Antalet utdrag ur belastningsregistret har ökat explosionsartat det senaste årtiondet, då allt fler arbetsgivare kräver att få se det när du söker jobb. Men är det verkligen relevant för alla jobb? Nej, menar Unionen som vill se ett bättre skydd för människors integritet.
Publicerad 11 juli 2023
Oavsett om du söker jobb som mötesbokare, planerare, säljare, kundservicepersonal, taxichaffis, truckförare eller lokalvårdare ska du vara beredd på att visa utdrag ur belastningsregistret. Det visar en snabb sökning i Platsbanken. Ja, det verkar bli allt vanligare med bakgrundskontroller. Det visar även polisens statistik. 2010 begärdes det ut 155 000 utdrag ur polisens belastningsregister. 2022 var siffran uppe i över 306 000. Det är alltså mer än en fördubbling.
– Jag vet inte säkert varför vi ser denna utveckling, men om jag får spekulera så lever vi i ett samhälle där mycket information bara är en googling bort. Vi har vant oss både vid att vi är kontrollerade och lätt kan övervaka varandra, samtidigt som det i samhället finns en allmän rädsla och oro kring kriminalitet, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.
Det finns visserligen ett antal yrken där arbetsgivare ska kolla upp din eventuella brottshistorik, exempelvis när du söker jobb inom den psykiatriska vården, när du vill jobba på skola och förskola, eller vid installation av larm. Söker du ett jobb inom en annan yrkeskategori, som ett vanligt tjänstemannajobb, har företaget enligt polisen inte rätt att kräva att du ska visa ett registerutdrag. Du kan dock själv välja att visa det.
– Men vem kan säga nej? Vägrar du är risken stor att du inte får jobbet. I praktiken är det svårt för en enskild människa att stå upp mot detta, säger Ia Hamn.
Många tänker kanske att: Spelar det någon roll? Jag har ju rent mjöl i påsen.
– Problemet är att i ett större samhällsperspektiv sorterar vi bort alldeles för många personer. Och ska du sorteras bort från arbetslivet för att du hade marijuana på fickan på en fest när du vara 19 år? Många av oss är helt andra människor med ett helt annat liv och konsekvenstänk vid 30.
Eller tänk om du växte upp i en utsatt miljö, och bestämmer dig för att ta dig bort därifrån. Du kämpar järnet, skaffar dig en bra utbildning och ändrar värderingar – men får ändå ingen chans för att du som ung åkte fast för att ha snott något.
– Är det rättvisa? Är det det samhälle vi vill ha, undrar Ia Hamn.
Hon pekar på att principen om att ett brott ska anses vara sonat när man har betalat sina böter eller har suttit av sitt straff känns som bortblåst när arbetsmarknaden fortsätter straffa människor år efter år.
Finns det då aldrig anledning för företag att kolla? Jo, men den bör vara skälig, menar Ia Hamn.
– Ska du hantera stora ekonomiska värden i din tjänst, är det naturligtvis intressant att veta om du förskingrat pengar. Men inte om du anställs som mötesbokare.
Gunilla Krieg, också hon central ombudsman på Unionen, är inne på samma linje. Hon menar att vad arbetsgivarna söker är de perfekta medarbetarna.
– Det kostar att rekrytera personal, framförallt om man använder en rekryteringsfirma. Därför vill rekryteringsfirmorna leverera de perfekta kandidaterna, klanderfria, omdömesgilla personer, som varken har begått brott eller har tendens till frånvaro. Man vill kvalitetssäkra, men det man får är egentligen en typ av falsk trygghet, för detta är ändå ingen garanti för den perfekta personen, säger Gunilla Krieg.
Gunilla berättar att många rekryterare därför ofta även scannar av arbetssökandes sociala medier. Och medlemmar vittnar om att vissa företag nu dessutom vill se intyg från Försäkringskassan som visar hur ofta du har varit sjuk, vabbat eller liknande. Försäkringskassan för ingen statistik kring detta, men Unionen ser alltså tendensen.
– Vad är nästa steg? Kommer de att begära att få se folks sjukjournaler och medicinlistor också, undrar Gunilla Krieg.
Förbud för arbetsgivare att begära dessa utdrag ur belastningsregistret från arbetssökande har utretts flera gånger, både på initiativ av den tidigare Alliansen och den förra rödgröna regeringen. Och 2018 sa dåvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson att ”Jag vill sätta stopp för att man slentrianmässigt ska kunna ta reda på olika integritetskänsliga uppgifter om arbetstagaren, som inte är relevant för jobbet.” Men ännu har inget hänt. En gissning är att medan fackförbunden vill reglera detta, så håller arbetsgivarsidan emot. Och på arbetsmarknadsområdet är politikerna motvilliga till att stifta lagar om man inte har stöd från båda sidor.
Så vad är problemet med att detta får fortgå?
– Vi sållar bort alldeles för många människor. Du kan vara en utmärkt programmerare, även om du åkte fast för en fortkörning för några år sedan. Det här drabbar även personer som har varit sjuka under någon period och personer med funktionsnedsättning, de får inte heller plats i arbetslivet. Till slut får vi strömlinjeformade ja-sägare kvar, och då tappar vi såväl kreativitet som rikedomen i mångfalden av åsikter. I förlängningen slår det tillbaka på företagen själva, säger Gunilla Krieg.
Den lagstiftning som finns idag om integritet i arbetslivet är allt annat än heltäckande. Snarare ser den ut som ett lapptäcke, med olika regleringar kring integritet i olika lagar som grundlagen, brottsbalken, personuppgiftslagen etcetera. Det saknas också möjlighet för en anställd att få prövat om det arbetsgivaren gör, exempelvis drogtester, är okej enligt gällande lag – utan att man riskerar sin anställning. Därför vill vi se en samlad lagstiftning.
