Tangenttryck, skärmdumpar och ansiktsigenkänning. Chefer kan hålla koll på oss på fler sätt än vi tror, men långt ifrån allt är tillåtet. Här går vi igenom vad som är tekniskt möjligt, och vad en arbetsgivare faktiskt får göra.
Publicerad 09 maj 2023
Distansjobbandet har gett oss mer frihet och flexibilitet, men också inneburit att tjänstemän är mer övervakade än någonsin. För via olika datasystem och programvaror kan din arbetsgivare nu följa så gott som varje sekund av din arbetsdag.
– Det finns ingen forskning som visar exakt hur vanligt detta är, också för att en av poängerna är att man inte ska veta om det, men min erfarenhet efter att ha jobbat på båda sidorna är att det är mycket vanligare än man tror, säger Mattias Beijmo, internetanalytiker och skribent.
Medarbetare följs på alla möjliga sätt. För callcenterpersonal är det inte ovanligt att arbetsgivare har installerat applikationer som håller koll på hur mycket varje anställd ringer respektive svarar i telefonen. Man kan också låta en AI analysera personalens tonläge – låter man ofta irriterad kan man kallas till samtal med chefen.
Många tänker att ”låt dem kolla, jag har inget att dölja.”
– Ja, en relativt hög procent är okej med detta. Man kanske till och med tycker att det är bra att det kommer fram att Bengt slöar på jobbet, så han borde inte få lika hög lön som oss andra. Men övervakningen glider lätt över till osund kontroll, som även du som har rent mjöl i påsen till slut kan uppleva stressande.
En annan vanlig tanke är att det här låter som något chefer gör i USA, men inte här i Sverige. Vad säger du om det?
– Det är Svenskt Näringslivs favoritargument. Hästskit, säger jag, och där får du gärna citera mig. Till att börja med så är många av de företag som tjänstemän jobbar på ägda av multinationella företag, så kulturen är i grunden inte svensk. Och att vi skulle ha en så unik ledarskapskultur i det här hänseendet tror jag inte på, i så fall vill jag se forskning på det.
Mattias Beijmo påpekar att utvecklingen springer på nu, den här typen av övervakning blir allt vanligare, så fackförbunden borde steppa upp.
– Precis som vid industrialiseringen, där det var svårt för den enskilda fabriksarbetaren att kräva förändringar i den livsfarliga arbetsmiljön, är det inte upp till den enskilde att driva de här frågorna heller.
Har du förslag på någon konkret förbättring?
– Jag har länge föreslagit att man borde ha digitala skyddsronder. Precis som den fysiska arbetsmiljön behöver ses över, så behöver också den digitala granskas, säger Mattias Beijmo.
Vad arbetsgivaren kan och får göra är två olika saker. Här redogör vi för vad som är möjligt, och Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström kommenterar vad som är lagligt och inte.
Arbetsgivare kan se vem du mejlar till, när du skickade mejlet och exakt vad som står i konversationen. Ja, det går till och med att få fram mejl som du har raderat. Och använder du din privata mejl även på jobbdatorn, så kan arbetsgivaren läsa även dessa.
– Enklast är om du utgår ifrån att det du gör på jobbet läses ibland, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Arbetsgivaren får inte scanna av din mejl av rent intresse. De får bara läsa din mejl om det finns en välgrundad misstanke, exempelvis att den anställda agerar illojalt eller begår brottsliga handlingar som kan drabba företaget. Men det räcker inte att arbetsgivaren får för sig att vilja kolla din mejl, de måste ha en välgrundad misstanke.
Idag finns det programvara som följer hur aktiva medarbetare är på sina datorer. Insamlad data kan visa vilken tid på dagen du är mest aktiv, vilka program du använder flitigast, hur många minuter du spenderar på att läsa och redigera ett dokument, om du deltar i digitala möten etcetera. Ja, de kan till och med se hur många tangentnedslag du har per minut.
– Det finns program som tar regelbundna screenshots av datorns skrivbord eller följer din skärm i realtid, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Som utgångspunkt är det inte tillåtet med realtidsövervakning. Det inkräktar alldeles för mycket på den personliga integriteten.
Din arbetsgivare kan se vilka sajter du går in på på jobbet, även sociala medier. De kan se vad du handlar på Apotea, och drömmer om på Hemnet.
– När du använder internet via en dator, telefon eller nätverk som arbetsgivaren äger, finns stora möjligheter att hålla koll på vad du gör online, säger Mattias Beijmo.
Man kan också i hemlighet gå in på datorn via fjärråtkomst. Det går till och med att se vad du gör på din personliga dator, när den är uppkopplad mot företagets nätverk.
