Man brukar säga att halveringstiden på kunskap är fem år. I elektronikbranschen är den ännu kortare – cirka ett år. Därför får anställda på företaget Power kontinuerligt gå olika kurser. Ja, nästan varje morgon får man till och med en mikroutbildning.
Tänk dig att du jobbar i en bransch där halveringstiden på kunskap är cirka ett år. Det är läget för elektronikkedjan Power.
– Därför behöver vår personal ständig kompetensutveckling , säger Morten Hovland.
Morten Hovland är COO och people development manager på Power, som har cirka 270 butiker och 6000 anställda i Norge, Sverige, Finland och Danmark. Han säger att man i över tio år medvetet har satsat på att utbilda sin personal. Inte bara för att produkterna utvecklas så snabbt, utan också för att dagens kunder är så pålästa. De googlar ofta på produkter innan de kommer in i butiken.
– Så säljarna måste verkligen vara kunniga för att kunna möta upp dessa välinformerade kunder. Det är ändå därför man går till en butik, för att få vägledning och hjälp, annars kan man lika gärna köpa produkterna på nätet.
En annan tanke med utbildningssatsningen är att man genom att kontinuerligt kompetensutveckla sin personal kan internrekrytera chefer på olika nivåer.
– Rent krasst är det mest effektivt för oss, men jag tror också att chansen att avancera sporrar anställda att vilja lära sig mer, säger Morten Hovland. 
Dels har Power kurser i produktkunskap, ett system som kallas Power up, där anställda från hela Norden två gånger om året reser till Norge för att lära sig mer om produkter.
– Då kommer det ett tusental medarbetare från olika länder som får ny produktkunskap av leverantörer. Det händer ju mycket bland annat inom smarta hem, där produkter kopplas ihop.
Men lika viktigt är att lära sig hur man ska bete sig mot kunder.
– Vi vill ha kundvänliga varuhus, och då är våra anställda vår viktigaste tillgång. Redan det första halvåret ska man ha fått två till tre dagars utbildning i ämnet.
Företaget försöker också stärka personalens självkänsla och trygghet i yrket.
– Vi får in medarbetare som är 18–21 år och de behöver ha mod att möta kunder. För det krävs mod att verkligen lyssna in och se en kund när det står tio till på kö. Eller att sälja en tvättmaskin till en kund, när man aldrig har tvättat själv.
En annan del av strategin är mikroutbildningar – en liten daglig dos kunskap innan butiken öppnas, där varuhuschefen och avdelningscheferna turas om att hålla i utbildningen.
– Jag är inte mycket för vanliga möten, men får man lära sig något nytt finns det mening med att samlas i några minuter. Utbildningen kan exempelvis ge konkreta tips kring en produkt eller hur man får nöjda kunder.
Mahmoud Salman, som jobbar i Barkarby, började i kassan på Power 2023 och befordrades ett drygt år senare till avdelningsansvarig för vitvaror. Han är bara 22 år och säger att när han började på företaget visste han knappt hur man sätter på en tvättmaskin.
– Men tack vare utbildningarna känner jag mig mycket säkrare. Igår var jag i Norge på utbildning. Där lärde vi oss massor om olika alltifrån kaffemaskiner till rakapparater, och så fick jag matnyttig kunskap om robotdammsugare, säger Mahmoud Salman. 
Visst har han fått viss kompetensutveckling även på tidigare jobb.
– Men då har jag ofta fått läsa på egen hand. Här ses vi för det mesta och diskuterar saker på våra kurser, då går kunskapen in djupare.
Redan första året på företaget hade Mahmoud fått gå ett tiotal längre och kortare utbildningar, och han tycker att alla har varit användbara.
– Jag gillar att norrmännen är så konkreta. De är inte så mycket fina ord, utan har fokus på saker jag kan använda mig av redan idag.
– De mest intressanta kurserna har handlat om vår syn på kunden. Snarare än att sälja till varje pris, ska vi se oss som rådgivare till kunden. Vi ska bygga en långsiktig relation till kunderna snarare än att sälja den dyraste produkten idag, säger Mahmoud Salman.
Morten Hovland tror att företagets kompetensutvecklingsprogram är en win-win-situation för företaget och personalen.
– Vi märker att ju mer kunskap de anställda har, desto längre stannar de i företaget. Delvis tror jag att medarbetaren känner att vi satsar på henne och hennes kompetens, säger Morten Hovland.