Nästa artikel
Distansjobbandet har gett oss mer frihet och flexibilitet, men också inneburit att tjänstemän är mer övervakade än någonsin. För via olika datasystem och programvaror kan din arbetsgivare nu följa så gott som varje sekund av din arbetsdag.
– Det finns ingen forskning som visar exakt hur vanligt detta är, också för att en av poängerna är att man inte ska veta om det, men min erfarenhet efter att ha jobbat på båda sidorna är att det är mycket vanligare än man tror, säger Mattias Beijmo, internetanalytiker och skribent.
Medarbetare följs på alla möjliga sätt. För callcenterpersonal är det inte ovanligt att arbetsgivare har installerat applikationer som håller koll på hur mycket varje anställd ringer respektive svarar i telefonen. Man kan också låta en AI analysera personalens tonläge – låter man ofta irriterad kan man kallas till samtal med chefen.
Många tänker att ”låt dem kolla, jag har inget att dölja.”
– Ja, en relativt hög procent är okej med detta. Man kanske till och med tycker att det är bra att det kommer fram att Bengt slöar på jobbet, så han borde inte få lika hög lön som oss andra. Men övervakningen glider lätt över till osund kontroll, som även du som har rent mjöl i påsen till slut kan uppleva stressande.
En annan vanlig tanke är att det här låter som något chefer gör i USA, men inte här i Sverige. Vad säger du om det?
– Det är Svenskt Näringslivs favoritargument. Hästskit, säger jag, och där får du gärna citera mig. Till att börja med så är många av de företag som tjänstemän jobbar på ägda av multinationella företag, så kulturen är i grunden inte svensk. Och att vi skulle ha en så unik ledarskapskultur i det här hänseendet tror jag inte på, i så fall vill jag se forskning på det.
Mattias Beijmo påpekar att utvecklingen springer på nu, den här typen av övervakning blir allt vanligare, så fackförbunden borde steppa upp.
– Precis som vid industrialiseringen, där det var svårt för den enskilda fabriksarbetaren att kräva förändringar i den livsfarliga arbetsmiljön, är det inte upp till den enskilde att driva de här frågorna heller.
Har du förslag på någon konkret förbättring?
– Jag har länge föreslagit att man borde ha digitala skyddsronder. Precis som den fysiska arbetsmiljön behöver ses över, så behöver också den digitala granskas, säger Mattias Beijmo.
Vad arbetsgivaren kan och får göra är två olika saker. Här redogör vi för vad som är möjligt, och Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström kommenterar vad som är lagligt och inte.
Arbetsgivare kan se vem du mejlar till, när du skickade mejlet och exakt vad som står i konversationen. Ja, det går till och med att få fram mejl som du har raderat. Och använder du din privata mejl även på jobbdatorn, så kan arbetsgivaren läsa även dessa.
– Enklast är om du utgår ifrån att det du gör på jobbet läses ibland, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Arbetsgivaren får inte scanna av din mejl av rent intresse. De får bara läsa din mejl om det finns en välgrundad misstanke, exempelvis att den anställda agerar illojalt eller begår brottsliga handlingar som kan drabba företaget. Men det räcker inte att arbetsgivaren får för sig att vilja kolla din mejl, de måste ha en välgrundad misstanke.
Idag finns det programvara som följer hur aktiva medarbetare är på sina datorer. Insamlad data kan visa vilken tid på dagen du är mest aktiv, vilka program du använder flitigast, hur många minuter du spenderar på att läsa och redigera ett dokument, om du deltar i digitala möten etcetera. Ja, de kan till och med se hur många tangentnedslag du har per minut.
– Det finns program som tar regelbundna screenshots av datorns skrivbord eller följer din skärm i realtid, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Som utgångspunkt är det inte tillåtet med realtidsövervakning. Det inkräktar alldeles för mycket på den personliga integriteten.
Din arbetsgivare kan se vilka sajter du går in på på jobbet, även sociala medier. De kan se vad du handlar på Apotea, och drömmer om på Hemnet.
– När du använder internet via en dator, telefon eller nätverk som arbetsgivaren äger, finns stora möjligheter att hålla koll på vad du gör online, säger Mattias Beijmo.
Man kan också i hemlighet gå in på datorn via fjärråtkomst. Det går till och med att se vad du gör på din personliga dator, när den är uppkopplad mot företagets nätverk.
Förbundsjuristen kommenterar: Man får inte övervaka sina medarbetare så närgånget att man kartlägger dig som individ eller din arbetsdag. Möjligen kan ett företag få göra det på gruppnivå, eller under en längre tid, som en tremånadersperiod. Och det är bara tillåtet i relation till arbetet, arbetsgivaren får inte kolla vad man handlar på nätapoteket.
Även om ni har roligt på jobbet, och även om vissa av dina kollegor har blivit goda vänner, så ska du vara försiktig med vad du skriver i chattkanaler som Teams, Slack och Google chat. Din arbetsgivare kan nämligen se det. Och är du inte aktiv i Teams, så kan din chef ifrågasätta varför du inte ”är på jobbet.”
– Skriv helt enkelt inget där, som du inte vill att chefen ska läsa, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Här gäller samma sak som för mejl. Det finns en äldre dom från Europadomstolen, där en arbetsgivare var inne och tittade i en anställds privata chattar på sociala meder. Man kom fram till att det stod i strid med artikel 8 i Europakonventionen. Det var alltså inte tillåtet för arbetsgivaren att läsa dessa, trots att företaget hade förbud mot sociala medier på arbetstid.
Ta reda på mer om vilket fackligt uppdrag som passar dig.
