Svensk hjälp mot utbrett opioidberoende
Det svenska läkemedlet Buvidal mot opioidberoende är på väg mot en miljardmarknad - om några veckor väntas klartecknet från de amerikanska myndigheterna.
Det svenska läkemedlet Buvidal mot opioidberoende är på väg mot en miljardmarknad - om några veckor väntas klartecknet från de amerikanska myndigheterna.
Publicerad 13 okt. 2020
Opioidepidemin har sitt epicenter i USA. 2019 satte antalet dödliga amerikanska överdoser nytt inte särskilt eftersträvansvärt rekord med nästan 72 000 avlidna. Merparten av dessa var relaterade till heroin och andra opioider. Coronaepidemin har hällt bensin på brasan. Enligt preliminära beräkningar ökade de vårdkrävande överdoserna med 18 procent i mars 2020, 24 procent i april och hela 42 procent i maj. De amerikanska dödsfallen i överdoser låg i maj elva procent högre än samma månad förra året.
Sverige intar en beklaglig tätplats i den europeiska statistiken. Här dör 81 personer per miljon invånare och år.
Även på andra håll i världen är situationen prekär, om än inte i samma grad. I EU har överdoserna blivit ett betydande problem, särskilt i åldersgruppen över 50 år, där dödligheten steg med hela 75 procent mellan 2012 och 2018.
Sverige intar en beklaglig tätplats i den europeiska statistiken. Här dör 81 personer per miljon invånare och år, enligt senast tillgängliga uppgifter. Det är mer än i något annat EU-land. Detta trots att de svenska dödsfallen av fentanyl och besläktade substanser har fallit kraftigt i samband med att flera internetleverantörer har ställts inför rätta. På andra plats följer England med 76, en siffra som drivs av höga tal i Skottland.
Allmänt gäller att ungefär tre av fyra dödsfall av överdoser beror på opioider.
Det är därför särskilt glädjande att ett svenskt läkemedel nu tycks bli ett effektivt vapen mot den globala opioidepidemin. Det handlar alltså om Buvidal som tillhandahålls av läkemedelsföretaget Camurus i Lund.
Buvidal är en depåinjektion av buprenorfin som i sin tur är den mest rekommenderade substansen för underhållsbehandling, så kallad substitution, vid kroniskt opioidberoende. Det är samma innehåll som i Subutex och Suboxone som tas under tungan vid de särskilda mottagningarna för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO).
Buvidal används i stället som injektion under huden. Vid kontakt med kroppsmiljön stelnar injektionsvätskan till en gel som innehåller läkemedlet. Teknologin kallas FluidCrystal.
I en undersökning bland intagna på fängelser föredrog likaså 81 procent Buvidal framför metadon som är den andra substansen vid opioidberoende.
Buvidal ges flexibelt en gång per vecka eller per månad, varpå frisättningen till blodet sker jämnt och långsamt. Det blir betydligt enklare än att gå till en mottagning eller apotek var eller varannan dag. En annan självklar fördel är att det hindrar läckage av buprenorfin till missbrukarledet.
Kliniska studier visar att fyra av fem opioidberoende patienter som tidigare tagit buprenorfin under tungan föredrar Buvidal. Lika många väljer att fortsätta med injektionsbehandlingen. I en undersökning bland intagna på fängelser föredrog likaså 81 procent Buvidal framför metadon som är den andra substansen vid opioidberoende.
Förra året godkändes Buvidal i Europa och har vid detta laget tagits väl emot även i Sverige. Medlet har också godkänts i bland annat Australien.
Den första december sker så det som väntas bli det verkliga genombrottet. Då kommer Buvidal att få klartecken för försäljning av den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA. Det finns sedan tidigare ett principiellt godkännande i USA, men patenträttigheter för ett äldre preparat har tills nu lagt hinder i vägen.
Den första december sker så det som väntas bli det verkliga genombrottet. Då kommer Buvidal att få klartecken för försäljning av den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA.
Marknaden som väntar är gigantisk och nyligen spådde det oberoende institutet GlobalData, med säte i London, att Buvidal kommer att bli världsledande inom depåbehandling vid opioidberoende och att försäljningen 2028 kan förväntas uppgå till 1,3 miljarder dollar, eller 10 miljarder svenska kronor.
Det ser alltså ut som om Sverige är på väg att få ett nytt betydande läkemedelsföretag. Det är välkommet, av flera skäl.
Alla läkemedel som innehåller ranitidin dras in tills vidare. Det meddelar Läkemedelsverket som därmed följer den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Ranitidin är mest känt under sitt ursprungliga namn, Zantac, och används mot magsår och uppstötningar. Stoppet beror på att man hittat ett cancerframkallande ämne, NMDA, i sådana preparat från flera leverantörer. Indragningen gäller tills vidare medan frågan utreds.
Befolkningens vilja att vaccinera sig är en nyckelfråga inför de kommande coronavaccinerna. Nya siffror visar att svenskarna inte är rädda, i vart fall inte när det gäller barnen.Hela 97 procent av landets tvååringar har gott vaccinationsskydd mot svåra sjukdomar och anslutningen till det nationella vaccinationsprogrammet för barn är fortsatt hög. Dessutom ökar antalet flickor som vaccineras mot HPV, visLäkemedelsverkets och Folkhälsomyndighetens gemensamma årsrapport för 2019.
Vaccination mot svininfluensa med Pandemrix orsakade i sällsynta fall narkolepsi hos unga personer. Dessutom har det funnits misstankar om att vaccinet kan framkalla autism hos barn om mamman vaccineras under graviditeten. Det tillbakavisas nu av en studie vid KI. I undersökningen ingick gravida kvinnor från sju svenska regioner 2009 och 2010. Av de 39 726 vaccinexponerade barnen utvecklade 1 procent, 394 barn, autism under den sexåriga uppföljningen, jämfört med 1,1 procent, 330 barn, i kontrollgruppen med 29 293 icke-exponerade barn.
Text: Mats Nilsson-Lehback
2020-10-21