Zanna Hamberg har gått från att jobba i kassan på Gekås till att bli systemarkitekt – utan ny formell utbildning. Vd:n tycker det är självklart att satsa på personalens kompetens: ”Vissa säger att det är dyrt, och vad händer om de sedan slutar? Men jag tänker snarare att vad händer om vi inte utbildar dem och de stannar?”
Publicerad 29 sept. 2023
Du kanske är mogen (eller till och med övermogen) för en förändring, men att studera mitt i livet är en dröm som kan vara svår att realisera – hur gärna man än vill byta karriär . Då kan man ta samma väg som Zanna Hamberg, 43. Via kurser och kompetensutveckling på företaget Gekås i Ullared har hon gått från att sitta i kassan till att bli systemansvarig på IT-avdelningen.
– Jag gillade visserligen pulsen i kassan, men i förlängningen behöver jag utveckling, säger Zanna.
Hade jobbet krävt en ny universitetsutbildning hade hon däremot tvekat.
– Jag har redan investerat i en lång utbildning, till lärare, och med barn, hus och allt hade det varit svårt att prioritera.
Zanna började på Gekås i Ullared redan som 19-åring, direkt efter gymnasiet. Parallellt med jobbet i butiken läste hon upp sina betyg på Komvux, och sökte så småningom in till Lärarhögskolan i Halmstad. 2007 tog hon sin examen, men erbjöds samtidigt ett vikariat på kassaplaneringen.
– Jag tänkte att lärare kan jag ju bli sen, jobb på skola finns ju kvar.
Hon säger det med ett skratt, för hon har aldrig arbetat som lärare. Det ena har lett till det andra på Gekås, och snart blev hon schemaläggare för hela kundserviceavdelningen med cirka 300 medarbetare.
– Jag har alltid gillat siffror och logik, så det passade mig perfekt.
På företaget var de heller inte sena med att notera hennes talanger, så när ett nytt kassasystem skulle implementeras frågade dåvarande IT-chefen om han kunde bolla med henne.
– Från början ville de ha med mig för att jag kände till arbetet i kassan och hade använt våra digitala verktyg, de ville ha min input. Men över tid blev uppgifterna kring kassasystemet allt fler, så till slut hoppade jag av schemaläggningen och blev systemägare på heltid.
Du har ingen formell utbildning inom IT, hur har du skaffat dig rätt kompetens för att bli systemägare?
– Dels har jag gått lite kurser, som en inom testledning och en om processkartläggning, men framförallt skaffar jag mig hela tiden nya skills i jobbet. Jag testar, läser på och frågar personer som kan. Man måste inte alltid gå en kurs för att komplettera sina kunskaper. Även om man på det här företaget är smart nog att förstå att om jag vill gå en kurs, så ställer de sig positiva till det.
Patrik Levin, vd på Gekås, säger att företaget aktivt jobbar med att lyfta befintlig personal, genom egna utbildningar inom exempelvis service, bemötande och ledarskap.
– Men vi vill även hjälpa dem som har intresse och ambition att bli något annat. De kan då få specialistutbildningar.
Han sticker inte under stol med att det självklart hänger ihop med att det kan vara svårt att rekrytera specialister när man verkar på en liten ort som Ullared.
– Självklart är det så. I Ullared bor det 800 personer. Hos oss jobbar cirka 1800 personer. En väldigt liten andel av den svenska befolkningen utbildar sig till exempelvis AI-utvecklare, så det säger sig självt att det statistiskt sett sällan finns en enda i den här byn. Alla vill heller inte flytta hit.
Det är såklart roligare att jobba på ett företag där man får chans att utvecklas, till och med kan få helt nya yrken, men vad är vinsten för er som företag?
– Jag vill gärna vända på frågan: Vad är förlusten med att inte göra det? Man pratar ibland om att det kostar så mycket att utbilda personal, och vad händer om de sedan slutar? Men jag tänker snarare att vad händer om vi inte utbildar dem och de stannar?
Patrik Levin säger att han inte ens kan sätta ord på hur viktigt detta är.
– Jag tror att det är en förutsättning för att vi ska lyckas. Ta bara mig som exempel, jag har gått från att vara kassakille till att bli koncern-vd på Gekås. Hade de inte gett mig chans att växa hade jag inte stannat så här länge.
Nästa artikel
Läsåret 2012/2013 fick 24 000 personer som passerat 40-strecket studiemedel av CSN. 2021/2022 var antalet uppe i över 51 000. Alltså dubbelt så många på knappt tio år.
– I och med att pensionsåldern höjts, så behöver fler uppdatera sina kunskaper under arbetslivet. Andra vill skola om sig helt, man hinner med ett yrke till, säger Sofia Lennerth, analytiker på CSN.
En annan anledning tror CSN är att man två gånger har höjt åldersgränsen för vilka som kan få studiemedel. Idag kan du få det till och med det år du fyller 60.
– Vi välkomnar alltså fler äldre studerande.
De flesta pluggar deltid, och det är väldigt vanligt att man till exempel läser gymnasiekurser på Komvux eller fristående kurser på universitet.
– Man kanske behöver komplettera med något ämne för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden, eller så vill man få ut sin examen.
Det är betydligt fler kvinnor än män som studerar. 72 procent av 40-plussarna är kvinnor.
– Preliminära resultat från en studie vi publicerar senare i höst visar att kvinnorna ofta har sysselsättning när de börjar studera, medan männen oftare är arbetslösa. Så männen har en annan ingång i studierna, man behöver ett nytt jobb. Kvinnorna pluggar mer löpande livet ut.
Kvinnor är alltså bättre på det livslånga lärandet?
– Ja, det verkar så, säger Sofia Lennerth.
Hon påminner om att det är ännu fler än siffrorna visar som faktiskt pluggar - alla ansöker ju inte om studiestöd.
– Generellt är det en lägre andel bland 40-plussarna som tar studiemedel och en ännu lägre andel som tar studielån. Man kanske får stöd av sin partner, och vill inte ta lån senare i livet.
Hos TRR får du tips, råd och vägledning kring studier. På så sätt hittar du snabbare rätt utbildning för dig.
Läs också om omställningsstudiestödet, där du kan plugga med lön.
