Flera stora företag har planer på att övervaka sina anställda, exempelvis genom att spela in deras datorskärmar. Syftet sägs ofta vara att öka produktiviteten. Men forskning visar att det kan få motsatt effekt. "Övervakning tenderar att minska motivationen", säger professor Magnus Svartengren.
Publicerad 02 feb. 2024
Unionen har fått till sig att flera stora företag på olika sätt vill övervaka sina anställda digitalt. Bland annat genom screen recording, där en programvara spelar in allt som händer på en medarbetares datorskärm – utan att personen förvarnas eller vet om att detta sker. Det kan handla om att man kollar när folk är på kontoret, genom att följa när man kopplar upp sig mot nätverket. Övervakningen kan också ske genom hemliga medlyssningar av telefonsamtal, att man kollar hur många samtal du ringer, hur många klick du gör på tangentbordet, och när du loggar in eller ut från datorn. Syftet är att hitta sätt att öka produktiviteten, brukar arbetsgivarna säga. Men medarbetare har hört av sig till Unionen med funderingar och oro.
– De känner stress och obehag över att bli övervakade, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.
Ia Hamn påpekar att det kan finnas tillfällen då övervakning är motiverat, exempelvis ur ett säkerhetsperspektiv, eller att ett taxibolag vill ha koll på var bilar befinner sig för att kunna planera körningar.
– Men hos privata arbetsgivare handlar det ofta om kontrollbehov. Här bör man väga in individens rätt till sin personliga integritet, och det finns mindre kränkande sätt att använda sig av än digital övervakning, som en dialog och täta avstämningar med anställda, säger Ia Hamn.
Och om det på riktigt handlar om att öka produktiviteten, så är övervakning ändå sällan rätt väg att gå, visar forskning. Magnus Svartengren, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet säger att det är en sak att vi människor vill bli sedda och uppmärksammade för vad vi gör.
– Det är trist om du jobbar som en bäver, och chefen aldrig noterar det.
Men den här typen av övervakning, där du kanske inte ens vet när det sker, gör snarare människor osäkra.
– Den minskar människors motivation och kreativitet. Jag skulle själv tycka att det var väldigt obehagligt, och få svårare att fokusera, säger Magnus Svartengren.
Dels handlar det om stress som uppstår när man inte vet om man är övervakad eller avlyssnad.
– Men risken är också att det blir som vid det löpande bandet; folk gör precis bara det som krävs, eller det man mäts på. Man blir osjälvständig och slutar ta egna initiativ, så kvaliteten på jobbet sjunker. Arbetsgivaren får inte heller tillgång till medarbetarnas idéer och kreativitet. En annan effekt kan bli att folk drar in på pauserna för att visa att man presterar, men vi behöver pauser och tid till reflektion för att göra ett bra jobb.
Så varför ser vi ändå att allt fler företag vill övervaka sina anställda digitalt på olika sätt?
– Jag tror man fascineras över teknikens möjligheter, allt som går att göra, men glömmer lite att fråga sig vad materialet man samlar in ska användas till. Man bör informera om syftet tydligt, och samverka med facket, säger Magnus Svartengren.
Om en chef istället visar tillit, vad kan hända med motivationen då?
– Då tycker man ofta att jobbet är roligare, och man lägger in mer tid och engagemang, vilket i slutändan lönar är till gagn för företaget, säger Magnus Svartengren.
Om din arbetsgivare övervakar dig och dina kollegor, eller flaggar för att man tänker börja med det – vänd dig till din lokala Unionen- klubb eller Unionens rådgivning. Då kan vi lyfta frågan med arbetsgivaren, och begära en förhandling om detta.
Nästa artikel
Moderna bilar är en katastrof för den personliga integriteten skrev amerikanska Mozilla foundation i rapporten ”Privacy not included.” Av de 25 populära bilmärken de kollade på klarade inte ett enda minimikraven för integritet. 84 procent av dem sade sig kunna dela din data med tredjepartsaktörer. Och 76 procent, eller 19 av biltillverkarna, angav att de kan sälja fordonsägarens personliga data vidare.
