Aldrig har det varit lättare att övervaka anställda. Men resultatet är sällan det önskade: ökad effektivitet. ”Mina studier visar snarare att man känner sig misstrodd och tappar engagemang”, säger forskaren Daniel Bodén.
Publicerad 22 nov. 2023
Har du ibland en känsla av att någon iakttar dig när du sitter vid jobbdatorn? Då är du högst troligen inte paranoid, utan har helt rätt. Under pandemin, när vi tjänstemän i hög grad började jobba hemifrån, blev det nämligen allt vanligare med program som på olika sätt övervakar anställda. Enligt research-bolaget Gartner har 60 procent av stora amerikanska arbetsgivare installerat sådan mjukvara – och experter tror egentligen inte att andelen är lägre här i Sverige. Inte heller sedan vi övergick till hybridjobbande verkar övervakningen minska. Den är helt enkelt här för att stanna.
– Arbetsgivare har aldrig haft större möjlighet att ingående övervaka sina anställda, säger Daniel Bodén, etnolog vid Södertörns högskola.
Däremot är övervakning inget nytt, vilket han visar på i boken ”Från vällingklocka till minutjakt.”
– Ibland tenderar vi att prata om det här som något nytt, men övervakning har varit en del av arbetslivet sedan slutet av 1700-talet. Då använde man sig av karvestockar för att dokumentera hur många dagsverken olika personer gjort. Steg för steg har man sedan förfinat övervakningen, och den digitala utvecklingen har gjort det möjligt att kontrollera arbetstagare ner på minutnivå, ja, ner på minsta knapptryckning, säger Daniel Bodén.
Företag hänvisar ofta till att man vill följa upp produktiviteten, men om man tidigare framförallt kollade folks resultat, så kan arbetsgivare nu följa anställdas aktivitet genom hela dagen – via tangent- och knapptryckningar på dator och mobil, man ser vilka sajter folk surfar på, och kan till och med kolla deras hälsostatus. Det finns program som lyssnar till om man låter glad eller irriterad när man pratar i jobbmobilen, och kameror som följer kropps- och ögonrörelser.
Varför finns det ett sådant behov av att övervaka anställda?
– Inom privat sektor vill man få ut så mycket som möjligt inom ramen för de timmar man betalar för.
På frågan om det har önskad effekt, är svaret däremot nja.
– Kortsiktigt kanske, men en konsekvens av övervakningen, i alla fall i mina studier, är att man känner sig misstrodd, inte har chefens tillit. Det gör i sin tur att man inte känner sig uppskattad, utan tappar engagemang. Det föder också en stress, som kan leda till utbrändhet. Men framför allt gör det att man tappar lusten.
Men även om det alltså är en chimär att all denna kontroll skulle öka produktiviteten, är det viktigt att vi förstår att övervakningen ändå pågår.
– Det pratas ofta om att cykel- och bilbud är övervakade via olika appar. Och generellt inom LO-kollektivet känner många till att de är övervakade, kanske via kameror i butiken eller industrilokalen. Bland tjänstemän däremot tror jag att medvetenheten är betydligt lägre.
Han säger att tjänstemän historiskt sett har haft en tendens att identifiera sig med företaget man jobbar för, snarare än man ser sig själv som en proletär.
– Man är i högre grad solidarisk med arbetsgivaren, vilket innebär att man inte lika snabbt som arbetare intar det kritiska förhållningssättet.
Därmed vet man kanske heller inte vilka risker det innebär för integriteten.
– Du kanske tänker att det spelar ingen roll om chefen ser exakt vilken minut jag loggar in på datorn. Men jag tror vi måste bli medvetna om alla de olika dimensioner som kan övervakas, och den totala konsekvensen när insamlad data sätts ihop. Arbetsgivaren kan skaffa sig en nästan heltäckande bild av dig, dina rörelser och din kommunikation.
Om jag nu börjar tycka att övervakningen känns kymig, vad ska jag göra?
– Vänd dig till facket, och be dem lyfta frågan med arbetsgivaren för att ha en öppen diskussion om vad som är okej och inte. Generellt tycker jag att facket behöver vara mer aktiva i de här frågorna. För när tekniken inte längre utvecklas på företaget, utan köps in från jättar som Microsoft och Google, försvinner en stor del av vad MBL, medbestämmandelagen , handlade om. Facket behöver ta tillbaka initiativet här, så att anställda får vara med och styra vilken teknik som köps in och hur den som används.
Nästa artikel
Du överhör ett samtal i lunchrummet, och inser att it-avdelningen sitter och läser anställdas mejl och kollar vad folk surfar på. Eller så förstår du via en mejlkonversation med en chef att vårdföretaget du jobbar på slarvar med journalerna, de verkar hamna både lite här och där. Eller så pågår det ekonomiskt bedrägeri.
Ja, då är det dags att dra i nödbromsen.
I Sverige finns en visselblåsarlag som innebär att du kan slå larm om missförhållanden du möter på jobbet. Lagen omfattar inte bara anställda, utan även arbetssökande, praktikanter och aktieägare
– Det innebär att din identitet skyddas, och du ska inte behöva utsättas för repressalier för att du har larmat, säger Fredrik Löfgren, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Det finns tre sätt att visselblåsa:
Huvudregeln är att du börjar rapportera internt, och hoppas att det ger effekt, annars kan du gå vidare.
– Om du jobbar i privat sektor så har du något som kallas lojalitetsplikt, och i den ingår att man alltid ska ta upp saker med arbetsgivaren först. Det vill säga, du ska ta upp det med din chef eller visselblåsa internt innan du går till tidningen, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Och även om det som sker är helt uppåt väggarna, så är det inte säkert att det är just visselblåsa du ska göra.
– För IMY gäller något förenklat att vi endast har möjlighet att agera på visselblåsningar om det handlar om allvarliga kränkningar av enskildas rätt till privatliv och det berör väldigt många. Det kan också röra sig om ny teknik, som kan påverka enskildas rätt till privatliv väsentligt, säger Fredrik Löfgren.
Om du rapporterar saker som inte har ett allmänintresse är det alltså inte säkert att du får visselblåsarlagens skydd. Exempelvis kan det vara klagomål på lön eller att du tycker att de varor eller tjänster företaget säljer är bluff och båg.
Så hur vet jag när jag ska visselblåsa eller inte? Om jag känner mig osäker, var kan jag få hjälp och råd?
– Du kan vända dig till oss på Unionen för råd. Generellt handlar visselblåsning om väldigt allvarliga saker som bör komma till allmänhetens kännedom, som att chefen försnillar pengar, att företaget begår miljöbrott eller använder barnarbete, säger Susanna Kjällström.
Om jag ser oegentligheter som kanske inte går under visselblåsarlagen, vad ska jag då göra?
– Vänd dig till facket för att få stöd och hjälp där. Håller företaget exempelvis på med olaglig övervakning så kan vi hjälpa till och driva fallet, säger Susanna Kjällström.
