Vår arbetsmarknadsmodell har inte råd med att regeringen slarvar bort de pågående diskussionerna om EU:s sociala dimensioner - det är dags att regeringen agerar.
Publicerad 13 juni 2024
Vår arbetsmarknadsmodell har inte råd med att regeringen sätter sig på läktaren i de pågående diskussionerna om EU:s sociala dimension. Regeringens trotsiga hållning riskerar på ett olyckligt sätt att underminera Sveriges möjligheter att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen som alla svenska partier och parter enade står bakom. Det krävs en bättre förståelse för sociala dimensionen av EU-medlemskapet och en smartare förvaltning av förhandlingskapitalet från regeringens sida.
Värnandet av den svenska modellen drivs bäst vid förhandlingsbordet. ”Det är genom att vara aktiva, pådrivande och engagerade som vi kan sätta agendan – inte genom att bara säga nej och sitta på läktaren” för att låna EU-minister Roswalls egna ord.
Vi befinner oss just nu i en avgörande tid där EU ska fastställa sina politiska prioriteringar inför framtiden. Det gäller även sociala Europa, arbetsmarknadens parters roll inkluderat.
Här finns det tyvärr en olycklig missuppfattning i svensk debatt om att EU inte får lägga sig i sociala frågor. Utvecklingen av det sociala Europa påbörjades långt innan Sverige blev medlemmar. Det har varit en del av EU-samarbetet ända sedan grundandet på femtiotalet. Medlemsstaterna har sedan dess gradvis gett EU mer makt på sociala området, så även Sverige sedan medlemskapet.
Socialt framsteg är idag en av de övergripande målsättningarna i EU:s grundlag. EU och medlemsstaterna delar också i dag på makten att reglera flera arbetsmarknadsfrågor. Det innebär att medlemsländerna bara får reglera frågor i den utsträckning som EU inte gör det. Ett exempel på detta är lönetransparensdirektivet för att säkra principen om lika lön för lika arbete, en princip som funnits ända sedan 1957.
I andra frågor såsom minimilön har medlemsländerna däremot på mycket goda grunder inte gett EU rätt att lagstifta. Därför motsatte sig parterna i Sverige lagstiftning om minimilöner. Vi stödjer i dag den danska stämningen i EU-domstolen.
Men på många andra områden har EU som sagt tilldelats makt att reglera arbetsmarknaden. Oavsett vad regeringen eller någon annan i dag tycker är det hög tid att nyktert erkänna detta faktum. Endast så kan Sverige framgångsrikt förhålla sig till och påverka sociala Europas utveckling som värnar modellen.
Det är därför svårt att förstå varför regeringen trotsigt satt sig på läktaren under vårens diskussioner om den sociala dimensionens framtid (La Hulpe deklarationen) och varför regeringen insisterar på detta inför arbetsmarknadsministrarnas möte den 20 juni. Regeringens agerande rimmar också illa med statsrådet Roswalls egna budskap om att man måste vara konstruktiv i EU-samarbetet.
Vad värre är så riskerar Sverige, genom att ställa sig vid sidan av sociala Europa, få ett minskat inflytande och därmed sämre möjligheter att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen. Ett smart förvaltande av Sveriges begränsade förhandlingskapital kommer vara avgörande.
Nästa artikel
Vi uppmanar våra regeringar att stödja ett ambitiöst regelverk för företags aktsamhetsplikt och därmed stå upp för arbetstagares rättigheter.
Företagen ska inte längre kunna ignorera sitt ansvar för mänskliga rättigheter. Globala leveranskedjor är komplexa och bär på risker för kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring. Vi har sett allt för många exempel där företag har bidragit till missförhållanden utan att ta ansvar.
För att motverka detta har EU-kommissionen presenterat ett lagförslag för att främja hållbart och ansvarsfullt företagsbeteende i globala värdekedjor, även kallat CSDDD.
Vi tror att ett starkt EU-regelverk för företags ansvar är nödvändigt och avgörande för att hantera problemen. Med den nya lagen på plats kommer det krävas att företag identifierar, förebygger och åtgärdar risker i sina leverantörsled.
Många svenska och finska företag tar redan sitt ansvar för att deras produkter och tjänster inte skapas på bekostnad av människors liv och hälsa eller vår planet. Det är därför viktigt att införa gemensam lagstiftning även inom EU för att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor.
Vi som fackförbund har också en viktig roll att spela. Därför har vi under förhandlingarna kämpat för att säkerställa att demokratiska fackliga organisationer får delta i hela aktsamhetsprocessen.
Tyvärr har Finland och Sverige hindrat framsteg mot ansvarsfullt företagande. Trots att en provisorisk överenskommelse nåddes i slutet av 2023, motsatte sig många medlemsländer överenskommelsen, inklusive Sverige och Finland som har en tradition av att försvara mänskliga rättigheter. Detta är beklagligt.
På fredag ska ministerrådet diskutera ärendet igen. Även om Finland nu signalerat att de kan stödja lagförslaget, är det en urvattnad version som ligger på ministerrådets bord.
Vi beklagar att Sverige och Finland bidragit till en urvattning av förslaget, men uppmanar Sverige att som Finland ställa sig bakom regelverket om företags aktsamhetsplikt. Det är endast genom ett gemensamt EU-regelverk som vi kan skapa rättvisa konkurrensvillkor och en mer hållbar värld där mänskliga rättigheter respekteras i alla led av produktionen.
When EU member states gather this Friday, Finland and Sweden have an opportunity to clearly demonstrate their commitment to human rights and a sustainable world. We urge our governments to support an ambitious framework for corporate due diligence.
Corporate responsibility for human rights can no longer be overlooked. Global supply chains are complex and carry risks of human rights violations and environmental damage. We have seen too many examples where companies have contributed to abuses without taking or acknowledging responsibility.
To address this, the European Commission has proposed a legislation to promote sustainable and responsible corporate behaviour in global value chains, also known as CSDDD.
We believe a strong EU due diligence framework is necessary and crucial to address these issues. With the new framework in place corporations will be required to identify, prevent, and address risks in their supply chains.
Many Swedish and Finnish companies already take responsibility to ensure that their products and services are not created at the expense of human life and health or our planet. Therefore, it is important to establish a level playing field in the EU through common legislation.
As trade unions, we also have an important role to play. That is why we have pushed during the negotiations for democratic and free trade unions to have a meaningful right to participate in the whole due diligence process.
Unfortunately, Finland and Sweden have hindered progress towards responsible business conduct. Although a provisional agreement was reached at the end of 2023, many member states opposed it, including Sweden and Finland, which have a tradition of defending human rights. This is regrettable.
The Council of Ministers will discuss the matter again on Friday. Although Finland has now signaled that it can support the draft law, a watered-down version is on the Council of Ministers' table.
We regret that Sweden and Finland have contributed to a watering down of the proposal, but we urge Sweden, like Finland, to support the regulations on companies' duty of care. It is only through a common EU regulatory framework that we can create fair competition conditions and a more sustainable world where human rights are respected at all stages of production.
