Tangenttryck, skärmdumpar och ansiktsigenkänning. Chefer kan hålla koll på oss på fler sätt än vi tror, men långt ifrån allt är tillåtet. Här går vi igenom vad som är tekniskt möjligt, och vad en arbetsgivare faktiskt får göra.
Publicerad 09 maj 2023
Distansjobbandet har gett oss mer frihet och flexibilitet, men också inneburit att tjänstemän är mer övervakade än någonsin. För via olika datasystem och programvaror kan din arbetsgivare nu följa så gott som varje sekund av din arbetsdag.
– Det finns ingen forskning som visar exakt hur vanligt detta är, också för att en av poängerna är att man inte ska veta om det, men min erfarenhet efter att ha jobbat på båda sidorna är att det är mycket vanligare än man tror, säger Mattias Beijmo, internetanalytiker och skribent.
Medarbetare följs på alla möjliga sätt. För callcenterpersonal är det inte ovanligt att arbetsgivare har installerat applikationer som håller koll på hur mycket varje anställd ringer respektive svarar i telefonen. Man kan också låta en AI analysera personalens tonläge – låter man ofta irriterad kan man kallas till samtal med chefen.
Många tänker att ”låt dem kolla, jag har inget att dölja.”
– Ja, en relativt hög procent är okej med detta. Man kanske till och med tycker att det är bra att det kommer fram att Bengt slöar på jobbet, så han borde inte få lika hög lön som oss andra. Men övervakningen glider lätt över till osund kontroll, som även du som har rent mjöl i påsen till slut kan uppleva stressande.
En annan vanlig tanke är att det här låter som något chefer gör i USA, men inte här i Sverige. Vad säger du om det?
– Det är Svenskt Näringslivs favoritargument. Hästskit, säger jag, och där får du gärna citera mig. Till att börja med så är många av de företag som tjänstemän jobbar på ägda av multinationella företag, så kulturen är i grunden inte svensk. Och att vi skulle ha en så unik ledarskapskultur i det här hänseendet tror jag inte på, i så fall vill jag se forskning på det.
Mattias Beijmo påpekar att utvecklingen springer på nu, den här typen av övervakning blir allt vanligare, så fackförbunden borde steppa upp.
– Precis som vid industrialiseringen, där det var svårt för den enskilda fabriksarbetaren att kräva förändringar i den livsfarliga arbetsmiljön, är det inte upp till den enskilde att driva de här frågorna heller.
Har du förslag på någon konkret förbättring?
– Jag har länge föreslagit att man borde ha digitala skyddsronder. Precis som den fysiska arbetsmiljön behöver ses över, så behöver också den digitala granskas, säger Mattias Beijmo.
Vad arbetsgivaren kan och får göra är två olika saker. Här redogör vi för vad som är möjligt, och Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström kommenterar vad som är lagligt och inte.
Arbetsgivare kan se vem du mejlar till, när du skickade mejlet och exakt vad som står i konversationen. Ja, det går till och med att få fram mejl som du har raderat. Och använder du din privata mejl även på jobbdatorn, så kan arbetsgivaren läsa även dessa.
– Enklast är om du utgår ifrån att det du gör på jobbet läses ibland, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Arbetsgivaren får inte scanna av din mejl av rent intresse. De får bara läsa din mejl om det finns en välgrundad misstanke, exempelvis att den anställda agerar illojalt eller begår brottsliga handlingar som kan drabba företaget. Men det räcker inte att arbetsgivaren får för sig att vilja kolla din mejl, de måste ha en välgrundad misstanke.
Idag finns det programvara som följer hur aktiva medarbetare är på sina datorer. Insamlad data kan visa vilken tid på dagen du är mest aktiv, vilka program du använder flitigast, hur många minuter du spenderar på att läsa och redigera ett dokument, om du deltar i digitala möten etcetera. Ja, de kan till och med se hur många tangentnedslag du har per minut.
– Det finns program som tar regelbundna screenshots av datorns skrivbord eller följer din skärm i realtid, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Som utgångspunkt är det inte tillåtet med realtidsövervakning. Det inkräktar alldeles för mycket på den personliga integriteten.
Din arbetsgivare kan se vilka sajter du går in på på jobbet, även sociala medier. De kan se vad du handlar på Apotea, och drömmer om på Hemnet.
– När du använder internet via en dator, telefon eller nätverk som arbetsgivaren äger, finns stora möjligheter att hålla koll på vad du gör online, säger Mattias Beijmo.
Man kan också i hemlighet gå in på datorn via fjärråtkomst. Det går till och med att se vad du gör på din personliga dator, när den är uppkopplad mot företagets nätverk.
Förbundsjuristen kommenterar: Man får inte övervaka sina medarbetare så närgånget att man kartlägger dig som individ eller din arbetsdag. Möjligen kan ett företag få göra det på gruppnivå, eller under en längre tid, som en tremånadersperiod. Och det är bara tillåtet i relation till arbetet, arbetsgivaren får inte kolla vad man handlar på nätapoteket.
Även om ni har roligt på jobbet, och även om vissa av dina kollegor har blivit goda vänner, så ska du vara försiktig med vad du skriver i chattkanaler som Teams, Slack och Google chat. Din arbetsgivare kan nämligen se det. Och är du inte aktiv i Teams, så kan din chef ifrågasätta varför du inte ”är på jobbet.”
