Idag invigdes Unionens femte kongress. Avgående förbundsordförande Martin Linder höll ett invigningstal och blickade både tillbaka på de fyra år som passerat och framåt, in i nästa kongressperiod.
Martins inledningstal var både tillbaka- och framåtblickande. Han konstaterade att beslut som fattades vid förra kongressen har varit till gagn för förbundet. Vi var tidigt ute med beslut om digitalisering. Det var en medveten förändringsresa som vi har haft stor nytta av.
Han pratade om Unionens starka medlemstillväxt som bidrar till ökad facklig makt men att vår stora utmaning framåt handlar om att stärka medlemsengagemanget och bli fler förtroendevalda. Detta, och andra ”gap” har förbundsstyrelsen försökt föreslå åtgärder för i handlingsprogrammet som läggs fram för kongressen.
Martin återkom också till sitt motto: Att det är viktigt att veta var man bor för då går man inte vilse, och om man skulle gå vilse så hittar man lättare hem igen om man vet var man bor. Han uppehöll sig länge vid Unionens identitet, vilka är vi? Identiteten beskrev han som en idé som grundar sig i ett folkrörelseperspektiv där inkludering, att vi står upp för varandra, drivs av viljan att förändra samhället i en hållbar demokratisk inriktning och ser till medlemmens behov, är tydliga hörnstenar.
Martin menade att vi vill, vi ska och vi måste ta ett större ansvar än bara för oss själva. Om det så är med andra löntagare på svensk arbetsmarknad, eller med fackliga systrar och bröder i Belarus. Det sista fick en särskild betydelse eftersom den belarusiska fackliga aktivisten Ala Tsvirko har bjudits in till Unionens
kongress
. Ala har inte fått uppehållstillstånd i Sverige trots att hon förföljs i sitt hemland.
Även klimatfrågan berördes i Martins tal och att breda grupper på arbetsmarknaden känner social trygghet är helt avgörande för den ekologiska hållbarheten. Och som Sveriges största fackförbund vill, och måste vi, ta ansvar för det.
Skamligt att Sverige utvisar fackliga till Belarus
Unionens kongress gör ett gemensamt uttalande och kräver bland annat att utvisningarna av fackligt engagerade till Belarus omedelbart stoppas.
Skamligt att Sverige utvisar fackliga till Belarus
Att försvarare av fackliga och mänskliga rättigheter i Belarus som söker fristad i Sverige skickas tillbaka är skamligt. Sverige måste omedelbart upphöra med återsändandet av fackliga företrädare till Belarus. Ala Tsvirko, facklig aktivist som var med och ledde protesterna vid MAZ-fabriken i Minsk efter det illegitima presidentvalet 2020, har bjudits in att tala vid Unionens
kongress
. När Ala nu tvingas att lämna Sverige agerar Sverige i strid med sina internationella åtaganden.
För ett fritt Belarus med fria fackföreningar
Fria och oberoende fackföreningar bidrar till en starkare demokrati. Belarus – den diktatur som ligger närmast Sveriges gränser – är ett exempel på att motsatsen också gäller. Förtrycket mot de oberoende fackföreningarna och civilsamhället har stadigt hårdnat. Belarus måste omedelbart frige sina fångar fängslade för facklig verksamhet, häva kriminaliseringen av fria fackföreningar och hålla fria val.
Alltsedan de omfattande protesterna mot det massiva valfusket under presidentvalet 2020 har diktaturen under den illegitima Lukasjenkaregimen kraftigt skärpt förtrycket mot de demokratiska krafterna i Belarus. De fria och oberoende fackföreningar som organiserade strejker och aktioner under protesterna möttes av att regimen stämplade dem som extremister och terrorister, genomförde massarresteringar och stängde ned och förbjöd dem. Vi vet att 50 fackliga företrädare just nu hålls fängslade eller i fångenskap och vissa fängelsestraff är så långa som 15 år.
Frige fackliga fångar
Unionen fördömer starkt kriminaliseringen av fria och oberoende fackföreningar och deras verksamhet, fängslandet och kvarhållandet av fackliga ledare och aktivister samt beslagtagandet av fackens tillgångar. Föreningsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet som måste respekteras. Fackligt engagemang är inte extremism.
Vi står enade tillsammans med Internationella Fackliga Samorganisationen och dess medlemmar i kravet att alla belarusiska fackliga ledare och företrädare omedelbart måste friges, att hoten och trakasserierna måste upphöra och att alla hinder för fria och oberoende fackföreningar måste undanröjas.
Sverige agerar i strid med unik ILO-resolution
FN-organet ILO:s historiska beslut om sanktioner i juni 2023, något som bara använts en gång tidigare i ILO:s historia – vittnar om det omfattande förtryck och den förföljelse fackligt engagerade i Belarus lever under samt om den belarusiska regimens totala oförmåga att leva upp de tydliga krav som världssamfundet genom ILO ställt genom åren.
Den belarusiska fackliga aktivisten Ala Tsvirko har bjudits in att tala vid Unionens
kongress
. Ala var med och ledde protesterna vid MAZ-fabriken efter presidentvalet 2020. Såväl Migrationsverket som Migrationsdomstolen har nu avvisat Ala Tsvirkos begäran om skydd från den förföljelse som väntar henne i Belarus och Migrationsöverdomstolen har inte beviljat prövningstillstånd.
Sverige respekterar i nuläget inte ILO-resolutionens tydliga krav på att fackförenings- och människorättsförsvarare som riskerar förföljelse på grund av sitt fackliga engagemang inte ska återsändas till Belarus.
Lukasjenkaregimens underordning under Ryssland
Rysslands pågående brutala och folkrättsvidriga fullskaliga invasion av Ukraina har också stor inverkan på Belarus. Lukasjenkaregimens underordning under Ryssland, som bland annat syns genom Rysslands användning av Belarus territorium för kriget, är ännu ett bevis på regimens avsaknad av demokrati och legitimitet.
Kraven på Rysslands fullständiga tillbakadragande av sina styrkor från Ukraina måste också gälla för Belarus territorium. Verkligt fria och rättvisa val i Belarus under internationell observation är ett av många nödvändiga steg för demokrati, mänskliga rättigheter och upprättandet av en rättsstat i Belarus.
Salidarnast ger hopp för framtiden
Samtidigt finns också tecken som ger hopp för framtiden. Exilorganisationen Salidarnast har byggts upp av fackligt engagerade belarusier som sökt sin tillflykt utanför Belarus.
Salidarnast är grunden till en ny demokratisk fackföreningsrörelse i Belarus och som stort fackförbund i Europa tar vi i Unionen vårt ansvar att bidra till att det bygget kan ske igen i Belarus.
Unionens kongress 2023 uttalar att vi:
kräver att Sverige omedelbart upphör med att återsända fackliga och människorättsförsvarare till Belarus och att Sverige blir en fristad för dem.
uppmanar Sveriges regering och EU att öka pressen på regimen i Belarus.
kräver att alla belarusiska fackliga ledare och företrädare omedelbart friges, att hoten och trakasserierna upphör och att alla hinder för fria och oberoende fackföreningar undanröjs.
erkänner Salidarnast och stöder deras arbete och uppmanar andra fackliga organisationer att göra detsamma.
Salidarnast-medlem vittnar om situationen i Belarus
Maksim Pazniakou från den belarusiska fackliga exilorganisationen Salidarnast vittnar för kongressen om fängelsestraff på upp till 15 år för fackligt engagemang och protester mot den belarusiska diktaturen, och hur upp mot en miljon människor har flytt landet efter att de folkliga protesterna slagits ner med våld.