Livet suger regelbundet, det brukar Mia Törnblom påminna om. Men genom att öva på självledarskap tar du dig lättare igenom såväl små dagliga kriser som en pandemi där ovissheten är stor. Mia hjälper dig att komma igång.
Få kommer att glömma år 2020. Att det skulle ta en så oväntad vändning kunde väl ingen förutspå. Många
tjänstemän
skickades hem att jobba vid sina köksbord – och ingen kan nu svara på exakt hur länge detta kommer att pågå.
– Självledarskapet har aldrig varit viktigare, säger ledarutvecklaren Mia Törnblom, vars senaste bok "Sårbar och superstark" handlar om att ta makten över sitt liv.
Och då har Mia ändå jobbat med självledarskap och självkänsla i över 20 år. Men det som är speciellt just nu är osäkerheten kring vad som händer härnäst.
– Vi befinner oss i en tid av stor ovisshet, där förutsättningarna kan ändras över en dag, det har vi fått erfara. Och just ovisshet är inte människans bästa gren. Så det har aldrig varit viktigare att göra det man kan, hur litet det än må vara, som ger känslan av påverkanskraft.
Därför tipsar Mia om att fortsätta sätta mål, inte långsiktiga mål (det är svårt när villkoren kan ändras snabbt), utan mikromål.
– Sätt mål för dagen, det ger en känsla av att du uppnår saker, och kraft och energi att fortsätta.
Det är också viktigt att stärka sitt självledarskap. Men vad innebär då detta ord som så många svänger sig med?
– Ja, det har blivit populärt att prata om självledarskap. Tyvärr blir det ibland fel, när chefer och ledningsgrupper ser det som ett sätt att lägga över ansvaret på individen utan att erbjuda förutsättningar att lyckas. Chefen och arbetsgivaren har sina ansvar i att leda arbetet. När jag träffar en person som inte tränar fysiskt regelbundet så är orsaken aldrig att de inte vet hur man gör, men när jag träffar människor som inte tränar självledarskap så är orsaken ofta just brist på kunskap i metod och teknik. Så till alla arbetsgivare som använder begreppet vill jag hylla och samtidigt vara tydlig med att det innebär ett ansvar att ge medarbetare förutsättningar för att lyckas.
Självklart har vi alla parallellt med detta ett eget ansvar att öva oss i att leda oss själva, som handlar om hur vi leder och förhåller oss till oss själva.
– Jag brukar säga att vi i alla situationer, relationer och konflikter både ska se och ta ansvar för vår egen del. Att öva på självledarskap eller inte är lite som skillnaden mellan att ställa sig i starten på ett maratonlopp och chansa på att det går bra, ”fyra mil, jag har det nog i kroppen”, eller att träna innan. Loppet är fortsatt lika långt, men våra förutsättningar för att både lyckas och kanske njuta av det ökar.
Ja, det hjälper dig att kunna njuta av tillvaron trots att den inte barainnehåller glädje, fantastiska människor och möjligheter.För dessa saker blandas flitigt med motgångar eller känslan av att bli bortvald. Du kommer att göra fler misstag, bli missförstådd och orättvist behandlad. Sådant är livet!
– Det går inte påverka. Det du däremot har makt att förändra är hur väl förberedd du är och hur du väljer att låta dig påverkas av de utmaningar som livet innebär. Genom att investera tid och engagemang i dig själv och dina behov blir du bättre förberedd inför nästa motgång och besvikelse. Ja, du rustar dig att hantera livet på livets villkor.
Grunden i detta är som du säkert kan gissa god självkännedom och medvetenhet kring dina behov – samt att se sin egen del i saker. Visst ska du tillåta dig att bli arg, frustrerad och besviken, men när du fastnar i ältande och bitterhet så leder det ofta till andra negativa beteenden.
– Det kan vara att vi försöker ”lyfta” oss själva genom att förminska någon annan eller konstant går runt med känslan av att den vi är och det vi gör aldrig duger, aldrig någonsin räcker till. Negativa känslor som dessa skapar en enorm självcentrering som hindrar oss att leva våra liv fullt ut.
Så när du fastnar i den här typen av ältande, där du slår på dig själv eller stör dig på andra, gör du klokt i att stanna upp och fråga dig själv: Vad handlar det här om hos mig? Vilka känslor väckte detta? Vad har jag för del i det här? Varför blev jag så upprörd? Är min självkänsla hotad? Min ambition med framtiden? Eller min känslomässiga trygghet? Blev mitt ego sårat?
Men då kan man känna att ”varför ska jag göra det? Det var ju hennes fel.”
– Att älta andras tillkortakommanden kännas vara skönt för stunden, men är i förlängningen inte så smart. Till slut är det som att personen har flyttat in i ditt huvud. Hen betalar inte hyra, hen bara bor där och tar upp space och energi, förklarar Mia.
En annan del handlar om att få koll på sina behov, vad du tarvar för att må bra. Och här påminner Mia om att de behov du hade innan pandemin troligen inte är samma som de du har idag.
– Tidigare fick du säkert spontana pauser genom att du småpratade med kollegor i korridoren. Nu behöver du själv se till att få dem. Så fundera på vad som ger dig en känsla av avkoppling. För vissa är det en promenad, för andra en stund i soffan med en gitarr. Kom ihåg att ta fler pauser, och att de ska ge dig återhämtning och energi.
Och när du tidigare gick runt på kontoret var det folk som hejade, log och kanske ropade ”snyggt jobbat igår.” Mycket av den dagliga valideringen och bekräftelsen har försvunnit, vilket innebär att du behöver bekräfta dig själv lite extra just nu.
– Det vi inte längre får av vår omgivning, behöver vi ge till oss själva, annars är risken att man känner sig låg, tappar fokus och enbart ser hinder och sina egna brister.
