Det är helt nödvändigt att reformera högskolans resurstilldelningssystem för att öka de ekonomiska möjligheterna och incitament för att erbjuda yrkesverksamma ett relevant utbildningsutbud.
Publicerad 19 april 2024
Regeringen gav på torsdagen besked om en ny utredning med uppdrag att ge förslag på en modell för hur universitet och högskolors utbildningsutbud kan utvecklas för att möta de nya behov som den föränderliga arbetsmarknaden ger upphov till och som är bakgrunden till det nya omställningsstudiestödet.
Unionen har under flera år krävt en utredning med uppdrag att reformera högskolans resurstilldelningssystem. Det är helt nödvändigt för att öka de ekonomiska möjligheterna och incitament för att erbjuda yrkesverksamma ett relevant utbildningsutbud.
Sverige har sedan hösten 2022 omställningsstudiestöd , ett kraftfullt ekonomiskt verktyg som gör det praktiskt möjligt för den som arbetar att stärka sin kompetens. Att stärka sin kompetens är helt avgörande för trygghet och utveckling på en arbetsmarknad i snabb förändring. När systemet är fullt utbyggt 2026, ska upp till 44 000 personer per år kunna få ta del av omställningsstudiestödet.
Det är nödvändigt att utveckla utbildningsutbudet på högskolor och universitet för att matcha efterfrågan och minska kompetensgapet! Regeringen måste införa varaktiga och öronmärkta resurser för utbildningar riktade till yrkesverksamma utöver det takbelopp som varje lärosäte har att använda fram till dess att ett nytt system är på plats.
Unionen vill se en modell med särskilda sökbara resurser för utveckling av nya utbildningar i samverkan med näringslivet. Om den nya resursutredningen inte fullt ut hanterar det behovet (utveckla nya utbildningar som möter yrkesverksamma och arbetsmarknadens behov) behöver sådan sökbara resurser finnas även fortsatt separat från den ordinarie resurstilldelningen.
Att högskolor och universitet ska ha incitament och ekonomiska möjligheter att utveckla ett relevant kursutbud på grundläggande eller avancerad nivå är helt avgörande för att vi ska lyckas fylla kompetensgapet. Något som utredningen ska lämna förslag på. Utan en förbättring så blir det svårt att fylla det kompetensgap som finns på arbetsmarknaden. Det vill säga gapet mellan den kompetensutveckling som yrkesverksamma efterfrågar och kan ta del av och den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar och som behövs för ett fortsatt konkurrenskraftigt Sverige.
Det är bra att utredningen ska ta fasta på att kvalificerade kurser ska vara flexibelt utformade för att fungera för omställningsstudiestödet. Den som arbetar har andra behov än en klassiskt campusförlagd utbildning. Likaså välkomnar vi att utredningen särskilt ska titta på förutsättningar och möjligheter vad gäller den privata arbetsmarknaden.
Det livslånga lärandet har gått från personlig drivkraft till att handla om nödvändig omställning till ett hållbart samhälle såväl som om stärkt konkurrenskraft och anställningstrygghet. Med en mer ändamålsenlig ekonomisk styrmodell blir det enklare för lärosäten att finansiera ett relevant kursutbud. Något som individen, företagen och samhället i stort behöver, för att fler jobb ska kunna skapas i framtidens arbetsliv.
En utredare ska biträda Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) med att lämna förslag på en modell för hur universitet och högskolors utbildningsutbud kan utvecklas för att möta de nya behov som den föränderliga arbetsmarknaden ger upphov till och som är bakgrunden till det nya omställningsstudiestödet.
Läs mer på regeringen.se.
Nästa artikel
Den 2 april presenterades en utredning om sjukförsäkringen. Utredningen har sett över tidsgränserna och lämnat förslag som innebär en återgång till det tidigare mer restriktiva regelverket vid dag 180. En sådan återgång kommer försämra tryggheten avsevärt vid sjukdom för ett stort antal arbetstagare – och är enligt oss i Unionen helt fel väg att gå.
Sjukförsäkringen är en central del i det svenska trygghetssystemet. Den ger trygghet vid sjukdom och under rehabilitering tillbaka till arbete.
Under 2021 och 2022 genomfördes flera reformer i sjukförsäkringen, reformer som Unionen och andra fackförbund arbetade hårt för att få igenom och som ökade flexibiliteten vid tidsgränserna i sjukförsäkringen. Innan dagens regelverk infördes kunde den sjuke plötsligt bli av med sjukpenningen dag 180 i sjukfallet, trots att man var på bättringsvägen och hade påbörjat återgång i arbetet. Många av Unionens medlemmar påverkades och kanske känner även du någon som kan vittna om detta.
Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till längre sjukfrånvaro bland tjänstemän och en rehabilitering vid psykisk ohälsa tar ofta längre tid än vid somatiska sjukdomar. En återgång till ett striktare regelverk kommer att innebära betydligt sämre möjligheter för våra medlemmar att genomgå rehabilitering och ett ökat tryck på dem att ställa om till ett helt annat arbete vid sjukdom – trots deras höga kompetens och erfarenhet inom just sina yrkesområden. Arbetsgivare kommer dessutom mista kunnig personal med ett striktare regelverk.
Vi anser att den här översynen av reformerna i sjukförsäkringen har genomförts alldeles för snabbt och att man därför inte med säkerhet kan uttala sig om effekterna av de olika reformerna ännu. Större delen av tiden som studerades var under coronapandemin. Under en tid när vi med stor sannolikhet vet att rehabilitering i anslutning till arbetsplatsen varit betydligt svårare att genomföra och därmed kan ha påverkat sjukfallens längd. I och med att utredningen inte tagit pandemins potentiella effekter på sjukfallens längd i beaktande leder det till att vi ifrågasätter slutsatserna.
Utredningen anser även att en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen bör återinföras, något som Unionen är starkt kritiska till. Självklart är det viktigt att stärka incitamenten och möjligheterna till rehabilitering och återgång i arbete för personer som varit sjukskrivna länge. Men lösningen är inte ett skarpare regelverk vid dag 180 eller genom en bortre tidsgräns.
Reformerna som vi kämpade för ledde till förbättrade möjligheter för sjukskrivna att hinna slutföra sin rehabilitering och återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren, vilket vi ser som en vinst för både den sjukskrivne och arbetsgivare. I tider av kompetensbrist och matchningsproblematik på arbetsmarknaden är det viktigt att vi värdesätter människors kompetenser och erfarenheter. Därför är det viktigt att det ska finnas goda möjligheter att återgå till sitt ordinarie arbete efter en tid av sjukskrivning.
Vi i Unionen anser att nyckeln till en fungerande sjukförsäkring är att ta ett helhetsgrepp kring frågorna om arbetsanpassning, rehabilitering och sjukförsäkring. Det behövs ett stärkt förebyggande arbetsmiljöarbete och för att nå dit måste arbetsgivare ta sitt ansvar. Försäkringskassan behöver också öka sin aktivitet i samordningsuppdraget under pågående sjukfall.
För att få alla dessa delar att fungera uppmanar vi politikerna att se framåt, snarare än blicka bakåt till ett regelverk som visade sig vara bristfälligt.