Nästan hälften av Europas högutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb. Och Sverige är bland de sämsta på att ta hand om kompetensen. ”Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling, men lite om kompetensslöseri”, säger Lucy Larsson.
Sverige skriker efter kompetens, men frågan handlar inte bara om livslångt lärande och vidareutbildning. Den handlar också om att ta vara på den kompetens som redan finns i landet. För nära hälften av Europas högskoleutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb, och Sverige är bland de sämsta på att ta vara på denna kompetens. Det visar en undersökning från EU:s statistikmyndighet Eurostat, Lighthouse Reports och Financial Times.
En som kan vittna om denna brain waste, alltså ”hjärnslöseri”, är Midhun Narayanan.
– Jag har sökt över 1000 jobb. Jag skojar alltså inte när jag säger det. 800 i Sverige och 200 i nordiska grannländer. Men det har inte lett till mer än fyra fem intervjuer och än så länge inget jobb, säger Midhun.
Midhun Narayanan och hans fru flyttade från Indien till Sverige 2021, då båda var sugna på att uppleva den balans mellan jobb och fritid som de hört talas om finns här. Hon, utbildad engelskalärare, började studerade nordisk välfärd. Han, utbildad och erfaren inom HR, sökte till att börja med extrajobb i Halmstad. Det gick trögt, därför flyttade paret småningom till Göteborg där Midhun fick jobb inom HR och rekrytering på ett indiskt företag verksamt i Sverige.
– Men efter några år lade de ner sin verksamhet här, så våren 2024 blev jag uppsagd. Sedan dess har jag nätverkat, skapat kontakter och sökt jobb, men utan resultat.
Varför har det varit så svårt att få napp, tror du?
– I många jobbannonser står det att företaget är engelskspråkigt, men i realiteten vill de ändå ha någon som pratar svenska flytande. Jag önskar att de var ärligare med sina intentioner. Det skulle spara tid för både mig och dem.
Midhuns fru väntar nu på att få lärarlegitimation. Under tiden jobbar hon på tre olika hotell.
– Det är slitiga jobb och osäkra anställningar där hon rings in vid behov.
Han säger att situationen tär på både självkänslan och humöret.
– Jag är inte lika hoppfull och glad som när jag kom. Att inte kunna bidra till försörjningen är tufft.
Lucy Larsson bestämde sig för några år sedan för att göra något åt problematiken och startade den icke vinstdrivande organisationen Garden of Talents. Redan innan hade hon jobbat med karrärcoachning och hjälpt arbetssökande att som hon säger ”levla upp.” Garden of Talents coachar högutbildade personer från andra länder för att de ska närma sig arbetsmarknaden. De erbjuder en åtta veckors intensivkurs, där man bland annat går igenom presentationsteknik, nätverkande i praktiken, personal brandig, och att återupptäcka sina styrkor. De hjälper också arbetsgivare med att hitta kompetens på nya sätt och onboarding av nya talanger.
– Allt för att stoppa denna brain waste. Som land har vi inte råd att inte bli bättre på detta, säger Lucy.
Ja, kostnaden för detta slöseri är enorm. Om dessa personer arbetade på motsvarande jobb och hade motsvarande inkomst som resten av invånarna skulle den europeiska ekonomin växa med nästan 400 miljarder kronor, enligt Lighthouse Reports. Problemet med brain waste är störst i Italien och Grekland, men Sverige kommer faktiskt på en femteplats (är alltså femte sämst) av 22 länder.
Lucy, som själv flyttade hit från Samoaöarna på grund av kärleken för 20 år sedan, vet hur det känns att bli avpolletterad utan att ens ha getts en chans. Hon kom hit med en IT-utbildning i bagaget och tänkte ”toppen, Sverige är ett högutbildat land.”
– Men jag fick börja jobba som städerska på en biograf. Det kändes värdelöst, som att förvandlas till en liten myra.
Så småningom fick hon en tjänst som HR-administratör. Alltså långtifrån det hon var utbildad till, men ändå mer självstärkande. Hon kom senare även att jobba inom hos MSB.
– För några år sedan ville jag byta jobb, och insåg då att inget hade förbättrats sedan sist. Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling , men väldigt lite om kompetensslöseri.
Vad är tipset till företag som söker efter kompetens?
– Svara på mejl. Många talanger försöker nå ut, men får inga svar. Ett ja eller nej är bättre än inget svar alls. Se också över kraven i rekryteringsannonserna. När jag började jobba på MSB kunde jag inte flytande svenska, men det gick bra ändå. Där fanns en öppenhet inför personer med andra erfarenheter, och jag växte som människa, ”wow, jag är värd något”. Alla vann på upplägget, säger Lucy.
