Only two out of ten employees in the computer game industry are women, while half of the players are. A change would not only make companies more creative and profitable - more women would also buy the games. Here are some tips on how the computer game industry can attract more women.
Publicerad 21 okt. 2021
When Apple a few years ago to launched its health app, it was with the promise that users would be able to log all sorts of things: calories, weight, sleep, running and resting heart rate. But the tech giant forgot the female body – you couldn’t log your period. At the time, 70 percent of the company's employees were men, 80 percent were technical staff. That is roughly the same gender distribution as in today’s computer game industry – two out of ten employees are women.
‘It’s heading in the right direction, but very slowly. We are talking around one percentage unit per year,’ says Magnus Gerentz, investigator at Unionen, who has looked at the gaming industry.
At the same time, about half of today’s players are women. Does that matter? Yes, in the same way as in the example above.
‘Games is the world's most popular form of culture, so it’s unreasonable that women are not involved in creating them. If us women are to recognise ourselves in games, they must reflect different realities. Therefore, women need to be involved in their creation. As an example, I don’t know how many games portray fathers as heroes. The mothers, on the other hand, are often killed early on, in order to give the hero a reason for revenge, thus pushing the story forward,’ says Alexandra Dahlberg, Narrative Lead and union representative at Thunderful Development.
There are further reasons why it should be in the companies' interest to review the balance. Studies show that both profitability and creativity increase when there is more diversity among employees.
‘This applies not only to women, but to diversity in general; age, skin colour, wheelchair usage, dyslexia – you name it,’ says Petter Karlsson, Play Designer at Toca Boca, which makes games for children.
’In addition, there is a shortage of competence in the industry, and women represent an enormous, almost untapped, bank of skills,’ says Gerentz.
So, why this lack of equality? There are of course several reasons. Karlsson reminds us that historically, women were the ones who worked with typewriters and computers. ‘Eventually, computer work became a high-status job, and that’s when men started to take over. Another important aspect is that in the 80's, when these games were new, toy shops made the decision to stock them on the shelves in the boys’ section. And boys became the target audience,’ Karlsson explains.
Women represent an enormous, almost untapped, bank of skills,
Yes, if you look back in time, the interest in computer games has been greater amongst men. As for educational programmes, there has not been enough marketing directed at women. ‘In the industry, it has been common to hire friends, which has led to men hiring more men. It can also be tough to, as a woman, step into a male-dominated company as the first female programmer. Being a pioneer takes energy,’ Dahlberg says.
The women we have talked to testify to a boyish culture in some workplaces. Other problems are that women generally receive lower salaries, that their ideas do not get the same attention, or that despite hard work and delivery, they’re still not considered for leading positions. ‘Other things matter as well. Women are often expected to sort the little extras, such as buying that cake to go with the afternoon tea or coffee. The mothering role is assumed,’ says Dahlberg.
The question is how to speed up the pace of change. ‘On the one hand, it is important to not have to face a stale, laddish culture when you start your first job, but are made to feel welcome. I also think we need to hear more stories about women who feel seen, who are seen and who manage to come up with really good games,’ Karlsson says.
1. Find role models. Find inspirational role models by promoting women who have succeeded in the industry.
2. Make way! Let women get to the point in meetings. Listen to their ideas.
3. Focus on the human aspect. On the people you want to reach, rather than the technology.
4. MeToo-proof the workplace. Put an end to sexist or racist comments.
Nästa artikel
Du kanske är mogen (eller till och med övermogen) för en förändring, men att studera mitt i livet är en dröm som kan vara svår att realisera – hur gärna man än vill byta karriär . Då kan man ta samma väg som Zanna Hamberg, 43. Via kurser och kompetensutveckling på företaget Gekås i Ullared har hon gått från att sitta i kassan till att bli systemansvarig på IT-avdelningen.
– Jag gillade visserligen pulsen i kassan, men i förlängningen behöver jag utveckling, säger Zanna.
Hade jobbet krävt en ny universitetsutbildning hade hon däremot tvekat.
– Jag har redan investerat i en lång utbildning, till lärare, och med barn, hus och allt hade det varit svårt att prioritera.
Zanna började på Gekås i Ullared redan som 19-åring, direkt efter gymnasiet. Parallellt med jobbet i butiken läste hon upp sina betyg på Komvux, och sökte så småningom in till Lärarhögskolan i Halmstad. 2007 tog hon sin examen, men erbjöds samtidigt ett vikariat på kassaplaneringen.
– Jag tänkte att lärare kan jag ju bli sen, jobb på skola finns ju kvar.
Hon säger det med ett skratt, för hon har aldrig arbetat som lärare. Det ena har lett till det andra på Gekås, och snart blev hon schemaläggare för hela kundserviceavdelningen med cirka 300 medarbetare.
– Jag har alltid gillat siffror och logik, så det passade mig perfekt.
På företaget var de heller inte sena med att notera hennes talanger, så när ett nytt kassasystem skulle implementeras frågade dåvarande IT-chefen om han kunde bolla med henne.
– Från början ville de ha med mig för att jag kände till arbetet i kassan och hade använt våra digitala verktyg, de ville ha min input. Men över tid blev uppgifterna kring kassasystemet allt fler, så till slut hoppade jag av schemaläggningen och blev systemägare på heltid.
Du har ingen formell utbildning inom IT, hur har du skaffat dig rätt kompetens för att bli systemägare?
– Dels har jag gått lite kurser, som en inom testledning och en om processkartläggning, men framförallt skaffar jag mig hela tiden nya skills i jobbet. Jag testar, läser på och frågar personer som kan. Man måste inte alltid gå en kurs för att komplettera sina kunskaper. Även om man på det här företaget är smart nog att förstå att om jag vill gå en kurs, så ställer de sig positiva till det.
Patrik Levin, vd på Gekås, säger att företaget aktivt jobbar med att lyfta befintlig personal, genom egna utbildningar inom exempelvis service, bemötande och ledarskap.
– Men vi vill även hjälpa dem som har intresse och ambition att bli något annat. De kan då få specialistutbildningar.
Han sticker inte under stol med att det självklart hänger ihop med att det kan vara svårt att rekrytera specialister när man verkar på en liten ort som Ullared.
– Självklart är det så. I Ullared bor det 800 personer. Hos oss jobbar cirka 1800 personer. En väldigt liten andel av den svenska befolkningen utbildar sig till exempelvis AI-utvecklare, så det säger sig självt att det statistiskt sett sällan finns en enda i den här byn. Alla vill heller inte flytta hit.
Det är såklart roligare att jobba på ett företag där man får chans att utvecklas, till och med kan få helt nya yrken, men vad är vinsten för er som företag?
– Jag vill gärna vända på frågan: Vad är förlusten med att inte göra det? Man pratar ibland om att det kostar så mycket att utbilda personal, och vad händer om de sedan slutar? Men jag tänker snarare att vad händer om vi inte utbildar dem och de stannar?
Patrik Levin säger att han inte ens kan sätta ord på hur viktigt detta är.
– Jag tror att det är en förutsättning för att vi ska lyckas. Ta bara mig som exempel, jag har gått från att vara kassakille till att bli koncern-vd på Gekås. Hade de inte gett mig chans att växa hade jag inte stannat så här länge.