Nu presenteras en statlig utredning om framtidens anställningstrygghet, som föreslår en rad förändringar om till exempel reglerna kring uppsägning. Nu höjs många röster såväl för som emot utredningen. Unionen har i många år strävat efter en vad vi kallar utvecklad anställningstrygghet.
Publicerad 17 juni 2021
Och parterna , alltså fackförbunden och näringslivet hävdar att det är viktigt att utredningens förslag inte går igenom utan att parterna själva får förhandla fram nya lösningar.
Varför är det så viktigt?
– Vi är övertygade om att lösningar som vi själva mejslar fram är långsiktigt mer hållbara, för då har man själv tagit i hand på dem. Man är med och bär reglerna, och vill få dem att fungera, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Det andra skälet är att de positiva saker Unionen vill uppnå, som bättre möjlighet till kompetensutveckling när man har jobb, och bättre hjälp och ekonomiskt stöd vid omställning, är svåra att lagstifta om.
– Lagar är trubbiga verktyg. Det är exempelvis svårt att lagstifta om hur mycket tid per vecka man ska få ägna åt kompetensutveckling . Det som passar en bransch, kanske är fel för en annan, så det är bättre att vi får ta fram anpassade lösningar som skrivs in i kollektivavtal , säger Martin Wästfelt.
Men det här är ju inget nytt under solen. Parterna har länge förhandlat om en ökad trygghet och flexibilitet på arbetsmarknaden utan resultat. Så varför skulle vi lyckas bättre nu?
– Det är en relevant fråga. Det här är komplexa saker omgärdade av starka symbolvärden. Men frågan har blivit än mer angelägen den senaste tiden, inte minst kopplat till corona-krisen där hundratusentals människor går på korttidsarbete eller har blivit uppsagda, och branscher förändras snabbt. Det ligger i allas intresse nu att komma överens om en moderniserad anställningstrygghet.
Unionen kan tänka sig att tumma på LAS-regler, varför?
– För att få något i en förhandling måste man vara beredd att ge något. Ibland låter det som att LAS är det optimala skyddet, men det är det inte. Exempelvis har de 17 procent som är visstidsanställda väldigt svagt skydd. Vi vet också att på dagens arbetsmarknad sitter tryggheten inte bara i antalet anställningsår, utan även i den egna kompetensen, och på det området vill vi stärka tryggheten för människor, säger Martin Wästfelt.
Nästa artikel
När du funderar på vad du ska bli här näst är det viktigt att göra ett val utifrån vad du kan tänkas trivas med, men självklart spelar lönen också roll. Bäst jobbutsikter och lönechans har ett antal yrken inom IT. Här är konkurrensen om kompetent arbetskraft stor, vilket driver upp ingångslönerna. Lägst ingångslön bland privatanställda tjänstemän har kundservice-personal och apotekstekniker.
Ingångslönerna är från 2022 och anges i ett spann eftersom de kan skilja sig åt beroende på bransch, geografiskt läge, jobbets komplexitet och tidigare erfarenhet.
Hittar du något du blir sugen på, så kan du söka din drömutbildning på antagning.se för högskola och universitet, eller yrkeshogskolan.se.
Utvecklaren jobbar med att utveckla och programmera spel och andra interaktiva medier med grafik och digitala animationer. Man är ofta projektledare, med ansvar för ekonomi och deadlines. Ingångslönen ligger enligt Unionens statistik på mellan 36 000 och 43 000 kronor. Medellönen ligger sedan på 46 300, enligt SCB. Och Arbetsförmedlingen bedömer att yrket har mycket goda jobbutsikter inom fem år.
Ingångslönen för nyexaminerade inom systemutveckling ligger på mellan 35 000 och 43 000 kronor, enligt Unionens
lönestatistik
. Exempel på yrkestitlar man kan ha här är systemutvecklare, programmerare, systemanalytiker och webbutvecklare.
Medellönen för systemutvecklare är enligt SCB 46 500 kronor. Enligt Arbetsförmedlingen har yrket mycket goda jobbutsikter.
En systemtestare programmerar, dokumenterar och genomför tester av enskilda programvaror i utvecklings- eller förvaltningsprojekt.
Ingångslönen för 25–29-åringar ligger på mellan 35 000 och 43 000 kronor. Medellönen är enligt SCB 44 200 kronor. Och på fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att systemtestare har stora jobbmöjligheter.
Den här yrkesbenämningen inkluderar jobb som konstruktör eller ingenjör inom bygg, maskin och gruvindustrin. Ingångslönerna ligger på mellan 35 000 och 43 000 kronor. Medellönen för en konstruktör inom bygg och anläggning är 42 500, medan en konstruktör inom elkraft tjänar 43 300 kronor i genomsnitt, enligt SCB. Arbetsförmedlingen bedömer att yrket har goda jobbutsikter de närmaste åren.
En apotekare kan självklart jobba på ett apotek, men även inom läkemedelsindustrin och på myndigheter som Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten. Ingångslönen är 35 000 till 41 000 kronor, och medellönen ligger sedan 39 500 i månaden, enligt SCB. Som apotekare har du stora möjligheter att få jobb, enligt Arbetsförmedlingen.
Utbildning till apotekare omfattar fem års studier på universitetsnivå, och ger en apotekarexamen som är en yrkesexamen.
Visste du att: Med omställningsstudiestödet kan du plugga med lön.
