Tangenttryck, skärmdumpar och ansiktsigenkänning. Chefer kan hålla koll på oss på fler sätt än vi tror, men långt ifrån allt är tillåtet. Här går vi igenom vad som är tekniskt möjligt, och vad en arbetsgivare faktiskt får göra.
Publicerad 09 maj 2023
Distansjobbandet har gett oss mer frihet och flexibilitet, men också inneburit att tjänstemän är mer övervakade än någonsin. För via olika datasystem och programvaror kan din arbetsgivare nu följa så gott som varje sekund av din arbetsdag.
– Det finns ingen forskning som visar exakt hur vanligt detta är, också för att en av poängerna är att man inte ska veta om det, men min erfarenhet efter att ha jobbat på båda sidorna är att det är mycket vanligare än man tror, säger Mattias Beijmo, internetanalytiker och skribent.
Medarbetare följs på alla möjliga sätt. För callcenterpersonal är det inte ovanligt att arbetsgivare har installerat applikationer som håller koll på hur mycket varje anställd ringer respektive svarar i telefonen. Man kan också låta en AI analysera personalens tonläge – låter man ofta irriterad kan man kallas till samtal med chefen.
Många tänker att ”låt dem kolla, jag har inget att dölja.”
– Ja, en relativt hög procent är okej med detta. Man kanske till och med tycker att det är bra att det kommer fram att Bengt slöar på jobbet, så han borde inte få lika hög lön som oss andra. Men övervakningen glider lätt över till osund kontroll, som även du som har rent mjöl i påsen till slut kan uppleva stressande.
En annan vanlig tanke är att det här låter som något chefer gör i USA, men inte här i Sverige. Vad säger du om det?
– Det är Svenskt Näringslivs favoritargument. Hästskit, säger jag, och där får du gärna citera mig. Till att börja med så är många av de företag som tjänstemän jobbar på ägda av multinationella företag, så kulturen är i grunden inte svensk. Och att vi skulle ha en så unik ledarskapskultur i det här hänseendet tror jag inte på, i så fall vill jag se forskning på det.
Mattias Beijmo påpekar att utvecklingen springer på nu, den här typen av övervakning blir allt vanligare, så fackförbunden borde steppa upp.
– Precis som vid industrialiseringen, där det var svårt för den enskilda fabriksarbetaren att kräva förändringar i den livsfarliga arbetsmiljön, är det inte upp till den enskilde att driva de här frågorna heller.
Har du förslag på någon konkret förbättring?
– Jag har länge föreslagit att man borde ha digitala skyddsronder. Precis som den fysiska arbetsmiljön behöver ses över, så behöver också den digitala granskas, säger Mattias Beijmo.
Vad arbetsgivaren kan och får göra är två olika saker. Här redogör vi för vad som är möjligt, och Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström kommenterar vad som är lagligt och inte.
Arbetsgivare kan se vem du mejlar till, när du skickade mejlet och exakt vad som står i konversationen. Ja, det går till och med att få fram mejl som du har raderat. Och använder du din privata mejl även på jobbdatorn, så kan arbetsgivaren läsa även dessa.
– Enklast är om du utgår ifrån att det du gör på jobbet läses ibland, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Arbetsgivaren får inte scanna av din mejl av rent intresse. De får bara läsa din mejl om det finns en välgrundad misstanke, exempelvis att den anställda agerar illojalt eller begår brottsliga handlingar som kan drabba företaget. Men det räcker inte att arbetsgivaren får för sig att vilja kolla din mejl, de måste ha en välgrundad misstanke.
Idag finns det programvara som följer hur aktiva medarbetare är på sina datorer. Insamlad data kan visa vilken tid på dagen du är mest aktiv, vilka program du använder flitigast, hur många minuter du spenderar på att läsa och redigera ett dokument, om du deltar i digitala möten etcetera. Ja, de kan till och med se hur många tangentnedslag du har per minut.
