Allt fler arbetsplatser gör slumpmässiga drogtester på anställda. Det kan vara bra för att hitta dem som behöver hjälp med sitt missbruk. Men du kanske tycker testet känns kränkande. Så måste du ta det, eller kan du vägra? Och vad händer om det visar sig vara positivt?
Publicerad 15 mars 2023
Allt fler arbetsgivare väljer att drogtesta sina anställda. Hos Avonova, som är en av de största aktörerna på företagshälsa, ser man en rejäl ökning. På bara ett år har antalet tester ökat med 50 procent. Och trenden har sett likadan ut i flera år, 2022 genomfördes drygt 8000, att jämföra med 1500 år 2014.
– Vi vet att det finns ett ökat användande av cannabis. Även ett otillåtet bruk av narkotikaklassade läkemedel, som Tramadol, har ökat, säger Fredrik Sparring som är företagsläkare och specialist inom beroendefrågor på Avonova.
Allt fler testar också positivt. Enligt en studie från Karolinska universitetslaboratoriet så var 2,5 procent av proverna positiva år 1993, 2020 var 5,2 procent positiva. Den vanligaste substansen som hittas är cannabis, följt av amfetamin, bensodiazepiner, opioider och kokain. Med tanke på den ökade användningen i samhället är det kanske inte så konstigt att företagshälsan har även sett en förändring i vilka branscher som väljer att testa sina anställda.
– När jag började med det här för 11 år sedan, var det mest inom transport, bygg, och metallindustrin som man testade sin personal, men på senare år har intresset ökat även i andra branscher, som bank och finans.
Syftet med testerna är både att fånga upp individer med problematik i ett tidigt skede, men det handlar även om att det finns risker för omgivningen om folk är drogpåverkade på jobbet.
– Man har sett i undersökningar att det kan ta 7–10 år innan en ansvarig chef reagerar på missbruksproblematik hos en anställd.
Ofta görs slumpmässiga drogtester, där man slumpar fram 25 procent av medarbetarna. Och oavsett var man jobbar är det självklart inte tillåtet att vara påverkad av narkotika på jobbet. Men säg att du är en person som har rent mjöl i påsen, du kanske inte ens har testat att röka en cigg i ditt liv, då kan det kännas djupt kränkande att behöva ta testet. Så måste du göra det?
– Ja, om din arbetsgivare säger att du ska lämna ett drogtest så måste du i princip göra det. Arbetsgivaren kan såklart inte tvinga dig rent fysiskt, men om du vägrar riskerar du att bli omplacerad eller i värsta fall förlora jobbet. Du kan i och för sig få prövat i efterhand av domstol om arbetsgivaren hade laglig rätt att kräva testet men en sådan prövning tar ofta lång tid, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Kan inte facket hjälpa till här?
– Vi har tyvärr inte tillräckliga möjligheter att angripa det i förväg. Vi kan påtala och förhandla hur vi bedömer frågan men om arbetsgivaren ändå vill genomföra testerna kan vi gå vidare och hjälpa till först när du är uppsagd eller omplacerad, då kan vi säga att det står i strid med god sed på arbetsmarknaden. Problemet är att de flesta inte har möjlighet att ta risken att bli av med jobbet.
Gäller det även om chefen inte kan ange några goda skäl för testningen?
– Ja, arbetsgivaren måste ha ett skäl för testningen, men vi kan inte få prövat i förhand om skälen är giltiga.
Vad skulle du önska här, med tanke på arbetstagare integritet?
– Jag skulle önska att det fanns en möjlighet att få prövat om ett drogtest var motiverat.
Susanna säger att problemet för arbetstagarna ligger i att om du röker cannabis på helgen, så har arbetsgivaren egentligen inte med det att göra trots att cannabis är olagligt – så länge du inte är påverkad på jobbet eller i övrigt påverkar arbetsgivaren.
– Men till skillnad från alkohol, som försvinner ur blodet relativt snabbt, så kan cannabis ge utslag på drogtester lång tid efteråt.
En annan oro som bubblar upp vid slumpvisa drogtester är om man tar en medicin som kan ge positivt utslag på testet. Man kanske inte vill att chefen ska får reda på att man tar smärtstillande eller adhd-medicin. Här kan Fredrik Sparring ge lugnande besked.
– Om drogtestet visar fynd av en substans, så kontaktar vi personen och frågar om det kan vara så att man har recept på ett läkemedel som kan förklara fyndet. Kan man uppvisa ett sådant läkemedelsrecept, så bedöms testet som negativ eller normalt, och arbetsgivaren får inget veta.
Och om testet skulle visa sig vara positivt, polisanmäler ni då personen?
– Om personen skulle visa sig ha alkohol i kroppen och sedan gå raka vägen ut till sin bil och köra iväg, så ja. Men annars polisanmäler vi inte.
Men arbetsgivaren informeras. Och här upplever Susanna Kjällström att många företag som testar slumpvis inte någon god förberedelse för vad man ska göra vid ett eventuellt positivt svar.
– Har man då en plan för hur man följer upp det här på ett bra sätt? Arbetsgivare är skyldiga att erbjuda rehabilitering, påminner hon.
Vi vill se en samlad lagstiftning till skydd för arbetstagares integritet som ger arbetstagare möjlighet att få prövat om ett drogtest är motiverat utan att behöva riskera sin anställning genom att chansa på att vägra.
Ta reda på mer om vilket fackligt uppdrag som passar dig.
