Aldrig har det varit lättare att övervaka anställda. Men resultatet är sällan det önskade: ökad effektivitet. ”Mina studier visar snarare att man känner sig misstrodd och tappar engagemang”, säger forskaren Daniel Bodén.
Publicerad 22 nov. 2023
Har du ibland en känsla av att någon iakttar dig när du sitter vid jobbdatorn? Då är du högst troligen inte paranoid, utan har helt rätt. Under pandemin, när vi tjänstemän i hög grad började jobba hemifrån, blev det nämligen allt vanligare med program som på olika sätt övervakar anställda. Enligt research-bolaget Gartner har 60 procent av stora amerikanska arbetsgivare installerat sådan mjukvara – och experter tror egentligen inte att andelen är lägre här i Sverige. Inte heller sedan vi övergick till hybridjobbande verkar övervakningen minska. Den är helt enkelt här för att stanna.
– Arbetsgivare har aldrig haft större möjlighet att ingående övervaka sina anställda, säger Daniel Bodén, etnolog vid Södertörns högskola.
Däremot är övervakning inget nytt, vilket han visar på i boken ”Från vällingklocka till minutjakt.”
– Ibland tenderar vi att prata om det här som något nytt, men övervakning har varit en del av arbetslivet sedan slutet av 1700-talet. Då använde man sig av karvestockar för att dokumentera hur många dagsverken olika personer gjort. Steg för steg har man sedan förfinat övervakningen, och den digitala utvecklingen har gjort det möjligt att kontrollera arbetstagare ner på minutnivå, ja, ner på minsta knapptryckning, säger Daniel Bodén.
Företag hänvisar ofta till att man vill följa upp produktiviteten, men om man tidigare framförallt kollade folks resultat, så kan arbetsgivare nu följa anställdas aktivitet genom hela dagen – via tangent- och knapptryckningar på dator och mobil, man ser vilka sajter folk surfar på, och kan till och med kolla deras hälsostatus. Det finns program som lyssnar till om man låter glad eller irriterad när man pratar i jobbmobilen, och kameror som följer kropps- och ögonrörelser.
Varför finns det ett sådant behov av att övervaka anställda?
– Inom privat sektor vill man få ut så mycket som möjligt inom ramen för de timmar man betalar för.
På frågan om det har önskad effekt, är svaret däremot nja.
– Kortsiktigt kanske, men en konsekvens av övervakningen, i alla fall i mina studier, är att man känner sig misstrodd, inte har chefens tillit. Det gör i sin tur att man inte känner sig uppskattad, utan tappar engagemang. Det föder också en stress, som kan leda till utbrändhet. Men framför allt gör det att man tappar lusten.
Men även om det alltså är en chimär att all denna kontroll skulle öka produktiviteten, är det viktigt att vi förstår att övervakningen ändå pågår.
– Det pratas ofta om att cykel- och bilbud är övervakade via olika appar. Och generellt inom LO-kollektivet känner många till att de är övervakade, kanske via kameror i butiken eller industrilokalen. Bland tjänstemän däremot tror jag att medvetenheten är betydligt lägre.
Han säger att tjänstemän historiskt sett har haft en tendens att identifiera sig med företaget man jobbar för, snarare än man ser sig själv som en proletär.
– Man är i högre grad solidarisk med arbetsgivaren, vilket innebär att man inte lika snabbt som arbetare intar det kritiska förhållningssättet.
Därmed vet man kanske heller inte vilka risker det innebär för integriteten.
– Du kanske tänker att det spelar ingen roll om chefen ser exakt vilken minut jag loggar in på datorn. Men jag tror vi måste bli medvetna om alla de olika dimensioner som kan övervakas, och den totala konsekvensen när insamlad data sätts ihop. Arbetsgivaren kan skaffa sig en nästan heltäckande bild av dig, dina rörelser och din kommunikation.
Om jag nu börjar tycka att övervakningen känns kymig, vad ska jag göra?
– Vänd dig till facket, och be dem lyfta frågan med arbetsgivaren för att ha en öppen diskussion om vad som är okej och inte. Generellt tycker jag att facket behöver vara mer aktiva i de här frågorna. För när tekniken inte längre utvecklas på företaget, utan köps in från jättar som Microsoft och Google, försvinner en stor del av vad MBL, medbestämmandelagen , handlade om. Facket behöver ta tillbaka initiativet här, så att anställda får vara med och styra vilken teknik som köps in och hur den som används.
