Under torsdagen antog kongressen förslaget till en ny arbetsmiljöpolitisk plattform för Unionen. Ambitionen är att den ska kunna bidra till samsyn och riktning för hela Unionen under en längre tidsperiod, samtidigt som den ska utgöra en grund för mer specificerad arbetsmiljöpolitik när behovet uppstår. Christina Balder och Martin Johansson från Unionens förbundsstyrelse berättar vad som är nytt i plattformen.
Publicerad 12 okt. 2023
– Det är klart att det är en utmaning att skapa en plattform som ska hålla flera år med tanke på hur mycket som händer på arbetsmarknaden och hur stort arbetsmiljöområdet är. Distansarbete, AI, och olika anställningsformer, allt påverkar arbetsmiljöarbetet. Men erfarenheten från plattformen som togs 2015 är att de grundprinciper och riktningar som den innehöll har fungerat väl för att utveckla ställningstaganden och mer detaljerad politik – även när stora och oförutsedda händelser skapar snabba förändringar, till exempel när distansarbetet ökade under pandemin, säger förbundsstyrelsens Christina Balder, som har ingått i arbetsgruppen för en ny arbetsmarknadspolitisk plattform.
I plattformen lyfts sju trender som påverkar arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet, och därför är extra viktiga att följa. Det handlar bland annat om hur arbetets gränser flyttas och suddas ut, användandet av fler och andra anställningsformer än tillsvidareanställning och den parallella utveckling vi ser med friare arbetstider för vissa medan andra får hårdare reglering.
det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden
Innehåller plattformen några nyheter när det gäller Unionens politik på arbetsmiljöområdet?
– Ja, det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden. Där har vi skärpt formuleringarna om vikten av arbetsmiljöombudens roll, mandat och förutsättningar. Arbetsmiljöombuden ska kunna vara en hyfsat jämnstark samverkanspart till arbetsgivaren och kunna kanalisera arbetstagarinflytande på alla beslutsnivåer och i ett mycket tidigt skede i beslutsprocesser. Den fackliga kopplingen är en bärande del i att det finns många men också starka och trygga arbetsmiljöombud som kan företräda arbetstagarna – såväl som för partsmodellen, säger Martin Johansson, som också han har ingått i arbetsgruppen som tagit fram förslaget.
– Vi har uppdaterat plattformens trendavsnitt och tydligare fångat in den ökade rörlighet i tid, plats och organisation som vi ser. Dessutom formulerar vi oss starkare kring vikten av att arbeta förebyggande. Arbetsmiljöarbetet är inte något som ska starta när ohälsa redan är ett faktum, organisatoriska problem ska inte heller individualiseras. Samband mellan ohälsa och brister i arbetsmiljön måste alltid utredas och arbetsmiljöbristerna hanteras, säger Christina Balder.
Martin, hur ser du på trenden för arbetsmiljöarbetet i stort? Blir det bättre eller sämre för tjänstemännen?
– Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver, men även om det uppstår nya arbetsmiljöproblem, så kan förändringarna också bidra till att en del tidigare arbetsmiljörisker minskar eller försvinner. Arbetsmiljön är variationsrik och ständig föränderlig. Det kräver ett löpande systematiskt arbete. Med regelverk, tillsyn, forskning, företagshälsovård och inte minst partssamverkan finns en bra struktur för det arbetet.
Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver
Christina, vad upplever du som mest positivt på arbetsmiljöområdet?
– OSA-föreskriften är något som tillkommit sedan förra plattformen antogs. Arbetet utifrån den har bidragit till att öka medvetenheten och att lyfta viktiga risker. Något som verkligen är glädjande och hoppfullt för dagens och framtidens arbetsmiljöarbete är att antalet arbetsmiljöombud har ökat kraftigt de senaste åren. Det är i samverkan på arbetsplatsen som lejonparten av arbetsmiljöarbetet sker, det är också där verkligt arbetstagarinflytande kan skapas. Nu är det viktigt att Unionen finns där i ryggen, att arbetsmiljöombuden känner att de har både trygghet, kunskap och stöd för att kunna agera i sitt uppdrag.
En slutversion av den arbetsmiljöpolitiska plattformen tas nu fram och kommer att publiceras på unionen.se inom den närmaste tiden.
