Idag lever vi genom våra datorer och mobiler, men framförallt de senare är ganska oskyddade. Här är Unionens tips på hur du enkelt ökar din digitala trygghet 2023.
"Just i det här fallet är det bra att krångla till det."
Håll dig uppdaterad
Uppdatera regelbundet mobilens operativsystem och appar. Varje ny version brukar erbjuda bättre säkerhet.
Krångla till det
Välj långa och svårgissade lösenord. Du kan exempelvis sätta ihop flera ord till ett nytt. Återanvänd aldrig lösenord. Lyckas hackaren komma åt ett, har hen sedan fri entré till andra ställen. Använd tvåfaktorsautentisering, där du efter att ha skrivit in ditt lösenord exempelvis på datorn måste bekräfta det via mobilen. Och – spar inte dina lösenord i ett digitalt dokument. Livsfarligt!
Varning för kånstiga stafningar
Får du felstavade sms eller mejl från en okänd person eller organisation, så tänk efter innan du svarar eller klickar på en länk. Stavfel är ett typiskt tecken på att något är skumt.
Avslöja inte för mycket
…om dig själv på sociala medier. Det är lätt för en hackare att kolla upp namnet på din hund, katt eller dotter. Och det är inte ovanligt att vi använder dessa namn i lösenord. Eller så kan hackaren använda dem i ett phishingmejl eller sms, för att öka trovärdigheten.
Se upp med slöhet
Råkade du klicka på en konstig länk, men tänker att ”inget hände ju”, kontakta ändå IT-avdelningen. Tecken på att du kan ha fått in virus i datorn eller mobilen är att den blivit slö, eller att batteriet laddar ur fort.
Har du rätt inkomstförsäkring?
Som medlem i Unionen ingår en av marknadens bästa inkomstförsäkringar. Den gäller även om du säger upp dig själv (efter karens). Gå rakryggad genom arbetslivet!
Det pratas mycket om källkritik i skolan, men även i jobbet behöver man öva upp sitt källkritiska öga.
– Inte minst för att kunna fatta korrekta beslut. I alla jobb som handlar om att dra slutsatser utifrån information för att sedan fatta beslut är det viktigt att vara källkritisk, säger Mattias Svahn, forskare på med fokus på desinformation, på FOI totalförsvarets forskningsinstitut.
Syftet är att påverka dina beslut
För vi utsätts i princip dagligen för felaktig information. Mattias Svahn säger att man visserligen bör skilja på desinformation och misinformation, där den senare har blivit felaktig av misstag. Desinformation däremot är medvetet skapad och planterad för att vara felaktig.
– Vad gäller beslutsfattande så kan båda leda till samma utfall, alltså ett felaktigt beslut. Men det är bra att förstå att vi lever i en värld där aktivt planterad desinformation, med syfte att påverka handläggningsbeslut, förekommer.
Det är inte ovanligt att man borstar av sig risken med ”varför skulle någon gå på mig”, men där invänder Mattias Svahn.
– Ingen är en obetydlig människa! Varje medarbetare som fattar beslut i sin yrkesroll är intressant för bedragare att påverka.
På vilket sätt kan felaktig information skada mig och min arbetsplats?
– Informationspåverkan kan användas i ekonomiska syften, som klassiska svindlerier eller att man vill sälja på dig något som inte är lämpligt.
Deepfake-chefer – inte längre science fiction
Han påpekar att bara de senaste månaderna har det dykt upp allt fler deepfakes, där man bygger en digital kopia av en person, som kan säga eller göra vad som helst. Exempelvis kom det en deepfake-video där Ukrainas president Zelensky uppmanade sitt folk att kapitulera. Och det finns ett färskt exempel där en anställd på ett finansbolag i Hongkong blev uppringd av sin ”chef” i ett videomöte, och tillsagd att föra över 25 miljoner dollar till ett annat konto.
– Än så länge är deepfake-chefer mest anekdotiska historier. Det är vanligare att göra deepfakes på offentliga personer, politiker och kändisar, där det finns stora mängder träningsdata för AI att använda sig av, men det är inte science fiction längre. I en nära framtid kan det komma mindre spektakulära saker, som offentliga dokument eller licenser, eller en pdf på ett beslutsunderlag som ser korrekt ut, som får dig att röja affärshemligheter eller flytta pengar till fel konto, säger han och lägger till:
– Fast förmodligen är klassiska bedrägerier, där en människa kontaktar dig, fortfarande vanligare.
Källkritik och källtillit behöver samspela
Men vi behöver inte bara ifrågasätta information, utan också ha tillit till vissa källor. Kritik och tillit måste samspela. Därför pratar allt fler nu även om källtillit.
– Man ska inte vara källkritisk in absurdum, för då kanske man börjar misstro även det som är trovärdigt och sant. Så tro på de källor du är van att tro på, som etablerade nyhetsmedier med ett långt ”track record”.
Mattias Svahn, forskare på FOI, totalförsvarets forskningsinstitut, tipsar.
Källkritik: Tänk efter två gånger
Tänk efter två gånger innan du agerar. Framförallt om du ska fatta ett större beslut. Ganska ofta finns det diskrepanser, som att länken du uppmanas klicka på är lite för lång eller att det finns något stavfel. Om något känns konstigt, är det ofta konstigt. Och det är sällan det är så brådskande att du inte kan lägga fem minuter på att fundera ett varv till, kontakta en kollega eller myndighet för dubbelkoll.
Källtillit: Välj vilka du litar på
Idag är antalet källor i stort sett obegränsat, och valet mellan dem faller på dig som enskild individ. Det finns en fara i att bli cynisk och tro att allt är fejk. För jo, det finns seriös journalistik, välunderbyggd forskning och myndigheter som vill väl. Våga lita på det.
Välkommen till källkritikens dag 2024 och ett kostnadsfritt digitalt eftermiddagsevent om informationspåverkan och desinformation på digitala plattformar. Arrangör är Internetstiftelsen.
Lär dig om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet, vem som sprider dem och varför.
Ta del av erfarenheter och lärdomar från verksamheter som drabbats av desinformationskampanjer
Få kunskap om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet
Lär dig mer om hur informationspåverkan från främmande makt ser ut och varför
Eventet riktar sig till alla som jobbar för att öka informationskunnigheten och bygga motståndskraft mot informationspåverkan, både hos befolkningen och i den egna verksamheten.
Ett perfekt tillfälle att få nya kunskaper och omvärldsbevakning för dig som är lärare, bibliotekarie, anställd inom offentlig förvaltning, verksamhetsansvarig, beslutsfattare, eller arbetar med kommunikation, säkerhet och beredskap.