Zanna Hamberg har gått från att jobba i kassan på Gekås till att bli systemarkitekt – utan ny formell utbildning. Vd:n tycker det är självklart att satsa på personalens kompetens: ”Vissa säger att det är dyrt, och vad händer om de sedan slutar? Men jag tänker snarare att vad händer om vi inte utbildar dem och de stannar?”
Publicerad 29 sept. 2023
Du kanske är mogen (eller till och med övermogen) för en förändring, men att studera mitt i livet är en dröm som kan vara svår att realisera – hur gärna man än vill byta karriär . Då kan man ta samma väg som Zanna Hamberg, 43. Via kurser och kompetensutveckling på företaget Gekås i Ullared har hon gått från att sitta i kassan till att bli systemansvarig på IT-avdelningen.
– Jag gillade visserligen pulsen i kassan, men i förlängningen behöver jag utveckling, säger Zanna.
Hade jobbet krävt en ny universitetsutbildning hade hon däremot tvekat.
– Jag har redan investerat i en lång utbildning, till lärare, och med barn, hus och allt hade det varit svårt att prioritera.
Zanna började på Gekås i Ullared redan som 19-åring, direkt efter gymnasiet. Parallellt med jobbet i butiken läste hon upp sina betyg på Komvux, och sökte så småningom in till Lärarhögskolan i Halmstad. 2007 tog hon sin examen, men erbjöds samtidigt ett vikariat på kassaplaneringen.
– Jag tänkte att lärare kan jag ju bli sen, jobb på skola finns ju kvar.
Hon säger det med ett skratt, för hon har aldrig arbetat som lärare. Det ena har lett till det andra på Gekås, och snart blev hon schemaläggare för hela kundserviceavdelningen med cirka 300 medarbetare.
– Jag har alltid gillat siffror och logik, så det passade mig perfekt.
På företaget var de heller inte sena med att notera hennes talanger, så när ett nytt kassasystem skulle implementeras frågade dåvarande IT-chefen om han kunde bolla med henne.
– Från början ville de ha med mig för att jag kände till arbetet i kassan och hade använt våra digitala verktyg, de ville ha min input. Men över tid blev uppgifterna kring kassasystemet allt fler, så till slut hoppade jag av schemaläggningen och blev systemägare på heltid.
Du har ingen formell utbildning inom IT, hur har du skaffat dig rätt kompetens för att bli systemägare?
– Dels har jag gått lite kurser, som en inom testledning och en om processkartläggning, men framförallt skaffar jag mig hela tiden nya skills i jobbet. Jag testar, läser på och frågar personer som kan. Man måste inte alltid gå en kurs för att komplettera sina kunskaper. Även om man på det här företaget är smart nog att förstå att om jag vill gå en kurs, så ställer de sig positiva till det.
Patrik Levin, vd på Gekås, säger att företaget aktivt jobbar med att lyfta befintlig personal, genom egna utbildningar inom exempelvis service, bemötande och ledarskap.
– Men vi vill även hjälpa dem som har intresse och ambition att bli något annat. De kan då få specialistutbildningar.
Han sticker inte under stol med att det självklart hänger ihop med att det kan vara svårt att rekrytera specialister när man verkar på en liten ort som Ullared.
– Självklart är det så. I Ullared bor det 800 personer. Hos oss jobbar cirka 1800 personer. En väldigt liten andel av den svenska befolkningen utbildar sig till exempelvis AI-utvecklare, så det säger sig självt att det statistiskt sett sällan finns en enda i den här byn. Alla vill heller inte flytta hit.
Det är såklart roligare att jobba på ett företag där man får chans att utvecklas, till och med kan få helt nya yrken, men vad är vinsten för er som företag?
– Jag vill gärna vända på frågan: Vad är förlusten med att inte göra det? Man pratar ibland om att det kostar så mycket att utbilda personal, och vad händer om de sedan slutar? Men jag tänker snarare att vad händer om vi inte utbildar dem och de stannar?
Patrik Levin säger att han inte ens kan sätta ord på hur viktigt detta är.
– Jag tror att det är en förutsättning för att vi ska lyckas. Ta bara mig som exempel, jag har gått från att vara kassakille till att bli koncern-vd på Gekås. Hade de inte gett mig chans att växa hade jag inte stannat så här länge.