– Det finns program som tar regelbundna screenshots av datorns skrivbord eller följer din skärm i realtid, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Som utgångspunkt är det inte tillåtet med realtidsövervakning. Det inkräktar alldeles för mycket på den personliga integriteten.
Din arbetsgivare kan se vilka sajter du går in på på jobbet, även sociala medier. De kan se vad du handlar på Apotea, och drömmer om på Hemnet.
– När du använder internet via en dator, telefon eller nätverk som arbetsgivaren äger, finns stora möjligheter att hålla koll på vad du gör online, säger Mattias Beijmo.
Man kan också i hemlighet gå in på datorn via fjärråtkomst. Det går till och med att se vad du gör på din personliga dator, när den är uppkopplad mot företagets nätverk.
Förbundsjuristen kommenterar: Man får inte övervaka sina medarbetare så närgånget att man kartlägger dig som individ eller din arbetsdag. Möjligen kan ett företag få göra det på gruppnivå, eller under en längre tid, som en tremånadersperiod. Och det är bara tillåtet i relation till arbetet, arbetsgivaren får inte kolla vad man handlar på nätapoteket.
Även om ni har roligt på jobbet, och även om vissa av dina kollegor har blivit goda vänner, så ska du vara försiktig med vad du skriver i chattkanaler som Teams, Slack och Google chat. Din arbetsgivare kan nämligen se det. Och är du inte aktiv i Teams, så kan din chef ifrågasätta varför du inte ”är på jobbet.”
– Skriv helt enkelt inget där, som du inte vill att chefen ska läsa, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Här gäller samma sak som för mejl. Det finns en äldre dom från Europadomstolen, där en arbetsgivare var inne och tittade i en anställds privata chattar på sociala meder. Man kom fram till att det stod i strid med artikel 8 i Europakonventionen. Det var alltså inte tillåtet för arbetsgivaren att läsa dessa, trots att företaget hade förbud mot sociala medier på arbetstid.
Ta reda på mer om vilket fackligt uppdrag som passar dig.
Nästa artikel
Vilseledande information som sprids medvetet, med syfte att vilseleda, manipulera och skada.
Felaktig information som sprids av misstag eller på grund av missförstånd.
Det räcker inte med att bara kunna avgöra om information är sann eller falsk. Du behöver också kunna ifrågasätta varför du får den info vi får. Om du bor i Linköping och söker efter någon som kan klippa dina äppelträd kommer du att få upp arborister i Linköping. Men om du söker på klimatkris + fejk kan Google få för sig att du förnekar klimatkrisen och ge dig information som stödjer detta.
När vi tänker på hackning, tänker vi ofta på ett nätverk som hackas på distans av en datanörd – som vill komma in i systemet för att exempelvis stjäla personuppgifter eller pengar. Men här handlar det istället om att manipulera människor så att de släpper in bedragarna i systemet, lämnar ut handlingar, konfidentiell information eller liknande.
Budbäraren försöker efterlikna informationskällor du är välbekant med, eller som upplevs som trovärdiga. Det kan handla om rena förfalskningar av sidhuvuden eller att bedragaren låtsas vara en person med högt förtroendekapital.
Teknisk manipulation innebär att man använder teknik för att påverka eller kontrollera informationsflödet. Ofta används nya verktyg för traditionella påverkanstekniker, som att skapa och sprida desinformation eller låtsas vara någon annan. Ett exempel är deepfake-videos, där bedragare ser ut och låter som en känd makthavare eller en person du känner.
Här jobbar man med att misskreditera eller förlöjliga en person bakom ett argument, istället för att syna själva argumentet. Det handlar ofta om att hindra eller avskräcka personen från att delta i diskussionen. Man kan också använda sig av en störtflod av argument, fakta och källor, varav många är falska eller orelaterade. Eller whataboutism, där man flyttar fokus från en fråga genom att påpeka att andra minsann också har brister. Man kan också tillskriva en person åsikter som hen inte har, och därefter ge sig på personen. Bland nättroll är detta populära metoder.
