Det har blivit allt lättare för arbetsgivare att övervaka sina anställda. Och det har hänt att chefer läst sina medarbetares mejl och sms-konversationer utan personernas vetskap. Men var går gränsen? Vad får arbetsgivare göra? Det är ju ändå deras datorer och telefoner vi pratar om…
Publicerad 03 maj 2022
Unionens dataskyddsombud Nils Henckel hjälper oss att bena ut vad som är okej för arbetsgivare att göra och inte.
Nej, inte utan mycket goda skäl. Vid misstanke om allvarlig misskötsamhet, exempelvis sexuella trakasserier eller misstanke om ekonomisk brottslighet, kan arbetsgivaren göra det. Men man får inte slentrianmässigt sitta och läsa dina mejl och sms.
Nej, inte i syfte att följa var du är. På samma sätt får man inte via bilens gps sitta och följa var du är. Det underminerar din frihet. Men det kan finnas situationer där det är okej, exempelvis om det handlar om din säkerhet eller att företaget behöver en körjournal för att kunna redovisa rätt till Skatteverket.
Nej, absolut inte. Däremot får du naturligtvis ha kameran på i digitala möten, och din chef kan ha en önskan om att alla har kameran på då.
Ja, i vissa fall. Säg att några kollegor inte kan närvara vid en dragning, och man vill att de ska få informationen i efterhand. Då får företaget spela in om alla deltagare är med på det – och det brukar ju vara fine. Men man ska akta sig för att slentrianmässigt spela in alla möten, om man inte har ett konkret svar på varför det är nödvändigt. Så innan du spelar in möten, känn efter i magen om det känns sunt eller inte. Det brukar vara en bra vägvisare.
Nja, det beror på jobbets karaktär. I normalfallet får man inte använda tekniken för att kolla hur långa raster du tar eller när du loggar ut för dagen. Så som utgångspunkt bör du ifrågasätta det. De flesta tjänstemannajobb kräver nog inte den kollen.
Nästa artikel
Du överhör ett samtal i lunchrummet, och inser att it-avdelningen sitter och läser anställdas mejl och kollar vad folk surfar på. Eller så förstår du via en mejlkonversation med en chef att vårdföretaget du jobbar på slarvar med journalerna, de verkar hamna både lite här och där. Eller så pågår det ekonomiskt bedrägeri.
Ja, då är det dags att dra i nödbromsen.
I Sverige finns en visselblåsarlag som innebär att du kan slå larm om missförhållanden du möter på jobbet. Lagen omfattar inte bara anställda, utan även arbetssökande, praktikanter och aktieägare
– Det innebär att din identitet skyddas, och du ska inte behöva utsättas för repressalier för att du har larmat, säger Fredrik Löfgren, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Det finns tre sätt att visselblåsa:
Huvudregeln är att du börjar rapportera internt, och hoppas att det ger effekt, annars kan du gå vidare.
– Om du jobbar i privat sektor så har du något som kallas lojalitetsplikt, och i den ingår att man alltid ska ta upp saker med arbetsgivaren först. Det vill säga, du ska ta upp det med din chef eller visselblåsa internt innan du går till tidningen, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Och även om det som sker är helt uppåt väggarna, så är det inte säkert att det är just visselblåsa du ska göra.
– För IMY gäller något förenklat att vi endast har möjlighet att agera på visselblåsningar om det handlar om allvarliga kränkningar av enskildas rätt till privatliv och det berör väldigt många. Det kan också röra sig om ny teknik, som kan påverka enskildas rätt till privatliv väsentligt, säger Fredrik Löfgren.
Om du rapporterar saker som inte har ett allmänintresse är det alltså inte säkert att du får visselblåsarlagens skydd. Exempelvis kan det vara klagomål på lön eller att du tycker att de varor eller tjänster företaget säljer är bluff och båg.
Så hur vet jag när jag ska visselblåsa eller inte? Om jag känner mig osäker, var kan jag få hjälp och råd?
– Du kan vända dig till oss på Unionen för råd. Generellt handlar visselblåsning om väldigt allvarliga saker som bör komma till allmänhetens kännedom, som att chefen försnillar pengar, att företaget begår miljöbrott eller använder barnarbete, säger Susanna Kjällström.
Om jag ser oegentligheter som kanske inte går under visselblåsarlagen, vad ska jag då göra?
– Vänd dig till facket för att få stöd och hjälp där. Håller företaget exempelvis på med olaglig övervakning så kan vi hjälpa till och driva fallet, säger Susanna Kjällström.