Nästa artikel
Många av oss är noggranna med barnens skärmtid, eftersom för mycket stirrande in i skärmar bland annat kan ge sämre psykisk hälsa och sömn. Men hur bra är du på att begränsa din egen tid framför skärmen? Frågan är viktig, för datorns och mobilens ständiga blippande och plingande, där du får inbjudningar till möten och mejl som kräver snabba svar, bidrar till den inre stressen. Ja, det är faktiskt som att en kollega skulle stå och knacka dig på axeln och kräva svar varannan minut.
– Effekten på oss är densamma oavsett vad det är som stressar. Kroppens mobiliseringssystem går igång, stresshormoner utsöndras, och pulsen och blodtrycket höjs. Det är ingen fara om stresspåslaget pågår en kortare stund, men om stressen inte varvas med återhämtning så kan det leda till en rad hälsoproblem som minnesproblem, koncentrationssvårigheter, sömnstörningar och sänkt immunförsvar, säger Magdalena Ramstedt Stadin.
Magdalena Ramstedt Stadin är forskare i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet, och har specifikt tittat på den digitala stressen, alltså arbetsrelaterad stress kopplad till informationsöverflödet och våra digitala verktyg. Krångligt formulerat, men i realiteten kan det handla om att du hela tiden får mejl eller frågor i teams-chatten. Du ska hoppa in i ett Zoom-möte, men tekniken strular. Ni ska använda ett nytt digitalt program för schemaläggning, men du förstår inte hur det funkar. Även Arbetsmiljöverket tittar nu på detta.
– Hos anställda som ägnar en stor del av sin arbetstid åt digitala system, eller har flera verktyg att hantera samtidigt kan risken för teknikstress, överbelastning och utmattning av hjärnan öka, säger Malin Cato, som leder inspektionsinsatsen på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.
Magdalena Ramstedt Stadin såg i sin avhandling från 2020 att personer med högre utbildning oftare känner digital stress än de med lägre, och att chefer är extra drabbade. Cirka 75 procent av cheferna upplevde digital stress.
– Det är förstås ironiskt, eftersom cheferna har ett arbetsmiljöansvar och delvis borde kunna påverka detta. Å andra sidan har många mellanchefer höga krav både uppifrån och nerifrån. Oavsett så har arbetsgivaren det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, inklusive orsaker till stress.
Arbetslivsforskaren Pär Pettersson, vid högskolan i Kristianstad, som har följt utvecklingen de senaste decennierna påminner om att tekniken på många sätt har underlättat för oss.
– Behöver du lämna och hämta på skolan, gå till läkaren eller vara hemma och vänta på elektrikern så är det förstås smidigt att kunna jobba delvis hemifrån eller svara på mejl på bussen till och från jobbet. Den möjligheten har gett många tjänstemän en större frihet.
Ja, frihet och kontroll är välkända friskfaktorer, och det gränslösa arbetslivet innehåller sådana komponenter. Men ibland kan det vara bra att fråga sig om du kontrollerar inkorgen på mejlen, eller om den kontrollerar dig. Framförallt om det finns en kultur på kontoret att den som svarar snabbast är bäst.
– Idag har vi ju heller inte bara mejl vi ska svara på, utan sms, chattrådar och så vidare. Om du hela tiden ska svara på saker, så äter det upp mycket av din tid och koncentration. Det är också lätt att hamna i en kvantitativ leverans snarare än en kvalitativ. Kanske hinner du inte ens med dina faktiska arbetsuppgifter, de som kräver koncentration, säger Pär Pettersson.
Nej, det är inte säkert att du har varit effektiv bara för att du svarat på en massa mejl och sms. Magdalena Ramstedt Stadin vill uppmana dem som översköljs av meddelanden att stänga av notiser och begränsa sitt mejlkollande till några få gånger per dag. Pär Pettersson är också inne på att en tydligare gränssättning behövs.
– I det gränslösa arbetslivet där vi kan jobba jämt, är det viktigt att börja sätta upp gränser igen, säger Pär Pettersson, arbetslivsforskare vid Högskolan i Kristianstad.
Ja, eventuellt är det inte bara barnen som behöver skärmtid, utan även vi vuxna kan må bra av att begränsa stirrandet in i skärmen. På jobbet kan det ske genom att du har en del möten IRL, och lämnar datorn och mobilen i väskan.
– Det mänskliga mötet där vi ser varandra i ögonen och bekräftar med en liten nickning är oerhört betydelsefullt. Det bidrar till ett välmående, man känner att man tillhör ett socialt sammanhang och blir bekräftad, säger Pär Pettersson.
Han uppmanar oss också att resa oss upp någon gång i timmen, gå iväg till kaffeautomaten och snacka med en kollega eller gå iväg till en skrivare några korridorer bort. Jobbar du hemma kan du gå ett varv runt kvarteret eller lägga in en maskin tvätt.
– Det är lätt att hamna i någon typ av löpande bandet-arbete, kanske framförallt om du sitter hemma och jobbar. Men mikropauserna är viktiga, vi behöver hämta andan ibland och få några minuters reflektion. Du blir inte effektivare eller mer kreativ ju längre tid du stirrar in i skärmen. Försök inte vara duktig hela tiden, var duktig mot dig själv också, det lönar sig i längden – även för dig som är ambitiös, säger Pär Pettersson. .
Och att ibland vid arbetsdagens slut: lägg undan mobilen och ta helt ledigt.
– Det är bra att vi kan välja tid och plats för när vi vill jobba, men den digitala stressen är i hög grad kopplad till mobilen, som gör det möjligt att svara direkt. Kanske behöver ni i gruppen prata om vad ni har för outtalade förväntningar på varandra, och hur ni kan stötta varandra att också få vara lediga mellan varven, säger Pär Pettersson.
