Under torsdagen antog kongressen förslaget till en ny arbetsmiljöpolitisk plattform för Unionen. Ambitionen är att den ska kunna bidra till samsyn och riktning för hela Unionen under en längre tidsperiod, samtidigt som den ska utgöra en grund för mer specificerad arbetsmiljöpolitik när behovet uppstår. Christina Balder och Martin Johansson från Unionens förbundsstyrelse berättar vad som är nytt i plattformen.
– Det är klart att det är en utmaning att skapa en plattform som ska hålla flera årmed tanke på hur mycket som händer på arbetsmarknaden och hur stort arbetsmiljöområdet är. Distansarbete, AI, och olika anställningsformer, allt påverkar arbetsmiljöarbetet. Men erfarenheten från plattformen som togs 2015 är att de grundprinciper och riktningar som den innehöll har fungerat väl för att utveckla ställningstaganden och mer detaljerad politik – även när stora och oförutsedda händelser skapar snabba förändringar, till exempel när distansarbetet ökade under pandemin, säger förbundsstyrelsens Christina Balder, som har ingått i arbetsgruppen för en ny arbetsmarknadspolitisk plattform.
I plattformen lyfts sju trender som påverkar arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet, och därför är extra viktiga att följa. Det handlar bland annat om hur arbetets gränser flyttas och suddas ut, användandet av fler och andra anställningsformer än
tillsvidareanställning
och den parallella utveckling vi ser med friare arbetstider för vissa medan andra får hårdare reglering.
det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden
Innehåller plattformen några nyheter när det gäller Unionens politik på arbetsmiljöområdet?
– Ja, det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden. Där har vi skärpt formuleringarna om vikten av arbetsmiljöombudens roll, mandat och förutsättningar. Arbetsmiljöombuden ska kunna vara en hyfsat jämnstark samverkanspart till arbetsgivaren och kunna kanalisera arbetstagarinflytande på alla beslutsnivåer och i ett mycket tidigt skede i beslutsprocesser. Den fackliga kopplingen är en bärande del i att det finns många men också starka och trygga
arbetsmiljöombud
som kan företräda arbetstagarna – såväl som för partsmodellen, säger Martin Johansson, som också han har ingått i arbetsgruppen som tagit fram förslaget.
– Vi har uppdaterat plattformens trendavsnitt och tydligare fångat in den ökade rörlighet i tid, plats och organisation som vi ser. Dessutom formulerar vi oss starkare kring vikten av att arbeta förebyggande. Arbetsmiljöarbetet är inte något som ska starta när ohälsa redan är ett faktum, organisatoriska problem ska inte heller individualiseras. Samband mellan ohälsa och brister i arbetsmiljön måste alltid utredas och arbetsmiljöbristerna hanteras, säger Christina Balder.
Martin, hur ser du på trenden för arbetsmiljöarbetet i stort? Blir det bättre eller sämre för tjänstemännen?
– Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver, men även om det uppstår nya arbetsmiljöproblem, så kan förändringarna också bidra till att en del tidigare arbetsmiljörisker minskar eller försvinner. Arbetsmiljön är variationsrik och ständig föränderlig. Det kräver ett löpande systematiskt arbete. Med regelverk, tillsyn, forskning, företagshälsovård och inte minst partssamverkan finns en bra struktur för det arbetet.
Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver
Christina, vad upplever du som mest positivt på arbetsmiljöområdet?
– OSA-föreskriften är något som tillkommit sedan förra plattformen antogs. Arbetet utifrån den har bidragit till att öka medvetenheten och att lyfta viktiga risker. Något som verkligen är glädjande och hoppfullt för dagens och framtidens arbetsmiljöarbete är att antalet
arbetsmiljöombud
har ökat kraftigt de senaste åren. Det är i
samverkan
på arbetsplatsen som lejonparten av arbetsmiljöarbetet sker, det är också där verkligt arbetstagarinflytande kan skapas. Nu är det viktigt att Unionen finns där i ryggen, att arbetsmiljöombuden känner att de har både trygghet, kunskap och stöd för att kunna agera i sitt uppdrag.
En slutversion av den arbetsmiljöpolitiska plattformen tas nu fram och kommer att publiceras på unionen.se inom den närmaste tiden.
Idag startade Unionens femte kongress med en digital uppstartsdag. Förbundsordförande Martin Linder deltog via länk och höll ett kort invigningstal om utmaningar och framgångar vi stött på under kongressperioden.
Välkomna till Unionens femte kongress!
Det känns inte som så länge sedan många av oss sågs på kongressen på Malmö Live 2019, men mycket har förändrats sedan dess. En pandemi drabbade världen och vände upp och ner på mångas liv och sätt att arbeta.
Parterna
sattes på prov när korttidsarbete infördes, men klarade att på mycket kort tid få avtal på plats på landets arbetsplatser vilket räddade många jobb.
Även under avtalsförhandlingarna har vi haft en utmanande kongressperiod; dels under pandemin med förlängda avtalsperioder, dels senast under ett oerhört starkt inflationstryck. Men vi klarade även det med framgång.
Pandemin gav oss också en del nya arbetssätt som vi har tagit med oss, till exempel vanan att mötas digitalt. Därför startar vi nu kongressen på det här sättet, och minskar på så sätt både tiden vi behöver vara hemifrån och kostnaderna för förbundet.
För mig innebär det att jag kan vara med från Harpsund, dit regeringen har bjudit in fack och arbetsgivare för att prata om utmaningarna på arbetsmarknaden – ett möte man som Unionens ordförande inte bör missa. Därför sitter jag inte med de andra i studion idag. Men vi kommer att ses på plats i Karlstad, där vi har flera intensiva dagar framför oss och många viktiga beslut att fatta. Jag ser fram emot det!
Härmed förklarar jag Unionens femte
kongress
för öppnad.
Martin Linder, Unionens förbundsordförande
Kongressen fortsätter
Kongressen fortsätter live i Karlstad den 9-13 oktober då Martin kommer att delta på plats och hålla ett längre invigningstal.