Ja, fördelarna med kulturell mångfald är stora, visar olika studier.
– Företag med kulturell mångfald är mer lönsamma. Man blir också mer kreativ i en mångkulturell miljö, säger Unionens vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Hon menar att individer som inte får möjlighet att nyttja sin kompetens är en förlust både för den enskilde och samhället.
– Vi är alla förlorare så länge vi inte tar tag i frågan. Vi behöver bryta dessa barriärer, integrera fler utrikesfödda på arbetsmarknaden och ta vara på deras kompetens, säger Victoria Kirchhoff.
På frågan om hur Midhun ser på sin och andra migranters framtid här i Sverige, svarar han att:
– Det här är erfarna, kompetenta personer som vill använda sina hjärnor och bidra, så många flyttar nog så småningom till andra länder. Vi vill få internationell erfarenhet, säger Midhun.
Här finns konkreta tips och tankar kring hur vi ökar mångfalden i arbetslivet.
Nästa artikel
– Tänk att man kan inleda en ny karriär strax innan 60. Det här är det roligaste jobb har haft, så att börja plugga är bland det bästa jag gjort, säger Karin Magnusson, som vid 58 är nyexaminerad trafiklärare.
Karin började jobba direkt efter gymnasiet. Hon säger att hon alltid har haft lätt att få jobb och har ofta blivit approcherad av arbetsgivare, så det ena har lett till det andra. Hon har framförallt jobbat inom administration, med kontorsservice och marknad.
– Jag sökte faktiskt till lärarutbildningen 2004, men sedan blev jag gravid, och efter det kände jag att jag var för gammal för att börja plugga. Då var jag kring 40, säger hon och ler.
2020 var Karin kursadministratör på ett utbildningsföretag när hon plötsligt blev uppsagd på grund av arbetsbrist . Då hade hon varit där i åtta år och lagt ner sin själ i jobbet.
– Det kändes både snopet och ledsamt. Pandemin hade dragit igång, och min mamma hade gått bort några veckor innan, så ja, det var en tung tid.
Hon fick avgångsvederlag i fyra månader och unnade sig att landa i allt innan hon gick vidare. Det var egentligen först när det var dags att skriva in sig hos Arbetsförmedlingen som Karin började oroa sig.
– Jag var 57 år, utan utbildning och skulle börja söka jobb mitt i en pandemi!
Hon insåg att hon behövde hitta ett nytt spår och kanske utbilda sig. Så hon satte sig ner och började rannsaka sig själv – fundera på vad hon tycker är roligt och är bra på.
– Jag har alltid gillat att köra bil, och jag älskar att lära ut saker till ungdomar, som när jag var skidlärare eller fick lära upp ungdomar på kontor. Därför landade jag i trafiklärare.
Hon googlade och insåg att det är ett bristyrke, det fanns alltså goda chanser att få jobb. Den enda tvekan fanns i att sätta sig vid skolbänken igen.
– Det var nästan 40 år sedan jag pluggade senast, så jag kände mig nervös inför om jag överhuvudtaget skulle fixa att studera, framförallt skriva en uppsats. Det kanske var över min förmåga.
Hon sökte ändå och kom in på en 1,5-årig YH-utbildning, där hon fick studiestöd av TRR. Det var en blandad skara elever som började, där Karin var klart äldst.
– Men det kan också vara en fördel, för man har en del erfarenhet i ryggen.
De läste alltifrån psykologi och pedagogik till körkortslagen – och hade självklart körning och mycket praktik.
Och hur gick det med inlämningsuppgifter och uppsatsen?
– Bättre än väntat. I början var jag överambitiös, i en slags rädsla av att jag inte visste vad som förväntades av mig, så sedan kunde jag slappna av och ta det lite lugnare.
Sommaren 2022 fick Karin sin licens, men hon hade jobb redan innan hon tog examen.
– Båda mina praktikplatser erbjöd mig jobb, vilket känns kanonbra. Nu är jag på en körskola med trevlig personal och en härlig chef som det är full fart på, skrattar hon.
Hon säger att hon är mer än nöjd med sitt yrkesval.
– I den här branschen är det många som jobbar långt efter pensionen, vi har faktiskt några 70-åringar som jobbar deltid för att de trivs så bra. Det känns som en fantastisk möjlighet att kunna jobba extra längre upp i åren.
Faktaruta:
Karin Magnusson
Ålder: 58.
Familj: Partner och dotter på 17 år.
Bor: Bromma.
Gör: Trafiklärare vid Danderyds trafikskola.
FOTO: PETER KNUTSON
