Bli medlem

Har din dator eller mobil fått virussjukan?

Spionprogram och skadlig kod som körs i hemlighet kan samla känslig information och spionera på dig och din arbetsgivare digitalt. Så här vet du om du behöver skicka din enhet till ”it-doktorn.”

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Publicerad 03 maj 2023

Bild på virussjuk laptop.

När man får ett virus känner man sig ofta sänkt, och minsta lilla uppgift kan kännas som en bergsbestigning. För din dator och mobil (som också är en liten dator) är det ungefär samma sak. Och antalet virus de kan smittas av är många. Bara 2022 upptäcktes 5,5 biljarder virusattacker, enligt Statista.com. Vissa är lindriga, och saktar ner din enhet, medan andra stjäl nästan all data som finns där. Så hur vet du om din enhet är smittad? Det kan vara svårt att upptäcka. Här nedan har du några vanliga tecken. Det innebär inte att enheten ÄR smittad, men du gör klokt i att ta den till it-avdelningen och kolla upp saken.

Tecken på virus-smittad dator:

  • Det går långsammare att surfa eller starta och köra program.
  • Enheten fryser eller kraschar ovanligt ofta.
  • Okända skickar mejl eller sms från din dator.
  • Det dyker plötsligt upp annonser, eller pop up-fönster.
  • Webbläsaren ändrar startsida, eller okända verktygsfält dyker upp.

Tecken på virussjuk mobil:

Även din mobil kan utsättas för skadlig kod. Inte heller det är helt lätt att upptäcka, men här är några tecken att hålla koll på:  

  • Din mobildata tar slut ovanligt fort.
  • Du hittar nya appar som du inte känner till.
  • Bank-id funkar inte som det ska.
  • Mobilen fryser allt oftare.
  • Det dyker upp oväntade pop-ups. 

Integritet i arbetslivet

7 nyckelord för att stå emot nätbedragare

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Källkritik-bild

1. Desinformation

Vilseledande information som sprids medvetet, med syfte att vilseleda, manipulera och skada.

2. Misinformation

Felaktig information som sprids av misstag eller på grund av missförstånd.

3. Sökkritik

Det räcker inte med att bara kunna avgöra om information är sann eller falsk. Du behöver också kunna ifrågasätta varför du får den info vi får. Om du bor i Linköping och söker efter någon som kan klippa dina äppelträd kommer du att få upp arborister i Linköping. Men om du söker på klimatkris + fejk kan Google få för sig att du förnekar klimatkrisen och ge dig information som stödjer detta.

4. Social och kognitiv hackning

När vi tänker på hackning, tänker vi ofta på ett nätverk som hackas på distans av en datanörd – som vill komma in i systemet för att exempelvis stjäla personuppgifter eller pengar. Men här handlar det istället om att manipulera människor så att de släpper in bedragarna i systemet, lämnar ut handlingar, konfidentiell information eller liknande.

5. Vilseledande identiteter

Budbäraren försöker efterlikna informationskällor du är välbekant med, eller som upplevs som trovärdiga. Det kan handla om rena förfalskningar av sidhuvuden eller att bedragaren låtsas vara en person med högt förtroendekapital.

6. Teknisk manipulation

Teknisk manipulation innebär att man använder teknik för att påverka eller kontrollera informationsflödet. Ofta används nya verktyg för traditionella påverkanstekniker, som att skapa och sprida desinformation eller låtsas vara någon annan. Ett exempel är deepfake-videos, där bedragare ser ut och låter som en känd makthavare eller en person du känner. 

7. Illasinnad retorik

Här jobbar man med att misskreditera eller förlöjliga en person bakom ett argument, istället för att syna själva argumentet. Det handlar ofta om att hindra eller avskräcka personen från att delta i diskussionen. Man kan också använda sig av en störtflod av argument, fakta och källor, varav många är falska eller orelaterade. Eller whataboutism, där man flyttar fokus från en fråga genom att påpeka att andra minsann också har brister. Man kan också tillskriva en person åsikter som hen inte har, och därefter ge sig på personen. Bland nättroll är detta populära metoder.