– Ja, även på tidigare jobb har jag bett om att få utvecklas och klättra, men sedan har inget hänt. På Power har jag fått både kompetensutveckling och mer ansvar utan att ens ha bett om saken. Självklart stärker det lojaliteten till företaget, säger Mahmoud Salman.
Nästa artikel
Jane Tufvesson har nu i 40-årsåldern börjat läsa till arkitekt, och säger att det är fantastiskt rolig att studera.
– Dels är det rena föryngringskuren att umgås med 20-plussare hela dagarna. Men också för att jag som ung student mest ville bocka av kurser, få godkänt och skaffa mig ett yrke, nu tycker jag det är lyxigt att jag får lära mig nya saker varje vecka, säger Jane Tufvesson.
Jane, 40 år från Lund, är redan högutbildad. Minst sagt. Hon är civilingenjör som har disputerat i medicinsk bildanalys. Men efter en utmattning 2017 började hon omvärdera livet och karriären. Hon startade eget företag som stilcoach och jobbade som det i några år innan hon tyckte att det blev lite ensamt. Då började hon arbeta 80 procent i forskargruppen på Lunds universitet igen, med ganska många administrativa uppgifter.
– Men när vår professor sa att han inte alls ville pensionera sig, han älskade ju att jobba, insåg jag att så kände inte jag.
Hon började leka med tanken: Vad vill jag? Vad går jag igång på? Och insåg att hon tycker om att drömma kring och planera boenden. Allra helst skulle hon själv vilja rita hus.
– Jag blev riktigt förälskad i idén om att bli arkitekt.
Hon insåg dock att de gamla gymnasiebetygen inte räckte till. Och högskoleprovet hade hon inte skrivit på typ 20 år, så hennes enda chans att komma in på utbildningen var att klara arkitektprovet.
– Efter andra dagens prov kändes det inte alls bra. Men när jag fick tillbaka resultatet hade jag toppoäng. Kanske har jag nu för tiden lite högre krav på mig själv.
Hösten 2023 började hon studera till arkitekt vid Lunds universitet – och lyckades få omställningsstudiestöd från och med vårterminen 2024.
– Egentligen kan man söka det först vid 40 för så här långa utbildningar, och då var jag 39. Men jag kontaktade CSN för att höra om jag kunde börja utbildningen och sedan söka studiestödet på vårterminen. Jag läste också hela lagen för att se att jag kunde få studiestödet trots att jag redan hade en forskarexamen, samt kollade med min omställningsorganisation så att arkitekt verkligen är en av de utbildningar som de anser gör mig mer attraktiv på arbetsmarknaden, vilket är ett krav för att få studiestödet. Sedan var det bara att lämna in ansökan och hoppas på det bästa.
Hade du fortsatt om du inte fått omställningsstudiestöd ?
– Ja, systemet kommer säkert att förbättras, men just nu med de långa väntetiderna fungerar det framförallt för de redan privilegierade, där studierna inte står och faller med om man får studiestödet eller inte.
– Jag jobbar 20 procent, tar studielån, får lite bidrag från min omställningsorganisation och så har min man en bra inkomst. Allt löser sig. Även om det är svårare att förklara för 12-åringar än små barn varför vi inte kan åka utomlands på semestern som ”alla andra.”
Som vuxen kan man annars vara orolig för att det ska vara svårt att studera, ”tänk om jag har glömt hur man gör.” Hur tänker du där?
– Visst kan en 22-årings hjärna säkert vara snabbare på ett plan, men fördelen i den här åldern är att man har mer med sig i bagaget, vilket gör det lättare att sålla bland information och reflektera över uppgifter på olika sätt. Sedan har jag nu fördelen att jag inte behöver lära mig vara vuxen samtidigt som jag studerar. Studentlivet tar heller ingen tid och energi, jag kommer inte till skolan bakfull, skrattar Jane.
Visst har hon funderat på hur det kommer att kännas att vara 45 år och nybörjare i ett yrke när hon väl har tagit examen. Karriärmässigt kommer hon att ligga flera steg bakom många andra i samma ålder.
– Men jag är stolt över att jag vågat vända min karriär 180 grader. För mig handlar det inte främst om status eller lön, utan om att må bra och vara stimulerad. Jag vill känna som den där professorn när det är dags; att jag har så roligt att jag inte vill gå i pension.