Tomas Bodeklint, forsknings- och affärsutvecklare på det statligt ägda forskningsinstitutet RISE, säger att det ligger i linje med hela digitaliseringen.
– Prylar samlar in enorma mängder data om oss hela tiden, ta bara mobilen som vet det mesta om din hälsostatus, och här är fordon inget undantag, säger han.
Dagens bilar innehåller ett stort antal sensorer, Tomas Bodeklint säger att ”det är en farkost du färdas i.” Huvudsyftet med dem är att bilen ska fungera bra, så vissa sensorer kollar bromsverkan, andra accelerationen eller din körstil.
– Men de samlar säkerligen in information om vilka vanor du har också. Hur ofta du byter radiokanal, hur du ställer in värmen. All sådan information används för att förbättra upplevelsen.
Bilföretagen kan alltså tjäna stora pengar på att sälja information om dig, din hälsostatus eller vilken stad du är på väg mot – för att på så sätt kunna ge dig reklam för exempelvis restauranger på orten.
– Jag vet också att många försäkringsbolag gärna skulle vilja köpa information om din körstil, se om du är en lugn eller vårdslös förare, och sätta pris efter det.
GPS:en samlar på sig information om hur ofta och långa sträckor du kör bilen, och var du befinner dig i detta nu, något arbetsgivare kan, men normalt inte får, följa. Unionen stämde nyligen ett it-företag som följde sina anställda i realtid via gps-tjänsten Enroute – vilket ledde till att de anställda fick skadestånd. Men det här är en utmaning, för medan du kan lämna jobbmobilen i skåpet på kontoret, så är det svårare att "lägga ifrån sig" bilen för att slippa bli följd – många får ju också använda tjänstebilen privat.
Mikrofonen å sin sida behövs för att du med röstkommandon ska kunna styra saker i bilen. Det kan även finnas kameror som filmar föraren. Syftet kan då vara att hålla koll på att du inte somnar vid ratten och varna om så sker. Men som alltid kan saker missbrukas. Någon skulle potentiellt kunna avlyssna samtal i bilen genom mikrofonen, eller läsa dina mejl. Och bilens dator kan hackas.
– Antalet hackningsincidenter ökar på alla fronter i samhället, och inte heller där är bilar något undantag. Rent tekniskt finns det extrema möjligheter. Men cybersäkerheten i bilar är betydligt högre än hos många andra prylar vi installerar och använder dagligen, som högtalare och billiga hemlarm. Det beror på att kraven är högre på biltillverkarna.
Har du kopplat upp din mobil mot exempelvis Apple carplay, så har bilen tillgång till dina sms och mejl.
– Bilens dator speglar din telefon, för att du lätt ska kunna använda Spotify-listor och ha tillgång till dina kontakter i bilen. Många mejl har någon form av skydd via kryptering, men jag kan inte detaljerna kring vad fordonen sparar.
Däremot tror Tomas Bodeklint att det är högst osannolikt att din chef skulle sitta och läsa dina mejl via tjänstebilen.
– Använder du en jobbdator eller jobbmobil så är det betydligt lättare att följa din aktivitet där – om du nu råkar ha en chef som alls gör det.
Men visst kan det kännas olustigt att bilföretagen får samla in så mycket information om en.
– Som användare är du gisslantagen. Om du inte godkänner företagens 15-sidiga avtal om hur de får samla in och dela information får du inte tillgång till deras tjänster.
Men om du vill ha tillgång till bilens finesser och samtidigt vara på den säkra sidan, så har Tomas Bodeklint ett tips:
– Du kan skaffa ett anonymt konto kopplad till en mejladress som finns men inte används. På så sätt slipper du dela med dig av din personliga information. Det kommer förstås på bekostnad av viss bekvämlighet. Du kanske inte kan få tillgång till musiklistor eller få upp sms på skärmen i bilen, men det är ett sätt att inte dela med sig av allt som finns på din mobiltelefon.