– Skriv helt enkelt inget där, som du inte vill att chefen ska läsa, säger Mattias Beijmo.
Förbundsjuristen kommenterar: Här gäller samma sak som för mejl. Det finns en äldre dom från Europadomstolen, där en arbetsgivare var inne och tittade i en anställds privata chattar på sociala meder. Man kom fram till att det stod i strid med artikel 8 i Europakonventionen. Det var alltså inte tillåtet för arbetsgivaren att läsa dessa, trots att företaget hade förbud mot sociala medier på arbetstid.
Ta reda på mer om vilket fackligt uppdrag som passar dig.
Nästa artikel
Uber var bland de första i Sverige att erbjuda en tjänst där du i realtid kan se hur långt bort bilen du beställt är. Sedan dess har ett antal företag följt efter, som matleverantörer och bud, ”nu är ditt paket lastat och Elin är på väg hem till dig, här kan du kolla exakt var bilen befinner sig.” Vilken service! Då slipper man sitta hemma och vänta i fyra timmar på sin leverans. Praktiskt ja. Men tillåtet; nja.
– Arbetsgivare får inte hålla koll på sina medarbetare hur som helst. Om man känner sig konstant övervakad kan det upplevas integritetskränkande, säger Disa Rehn, på Integritetsskyddsmyndigheten.
Nu börjar den här typen av övervakning bli vanligare även bland tjänstemän . Vid en snabb googling får man upp resultat som ”Topp 10 appar för personalövervakning” med erbjudanden som ”apparna gör det möjligt för arbetsgivare att övervaka sina anställdas varje rörelse på sina datorer under arbetstid.” Ja, en arbetsgivare med kontrollbehov kan ganska enkelt övervaka sina anställda. Och Unionen får regelbundet in frågor från medlemmar, som berättar om arbetsgivare som vill kunna se exakt position på sina säljare eller konsulter, för att säkerställa att de verkligen jobbar.
– Inom EU ser man tendenser på att det blivit vanligare med övervakning de senaste åren, det har båda att göra med den tekniska utvecklingen och att allt fler jobbar på distans, säger Disa Rehn.
Vi har ju vant oss vid att kunna följa bud, och ser det som en service. Samtidigt reagerar man med bismak i munnen när chefen vill följa en konsult. Är det skillnad?
– Nej, lagen gör ingen skillnad på arbetare och tjänstemän , säger Disa Rehn.
Så vad får då arbetsgivare göra och inte? Helt entydigt är det inte. Det är inte otillåtet för arbetsgivare att ha koll på sina medarbetare.
– Ibland har arbetsgivarna tungt vägande skäl, det kan vara säkerhetsskäl, som att man befinner sig i en miljö där det finns risk för olyckor.
Däremot får arbetsgivare inte slentrianmässigt kräva att anställda som jobbar på distans har kameran på, för att se om de jobbar eller inte.
– Som arbetsgivare har man rätt att styra sin verksamhet, och man äger ju jobbmobilen och jobbdatorn, men man måste göra en intresseavvägning. Arbetsgivarens intresse kan handla om effektivitet, kundnöjdhet och logistik. Kontrollen får inte vara mer omfattande än nödvändigt. Och enligt GDPR måste arbetsgivaren informera dig och dina kollegor på förhand om att man ska börja samla in denna information. Det ska alltså ske i öppenhet, inte vara hemlig övervakning.
– Men lagen behöver tolkas, det är svårt att ge generella svar, utan det måste prövas från fall till fall.
Så om chefen säger att ”nu vill jag att alla laddar ner den här appen” och jag själv går med på att göra det – är det då okej? Nja, säger Disa Rehn.
– Det är inte säkert att det är tillåtet ens vid samtycke, eftersom maktbalansen er emellan är så ojämn. Du som anställd kanske inte vågar säga nej till chefen, av rädsla för att hamna i onåd. Så den typen av samtycke håller inte enligt lagen.
Samtidigt blir de här apparna och den här programvaran allt vanligare, har vi alltså en massa chefer som medvetet bryter mot lagen?
– Nej, jag tror inte att alla företag som övervakar sina anställda gör det av ren illvilja, utan det finns nog en stor okunskap.
Om jag känner tveksamhet till att chefen exempelvis vill kunna se min position under hela arbetsdagen, vad ska jag göra då?
– Då ska du fråga chefen vilka överväganden man har gjort enligt GDPR, vad syftet med informationsinsamlingen är, om man har bedömt riskerna med den, vilka som kommer åt informationen, hur länge den ska lagras etcetera. Och som medarbetare har du alltid rätt att invända mot detta. Då måste arbetsgivaren motivera sig bättre.
Och får du inte gehör, kan du alltid vända dig till facket eller IMY för stöd och råd.
– Från och med i somras finns det dessutom en möjlighet att visselblåsa till IMY, om du vill informera om ett missförhållande som innebär att din arbetsgivare inte följer reglerna i dataskyddsförordningen. Vid visselblåsning skyddas din identitet av stark sekretess, säger Disa Rehn.
