Det har blivit allt lättare för arbetsgivare att övervaka sina anställda. Och det har hänt att chefer läst sina medarbetares mejl och sms-konversationer utan personernas vetskap. Men var går gränsen? Vad får arbetsgivare göra? Det är ju ändå deras datorer och telefoner vi pratar om…
Publicerad 03 maj 2022
Unionens dataskyddsombud Nils Henckel hjälper oss att bena ut vad som är okej för arbetsgivare att göra och inte.
Nej, inte utan mycket goda skäl. Vid misstanke om allvarlig misskötsamhet, exempelvis sexuella trakasserier eller misstanke om ekonomisk brottslighet, kan arbetsgivaren göra det. Men man får inte slentrianmässigt sitta och läsa dina mejl och sms.
Nej, inte i syfte att följa var du är. På samma sätt får man inte via bilens gps sitta och följa var du är. Det underminerar din frihet. Men det kan finnas situationer där det är okej, exempelvis om det handlar om din säkerhet eller att företaget behöver en körjournal för att kunna redovisa rätt till Skatteverket.
Nej, absolut inte. Däremot får du naturligtvis ha kameran på i digitala möten, och din chef kan ha en önskan om att alla har kameran på då.
Ja, i vissa fall. Säg att några kollegor inte kan närvara vid en dragning, och man vill att de ska få informationen i efterhand. Då får företaget spela in om alla deltagare är med på det – och det brukar ju vara fine. Men man ska akta sig för att slentrianmässigt spela in alla möten, om man inte har ett konkret svar på varför det är nödvändigt. Så innan du spelar in möten, känn efter i magen om det känns sunt eller inte. Det brukar vara en bra vägvisare.
Nja, det beror på jobbets karaktär. I normalfallet får man inte använda tekniken för att kolla hur långa raster du tar eller när du loggar ut för dagen. Så som utgångspunkt bör du ifrågasätta det. De flesta tjänstemannajobb kräver nog inte den kollen.
Nästa artikel
Vilseledande information som sprids medvetet, med syfte att vilseleda, manipulera och skada.
Felaktig information som sprids av misstag eller på grund av missförstånd.
Det räcker inte med att bara kunna avgöra om information är sann eller falsk. Du behöver också kunna ifrågasätta varför du får den info vi får. Om du bor i Linköping och söker efter någon som kan klippa dina äppelträd kommer du att få upp arborister i Linköping. Men om du söker på klimatkris + fejk kan Google få för sig att du förnekar klimatkrisen och ge dig information som stödjer detta.
När vi tänker på hackning, tänker vi ofta på ett nätverk som hackas på distans av en datanörd – som vill komma in i systemet för att exempelvis stjäla personuppgifter eller pengar. Men här handlar det istället om att manipulera människor så att de släpper in bedragarna i systemet, lämnar ut handlingar, konfidentiell information eller liknande.
Budbäraren försöker efterlikna informationskällor du är välbekant med, eller som upplevs som trovärdiga. Det kan handla om rena förfalskningar av sidhuvuden eller att bedragaren låtsas vara en person med högt förtroendekapital.
Teknisk manipulation innebär att man använder teknik för att påverka eller kontrollera informationsflödet. Ofta används nya verktyg för traditionella påverkanstekniker, som att skapa och sprida desinformation eller låtsas vara någon annan. Ett exempel är deepfake-videos, där bedragare ser ut och låter som en känd makthavare eller en person du känner.
Här jobbar man med att misskreditera eller förlöjliga en person bakom ett argument, istället för att syna själva argumentet. Det handlar ofta om att hindra eller avskräcka personen från att delta i diskussionen. Man kan också använda sig av en störtflod av argument, fakta och källor, varav många är falska eller orelaterade. Eller whataboutism, där man flyttar fokus från en fråga genom att påpeka att andra minsann också har brister. Man kan också tillskriva en person åsikter som hen inte har, och därefter ge sig på personen. Bland nättroll är detta populära metoder.