Nästa artikel
Att försvarare av fackliga och mänskliga rättigheter i Belarus som söker fristad i Sverige skickas tillbaka är skamligt. Sverige måste omedelbart upphöra med återsändandet av fackliga företrädare till Belarus. Ala Tsvirko, facklig aktivist som var med och ledde protesterna vid MAZ-fabriken i Minsk efter det illegitima presidentvalet 2020, har bjudits in att tala vid Unionens kongress . När Ala nu tvingas att lämna Sverige agerar Sverige i strid med sina internationella åtaganden.
Fria och oberoende fackföreningar bidrar till en starkare demokrati. Belarus – den diktatur som ligger närmast Sveriges gränser – är ett exempel på att motsatsen också gäller. Förtrycket mot de oberoende fackföreningarna och civilsamhället har stadigt hårdnat. Belarus måste omedelbart frige sina fångar fängslade för facklig verksamhet, häva kriminaliseringen av fria fackföreningar och hålla fria val.
Alltsedan de omfattande protesterna mot det massiva valfusket under presidentvalet 2020 har diktaturen under den illegitima Lukasjenkaregimen kraftigt skärpt förtrycket mot de demokratiska krafterna i Belarus. De fria och oberoende fackföreningar som organiserade strejker och aktioner under protesterna möttes av att regimen stämplade dem som extremister och terrorister, genomförde massarresteringar och stängde ned och förbjöd dem. Vi vet att 50 fackliga företrädare just nu hålls fängslade eller i fångenskap och vissa fängelsestraff är så långa som 15 år.
Unionen fördömer starkt kriminaliseringen av fria och oberoende fackföreningar och deras verksamhet, fängslandet och kvarhållandet av fackliga ledare och aktivister samt beslagtagandet av fackens tillgångar. Föreningsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet som måste respekteras. Fackligt engagemang är inte extremism.
Vi står enade tillsammans med Internationella Fackliga Samorganisationen och dess medlemmar i kravet att alla belarusiska fackliga ledare och företrädare omedelbart måste friges, att hoten och trakasserierna måste upphöra och att alla hinder för fria och oberoende fackföreningar måste undanröjas.
FN-organet ILO:s historiska beslut om sanktioner i juni 2023, något som bara använts en gång tidigare i ILO:s historia – vittnar om det omfattande förtryck och den förföljelse fackligt engagerade i Belarus lever under samt om den belarusiska regimens totala oförmåga att leva upp de tydliga krav som världssamfundet genom ILO ställt genom åren.
Den belarusiska fackliga aktivisten Ala Tsvirko har bjudits in att tala vid Unionens kongress . Ala var med och ledde protesterna vid MAZ-fabriken efter presidentvalet 2020. Såväl Migrationsverket som Migrationsdomstolen har nu avvisat Ala Tsvirkos begäran om skydd från den förföljelse som väntar henne i Belarus och Migrationsöverdomstolen har inte beviljat prövningstillstånd.
Sverige respekterar i nuläget inte ILO-resolutionens tydliga krav på att fackförenings- och människorättsförsvarare som riskerar förföljelse på grund av sitt fackliga engagemang inte ska återsändas till Belarus.
Rysslands pågående brutala och folkrättsvidriga fullskaliga invasion av Ukraina har också stor inverkan på Belarus. Lukasjenkaregimens underordning under Ryssland, som bland annat syns genom Rysslands användning av Belarus territorium för kriget, är ännu ett bevis på regimens avsaknad av demokrati och legitimitet.
Kraven på Rysslands fullständiga tillbakadragande av sina styrkor från Ukraina måste också gälla för Belarus territorium. Verkligt fria och rättvisa val i Belarus under internationell observation är ett av många nödvändiga steg för demokrati, mänskliga rättigheter och upprättandet av en rättsstat i Belarus.
Samtidigt finns också tecken som ger hopp för framtiden. Exilorganisationen Salidarnast har byggts upp av fackligt engagerade belarusier som sökt sin tillflykt utanför Belarus.
Salidarnast är grunden till en ny demokratisk fackföreningsrörelse i Belarus och som stort fackförbund i Europa tar vi i Unionen vårt ansvar att bidra till att det bygget kan ske igen i Belarus.
Maksim Pazniakou från den belarusiska fackliga exilorganisationen Salidarnast vittnar för kongressen om fängelsestraff på upp till 15 år för fackligt engagemang och protester mot den belarusiska diktaturen, och hur upp mot en miljon människor har flytt landet efter att de folkliga protesterna slagits ner med våld.