Därmed inte sagt att du är ensam i världen och ska klara allt själv. Tvärtom, självledarskap handlar många gånger om modet att visa sig sårbar genom att exempelvis be om hjälp, ta emot hjälp, säga att du inte förstod, eller att du har glömt något viktigt.
– Om din chef eller kollega tidigare kunde se att du var stressad och fråga om du ville ha en hjälpande hand, så behöver du nu signalera att ”imorgon skulle jag behöva bolla den här frågan.”
Ett bra verktyg i detta är strukturerad reflektion, där du funderar både på vad som inte gått så bra, och vad du är glad och tacksam över.
– Att reflektera är som jogging för själen. Det finns till och med forskning som visar att vi utvecklas mer och presterar bättre om vi regelbundet bekräftar våra prestationer för oss själva, än om vi enbart får bekräftelse från andra.
Men detta är ingen quick fix, utan kräver sin insats i form av tålamod och regelbunden övning.
– Att läsa den här artikeln, luta sig tillbaka och känna sig nöjd fungerar ungefär lika bra som att läsa en bok om löpning och tro att man ska få bättre kondition, skrattar Mia.
AV LINDA NEWNHAM
Reflektera dig till välmående
Här är fyra frågor. Ta för vana att reflektera över dem en stund innan du checkar ut för dagen.I förlängningen kommer att göra dig såväl nöjdare som mer produktiv.
1. Vad var inte så bra idag, och vad lär jag mig av det?
Hemmajobbandet är en utmaning även för kroppen. Vi har råden som gör att du undviker smärtor, och håller dig smidig.
Har du också gått från att sitta på en ergonomisk stol vid ett höj- och sänkbart bord till att sitta på en pinnstol vid köksbordet? Ingen kunde ana att så många
tjänstemän
skulle jobba hemifrån – fyra av tio
tjänstemän
har i huvudsak jobbat hemifrån, visar en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av Unionen – eller så här länge. Men nu börjar vi se effekterna. Ja, fyra av tio menar att arbetssituationen under pandemin kan medföra risk för ohälsa, fler som jobbar hemifrån är av den åsikten.
- Allt fler kommer till oss och har ont. En fara med hemarbetet är också att man går längre ut på isen innan problemet uppmärksammas av en själv och chefen. Smärtan hinner sätta sig och tar därmed också längre tid att återställa, säger Annika Fahlén, hälsostrateg på Vlg Företagshälsovård.
Vilka är de vanligaste fysiska problemen? Vanligaste smärtpunkterna?
- De flesta får problem med nacke, axlar och rygg. Men det kan också sätta sig runt höfterna och i ryggslutet.
Det handlar både om att många sitter fel, har benen och axlarna för högt eller lågt. Och att man är för statisk, alltså rör på sig för lite.
- Det är lika viktigt hemma som på kontoret att variera kroppsställning, exempelvis att stå upp och jobba. Hemma kan det sätta din kreativitet på prov, men du kan ställa din laptop på en strykbräda eller i bokhyllan en stund. Eller så kan du helt enkelt passa på att lägg in en maskin tvätt eller gå runt lägenheten och vattna blommor medan du pratar i telefonen.
Men det handlar även om bristen på vardagsmotion. Annika Fahlén säger att om man ska hårdra det så är vardagsmotionen viktigare för hälsan än två tuffa träningspass i veckan.
- Just nu är det många som inte kommer upp i de 10 000 stegen om dagen, för man springer inte till bussen, går inte i trappor och korridorer på kontoret eller går ut och käkar lunch. Därav begreppet corona-kilon. Så försök att planera in 10–15 minuters promenad på morgonen och sväng på lunchen.
Även den mentala stressen sätter sig i kroppen.
- Det ger spända muskler och en stramhet i kroppen. Rörelse återställer balansen, så har du haft ett stressigt möte, se till att röra på dig i några minuter.
Rörelsen Annika pratar om behöver varken ta tid eller vara särskilt krånglig. Självklart får du större effekt ju mer du varierar stillasittandet, men även mikro- och pausrörelser har betydelse.
- Vi pratar om sekunder, du behöver inte ens resa dig upp. Du kan exempelvis ta föra ihop händerna och sträcka dem rakt ut, framåt, för att pressa isär skulderbladen. Eller så sätter du dem bakom ryggen och pressar bakåt, för att öppna upp bröstryggen. Att sträcka händerna rakt upp i luften är också skönt. Det ska också poängteras att arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar även för hemmaarbetsplatsen och att ergonom bör konsulteras för individuell anpassning samt specifika rörelser vid problem i kroppen, säger Annika Fahlén.
Bulla upp dig. Är skrivbordet eller köksbordet för högt så att axlarna dras upp kan du sitta på en soffkudde. Ibland kan soffan eller fåtöljen vara bättre.
Lyft din laptop. Kommer laptoppen för långt ner så nacken får för stor böjning kan du med hjälp av en bok eller två höja upp skärmen - förutsatt att du har ett separat tangentbord.
Strykbräde-tricket. En stående arbetsplats kan skapas på strykbrädan eller en byrå.
Gör ögongympa. Ställ in ljusstyrkan på skärmen till lagom nivå. Se till att du sitter så att reflexer i skärmen inte stör. Lyft blicken ofta och titta ut – det är bra ”ögonjympa”.
Upp och hoppa. Skifta position regelbundet, och reser dig upp emellanåt. Ta pauser och gör något annat så både kropp och hjärnan får variation - det kan räcka med att vattna blommor, hämta post, eller sätta på kaffe och breda en macka.
Go for green. Försök att få dagsljus, det piggar upp. Och att se grönt, det räcker med ett träd eller en gräsplätt, sänker också stresshormonerna.