Zanna Hamberg har gått från att jobba i kassan på Gekås till att bli systemarkitekt – utan ny formell utbildning. Vd:n tycker det är självklart att satsa på personalens kompetens: ”Vissa säger att det är dyrt, och vad händer om de sedan slutar? Men jag tänker snarare att vad händer om vi inte utbildar dem och de stannar?”
Du kanske är mogen (eller till och med övermogen) för en förändring, men att studera mitt i livet är en dröm som kan vara svår att realisera – hur gärna man än vill byta
karriär
. Då kan man ta samma väg som Zanna Hamberg, 43. Via kurser och
kompetensutveckling
på företaget Gekås i Ullared har hon gått från att sitta i kassan till att bli systemansvarig på IT-avdelningen.
– Jag gillade visserligen pulsen i kassan, men i förlängningen behöver jag utveckling, säger Zanna.
Hade jobbet krävt en ny universitetsutbildning hade hon däremot tvekat.
– Jag har redan investerat i en lång utbildning, till lärare, och med barn, hus och allt hade det varit svårt att prioritera.
Chefen såg hennes skills
Zanna började på Gekås i Ullared redan som 19-åring, direkt efter gymnasiet. Parallellt med jobbet i butiken läste hon upp sina betyg på Komvux, och sökte så småningom in till Lärarhögskolan i Halmstad. 2007 tog hon sin examen, men erbjöds samtidigt ett vikariat på kassaplaneringen.
– Jag tänkte att lärare kan jag ju bli sen, jobb på skola finns ju kvar.
Hon säger det med ett skratt, för hon har aldrig arbetat som lärare. Det ena har lett till det andra på Gekås, och snart blev hon schemaläggare för hela kundserviceavdelningen med cirka 300 medarbetare.
– Jag har alltid gillat siffror och logik, så det passade mig perfekt.
På företaget var de heller inte sena med att notera hennes talanger, så när ett nytt kassasystem skulle implementeras frågade dåvarande IT-chefen om han kunde bolla med henne.
– Från början ville de ha med mig för att jag kände till arbetet i kassan och hade använt våra digitala verktyg, de ville ha min input. Men över tid blev uppgifterna kring kassasystemet allt fler, så till slut hoppade jag av schemaläggningen och blev systemägare på heltid.
Alltid positiva till förslag på kurser
Du har ingen formell utbildning inom IT, hur har du skaffat dig rätt kompetens för att bli systemägare?
– Dels har jag gått lite kurser, som en inom testledning och en om processkartläggning, men framförallt skaffar jag mig hela tiden nya skills i jobbet. Jag testar, läser på och frågar personer som kan. Man måste inte alltid gå en kurs för att komplettera sina kunskaper. Även om man på det här företaget är smart nog att förstå att om jag vill gå en kurs, så ställer de sig positiva till det.
Svårt att rekrytera specialister – därför utbildar man själv
Patrik Levin, vd på Gekås, säger att företaget aktivt jobbar med att lyfta befintlig personal, genom egna utbildningar inom exempelvis service, bemötande och ledarskap.
– Men vi vill även hjälpa dem som har intresse och ambition att bli något annat. De kan då få specialistutbildningar.
Han sticker inte under stol med att det självklart hänger ihop med att det kan vara svårt att rekrytera specialister när man verkar på en liten ort som Ullared.
– Självklart är det så. I Ullared bor det 800 personer. Hos oss jobbar cirka 1800 personer. En väldigt liten andel av den svenska befolkningen utbildar sig till exempelvis AI-utvecklare, så det säger sig självt att det statistiskt sett sällan finns en enda i den här byn. Alla vill heller inte flytta hit.
Stor förlust att inte utbilda sin personal
Det är såklart roligare att jobba på ett företag där man får chans att utvecklas, till och med kan få helt nya yrken, men vad är vinsten för er som företag?
– Jag vill gärna vända på frågan: Vad är förlusten med att inte göra det? Man pratar ibland om att det kostar så mycket att utbilda personal, och vad händer om de sedan slutar? Men jag tänker snarare att vad händer om vi inte utbildar dem och de stannar?
Patrik Levin säger att han inte ens kan sätta ord på hur viktigt detta är.
– Jag tror att det är en förutsättning för att vi ska lyckas. Ta bara mig som exempel, jag har gått från att vara kassakille till att bli koncern-vd på Gekås. Hade de inte gett mig chans att växa hade jag inte stannat så här länge.
Leta chanser. Fundera på vad du vill, och försök hitta öppningar.
Vokalisera vad du vill. Det kan kännas läskigt att berätta om jobbdrömmar, utifall man sedan inte får jobbet. Men du måste berätta för andra om dina ambitioner, hur du vill utvecklas, andra kan inte gissa sig till hur du tänker.
Vill du gå kurser för att skaffa dig nya skills, så presentera för chefen hur du har nytta av det i jobbet och på vilket sätt de nya kunskaperna är bra för företaget.
Får du som jobbar i Skåne rätt chans att vässa din kompetens?
Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.
På den privata arbetsmarknaden i Sverige finns totalt nära 1,9 miljoner
tjänstemän
, varav 238 000 i Skåne län (enligt SCB:s arbetskraftsundersökning 2022).
Unionens nya undersökning Kompetensbarometern visar att så mycket som varannan tjänsteman i Skåne är i behov av vidareutbildning för att hänga med i förändrade kompetenskrav i sin nuvarande yrkesroll. Möjligheten att vidareutbilda sig och stärka sin kompetens är avgörande för individen men också för konkurrenskraften hos regionens företag.
När arbetslivet utvecklas i snabb takt måste utbildningsutbudet anpassas efter yrkesverksammas behov – här är våra förslag på hur.
Unionen vill att:
Regeringen inför varaktiga och öronmärkta resurser för utbildningar för yrkesverksamma - ekonomiska medel utöver det takbelopp som finns.
Det ska finnas särskilda sökbara resurser för att utveckla utbildning för yrkesverksamma i
samverkan
med näringslivet. Dessutom bör yrkeshögskolan införa ettåriga utbildningar för kvalificerad YH-examen och fler korta utbildningar och kurser måste skapas på yrkeshögskolan och på svenska lärosäten.
Unionens förslag för att förbättra möjligheterna till kompetensutveckling under hela arbetslivet:
Reformera resurstilldelningssystemet för högskolan som för närvarande premierar långa utbildningar, inte minst programutbildningar.
Utöka högskolans resurser för att möta den ökade efterfrågan kopplat till omställningsstudiestödet.
Inför varaktiga öronmärkta resurser för utbildningar för yrkesverksamma utanför takbeloppen och särskilda sökbara resurser för att utveckla utbildningar för yrkesverksamma i
samverkan
med näringslivet.
Yrkeshögskolan bör införa ettåriga fördjupningsutbildningar för kvalificerad YH-examen för yrkesverksamma som redan har relevant eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper från arbetslivet.
Fler korta utbildningar och kurser inom yrkeshögskolan.
Flexiblare antagningssystem, framför allt för utbildningar som riktar sig till yrkesverksamma.
Kompetensbarometern är Unionens återkommande undersökning om intresse av och möjligheter till
kompetensutveckling
för yrkesverksamma
tjänstemän
på den privata arbetsmarknaden.
Materialet bygger på siffror från en undersökning från Novus som Unionen har beställt. Undersökningen genomfördes i mars 2023 med 2417 respondenter. Läs hela kompetensbarometern här.