrån - vad kan då chefen göra åt det om man saknar kontakt med andra människor?
- Din chef kan skapa förutsättningar för regelbunden möjlighet till kontakt med kollegor i form av exempelvis en schemalagd gruppfika över Skype eller annat videokonferensverktyg. Det kan minska känslan av isolation och stärka sammanhållningen och samtidigt påminna om vikten av pauser i arbetet, vilket kan vara en stor fördel just nu.
När det finns ett arbetsmiljöombud på arbetsplatsen, AMO (eller skyddsombud ), går det förstås bra att vända sig dit också, för att få hjälp att ta frågan vidare, påminner Annica Hedbrant.
Både organisatoriska och sociala risker med distansarbete ska också tas upp i den riskbedömning som arbetsmiljöombudet bör göra tillsammans med ansvarig chef, när man står inför förändrade omständigheter på arbetsplatsen - som när man flyttar kontorsarbete till hemmet.
Riskbedömningen ska sedan kopplas till en handlingsplan och följas upp efter en tid.
- Men det är alltid chefens ansvar att se till att åtgärderna genomförs.
AMO eller inte, vad kan man göra om man tror att en kollega är ensam?
- Som
arbetsmiljöombud
kan det vara bra att kommunicera ut att man finns där, vilken roll man har och hur man kan nås. Se till att öppna kontaktvägar och verka för delaktighet och dialog. Och det gäller också som kollega, ring, prata.
- Tillit och omtanke blir inte mindre viktigt när jobbsammanhang och därmed arbetsmiljön förändras, som den gjort för många nu.
1. Sätt gränser mellan jobb och fritid!
2. Skapa en arbetsplats som funkar
3. Variation och rörelse är viktigt
4. Skapa sammanhang, samarbete och kontakt - för dig och dina kollegor!