Nästa artikel
Ända till nu har automationen framförallt påverkat arbetares jobb, personer med lägre utbildning. Men den nya typen av generativ artificiell intelligens, som ChatGPT och Midjourney, ändrar på det. Länge trodde man att yrken som byggde på kreativitet och tekniska färdigheter var ganska skyddade. Men den generativa artificiella intelligensen är verktyg som snabbt processar och smälter samman information för att sedan skapa nytt innehåll. Så de som påverkas mest den här gången är jobb som kräver kognitiva färdigheter, kreativitet och ofta högre utbildning. En rad rapporter och studier pekar på att de jobb som förändras mest av den generativa AI:n är dels högre betalda positioner, dels kvinnors jobb då fler kvinnor är assistenter. Ja, en rapport från Accenture visar att så mycket som 40 procent av alla arbetade timmar kan påverkas av generativ AI.
– Utvecklingen har gått snabbare än de flesta anat, inklusive experter på området. Även om AI just nu mer assisterar människor än ersätter dem, säger Unionens chefsekonom Tobias Brännemo.
Tidningen The New York Times visade med hjälp av forskare på OpenAI hur stor andel av uppgifter som helt eller delvis kan utföras av en AI. Av resultatet kan man tydligt se att många tjänstemän påverkas.
Gymnasieutbildning eller lägre: 6 %
Ex. kemtvättare, operatörer inom sömnad, personer som jobbar med snabbmat
Gymnasieutbildning: 17 %
Ex. manikyrister, fotvårdare, skådespelare, säkerhetsvakter
Yrkesinriktad utbildning: 38 %
Ex. elektriker, sjukvårdare, anläggningschefer
Kandidatexamen eller fyraårig högre utbildning: 75 %
Ex. sjuksköterskor, HR-specialister
Master- eller doktorandutbildning: 64 %
Ex. apotekare, psykologer, jurister
Vi står alltså inför stora förändringar, även om det inte behöver betyda att AI:n tar våra jobb.
– Just nu upplever många snarare att de är mer produktiva och effektiva tack vare AI. Som programmerare som snabbare och bättre kan skriva kod med hjälp av en AI, säger Tobias Brännemo.
AI:n kan också hjälpa till att skriva lagförslag, eller fungera som en typ av digital terapeut, för att ta några exempel.
– Jag tror inte att vi människor kommer att få slut på saker att göra. Vad som inte kan automatiseras är exempelvis social kompetens, teamwork och omhändertagande.
Nej, maskinerna har vare sig mänsklig empati eller förmågan att läsa av nyanser.
– Som vid alla stora skiften kommer det också att tillkomma nya arbetsuppgifter och jobb, även om vi i dagsläget inte vet exakt vilka, säger Tobias Brännemo.
De flesta experter menar att nästan alla kommer att behöva uppdatera sin kompetens. I en undersökning från företaget PwC, där man frågat medarbetare i 46 länder, är en stor andel positivt inställda till
kompetensutveckling
och att lära sig arbeta med AI. Det råder en tydlig förändringsvilja. Men Sverige sticker ut. Bara 18 procent, jämfört med 34 procent globalt, höll med om att de kompetenser som krävs kommer att förändras avsevärt under de kommande fem åren.
Så vad kan du göra för att hålla dig uppdaterad? Lär dig mer om AI, testa själv, och kompetensutveckla dig regelbundet.
– Att ta till sig ny kunskap är bästa sättet att säkra sin anställningstrygghet.
Vill du plugga med lön? Här finns mer info om omställningsstudiestödet.
Gratis grundkurs i AI. Elements of AI, är en grundkurs i AI. Bakom kursen står bland annat universiteten i Helsingfors och Linköping.
Internetstiftelsen har också bra material om AI.
Prata med en AI. Testa själv att använda en AI. ChatGPT, är en chatbot-teknologi utvecklad av OpenAI, som kan hantera frågor och svar i text. För att få så bra svar som möjligt gäller det att skriva detaljerade uppmaningar, så kallade prompts. Midjourney, är en sajt där du kan skapa AI-genererade bilder.