Förbundsjuristen kommenterar: Man får inte övervaka sina medarbetare så närgånget att man kartlägger dig som individ eller din arbetsdag. Möjligen kan ett företag få göra det på gruppnivå, eller under en längre tid, som en tremånadersperiod. Och det är bara tillåtet i relation till arbetet, arbetsgivaren får inte kolla vad man handlar på nätapoteket.
Även om ni har roligt på jobbet, och även om vissa av dina kollegor har blivit goda vänner, så ska du vara försiktig med vad du skriver i chattkanaler som Teams, Slack och Google chat. Din arbetsgivare kan nämligen se det. Och är du inte aktiv i Teams, så kan din chef ifrågasätta varför du inte ”är på jobbet.”
– Skriv helt enkelt inget där, som du inte vill att chefen ska läsa, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Här gäller samma sak som för mejl. Det finns en äldre dom från Europadomstolen, där en arbetsgivare var inne och tittade i en anställds privata chattar på sociala meder. Man kom fram till att det stod i strid med artikel 8 i Europakonventionen. Det var alltså inte tillåtet för arbetsgivaren att läsa dessa, trots att företaget hade förbud mot sociala medier på arbetstid.
Ta reda på mer om vilket fackligt uppdrag som passar dig.
Nästa artikel
Många Unionen-medlemmar har nyligen fått ett sms från Swedish PRO Recruitment eller Nordic Recruitment, med löfte om att tjäna enkla extrapengar genom att bli app-utvecklare. Sms:et är skrivet på svenska, men när vi kontaktar dem på det angivna numret, får vi direkt svar av en kvinna som kallar sig Mignon, som skriver på engelska. Hon berättar att jobbet är enkelt att utföra, och trots att du ska vara app-utvecklare behöver du inga förkunskaper. Arbetet tar bara någon timme per dag i anspråk, men du har chans att tjäna dig en rejäl hacka varje månad. Lotta Mauritzson på polisens nationella bedrägericentrum har sett många liknande sms de senaste månaderna.
– Det ni visar är något förbättrat i jämförelse med de första varianterna jag såg, där lönen betalades ut i kronor, fast där kronor var gravt felstavat. Så jobbar bedragarna, de förbättrar och förfinar sina metoder snabbt.
Och även om syftet är att du ska känna dig utvald, så skickas meddelandena ut brett.
– Ja, någon sa att de bara skickas ut till jobbsökande, men vi har även fått in dem från personer med fast anställning sedan många år tillbaka. Istället för mass-mejl, skickar de nu ut mass-sms och hoppas på att någon ska nappa.
När vi frågar denna Mignon om vad det är för app man ska jobba med, får vi höra att det är för Ericsson, men länken är en påhittad adress, ericsson-app.cc.
– Det är ett vanligt grepp, de hittar på sajt- och mejl-adresser som är förvillande lika de riktiga. Det ser vi i flera olika typer av bedrägerier, även när man försöker ”sälja” saker på nätet, som märkesvaror till betydligt bättre pris men där du inte får varan.
När vi frågar om betalningen, så sägs man få pengar i kryptovalutan USDT.
– Tidigare hängde man ofta upp sig på bitcoin, men den valutan har fluktuerat väldigt i värde. USDT är fast knuten till dollarn, och ska därför inge mer förtroende, säger Lotta Mauritzon.
Hur vet man att det här är ett bedrägeri, det kan ju också vara en jättechans att tjäna extrapengar?
– Det skulle det kunna vara. Det kan också vara så att du faktiskt får betalt i början. Vår bedömning är att det är en form av pyramidspel där du ska rekrytera andra för att få betalt. Det kan också vara så att du snart hamnar i skuld till de här personerna. Du kan exempelvis behöva betala för att få använda vissa verktyg, som gör att du tjänar ännu mer pengar, men snart står du i skuld.
Ja det finns det olika teorier om vad bedragarna vill komma åt. Lotta Mauritzon nämner även hur artister köpt fejkade lyssningar på Spotify.
– Det här kan ha kopplingar till något liknande. Det kan också vara ett sätt för reklamföretag att se till att man får så många klick på en annons som man lovat sina kunder. Istället för en dator har man en massa personer som fixar klick.
Så vad är ditt tips?
– Det finns inga genvägar. Ska du tjäna mycket pengar så måste du jobba hårt, så gör en rimlighetsbedömning. Googla på företagsnamnet. Finns företaget på riktigt, så kontakta dem och fråga hur deras rekryteringsprocess ser ut, säger Lotta Mauritzson.