Nästa artikel
Unionen har nyligen stämt ett företag som spårat sina it-tekniker i realtid via gps. De lämnade dessutom ut information till kunden. Så när en it-tekniker var ute på jobb kunde såväl chefen som kunden följa hens varenda rörelse.
– Ett ändamål med övervakningen som företaget angav var kundnöjdhet, vilket vi inte tycker är tillräckligt. Det är en alldeles för närgången övervakning, och en kränkning av den personliga integriteten, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Unionen har tagit just det här företaget till domstol – också för att det inte finns någon praxis för ärenden av det här slaget, vilket vore bra att ha, för det här företaget är garanterat inte det enda. Ju mer digitalt vi jobbar, desto större tycks intresset från arbetsgivares sida vara att hålla koll på sina anställda och deras produktivitet .
– Självklart måste arbetsgivare kunna leda och följa upp arbetet, men precis som det inte är okej att en chef står och hänger över din axel åtta timmar i rad på kontoret, är det inte okej att hen gör det digitalt heller, säger Susanna Kjällström.
Men det sker. Exakt hur vanligt det är vet inte experterna, siffrorna skiftar. Redan 2018 frågade Gartner Group 239 stora företag om de använde någon typ av ”otraditionell mätteknik” för att se vad anställda gör. Då svarade 50 procent att de använda sådana verktyg – sedan dess har vi bara blivit mer digitala i våra arbetssätt. Om man googlar ”övervakningsprogram anställda” hittar man många ”erbjudanden.” Och i forum på nätet, som flashback eller sweclockers, finns det flera trådar med folk som tror sig vara övervakade av chefen. En man skriver att ”Läste precis it-policyn på företaget, där det står att de har rätt att övervaka ALL sin utrustning, och detta ska göras löpande av närmsta chef för att bibehålla säkerheten på företaget. Det står att privata bilder, konversationer, filer är tillgängligt för behörig inspektör och it-chefen.”
Så vad får då en arbetsgivare göra och inte? Om vi börjar med vad de inte får göra, så gäller att: Man får inte vidta en väldigt närgången övervakning. Chefen kan alltså inte kräva att du ska ha datorns kamera eller mobilens funktion platstjänster på under hela arbetsdagen, för att arbetsgivaren ska kunna se precis vad du gör.
– Enkelt uttryckt kan man säga att chefen inte får kartlägga hela eller stora delar av din arbetsdag.
Däremot säger Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att ett företag på en övergripande nivå får mäta och kvalitetsbedöma prestation. Ett klassiskt exempel är att man på ett lager på gruppnivå får kolla hur många ordrar per dag som ett team har plockat. Man kan få kolla det på individnivå också, inte dag för dag, men vid enstaka tillfällen.
Men – om en arbetsgivare väljer att kolla upp sina anställda så ska man i förväg informera om detta tydligt, lättillgänglig och transparent.
– Och om arbetsgivaren tänker ta del av din korrespondens, exempelvis mejl, så ska du informeras i förväg, annars bryter företaget mot artikel åtta i Europakonventionen som handlar om rätten till ett privatliv.
Så om min chef följer mig på ett sätt som jag tycker är tveksamt, exempelvis via mobilens gps, vad ska jag då göra?
– Kontakta din fackliga organisation för råd och stöd. Vi kan titta på om det faktiskt finns ett brott mot lagstiftningen, och i så fall påkalla tvisteförhandling och begära skadestånd.
Många arbetsgivare övervakar ju i smyg. Om jag är tjänsteman på en it-avdelning och vet att detta sker, hur bör jag då agera?
– Även här tycker jag att du ska ta kontakt med din fackliga representant för att få stöd i frågan, säger Susanna Kjällström.
När en app vill komma åt platsdata första gången måste den be om lov, men därefter kan den bara fortsätta. Med jämna mellanrum är det därför smart att kolla vilka appar som använder informationen. På iphone heter det ”platstjänster”, på android-telefoner heter det ofta ”platsuppgifter” eller ”platsbehörighet.”
Kolla också vilka rättigheter olika appar har i din telefon. På en iphone gör du det genom att gå till ”inställningar” och klicka på ”integritetsskydd.” På android öppnar du ”inställningar”, väljer ”appar och aviseringar” följt av ”appens behörigheter.” Därifrån kan du ändra eller ta bort appens rättigheter.
(Källa: Internetstiftelsen)
