Shelley Grundén hade jobbat i butik sedan tonåren. Men bristen på utveckling och den stora omställning branschen går igenom fick henne att känna att hon inte hade sin framtid inom handeln. Nu tar hon tag i sin livsdröm och studerar till socionom.
Det tog många år för Shelley Grundén, 43 år i Stockholm, att ta tag i sin dröm om att bli socionom. Länge kände hon att det inte ens var någon idé att försöka.
Länge kände hon att det inte ens var någon idé att försöka
– Jag tänkte att jag ändå aldrig kommer att komma in. Just därför är jag så lycklig över att jag nu realiserar min livsdröm. Att jag inte blev fast i en bransch där jag inte längre utvecklades.
Shelley Grundén läser sedan ett och ett halvt år tillbaka socionomprogrammet på Södertörns högskola. Hon hade sökt in till utbildningen flera gånger tidigare, men aldrig lyckats få en plats, så hon fortsatte jobba inom handelsbranschen. Där fick Shelley tidigt in en fot. Det började med att hon gjorde praktik på Lindex när hon gick på gymnasiet. Hon fick därefter extrajobb, vilket ledde till en helgtjänst, som ledde till ett vikariat, vilket ledde till olika tjänster som ställföreträdande chef i olika butiker.
– Som ung, modeintresserad tjej var det roligt att jobba inom handeln, jag gillade kundkontakten, att träffa och hjälpa människor. Och kulturen på Lindex är sympatisk, många stannar i årtionden.
Hon studerade visserligen mellan varven. Hon hade en plan om att läsa enstaka kurser för att på de sättet komma bakvägen in i socionomyrket.
– Det går inte, men känslan av att jag ville göra något annat levde kvar.
Känslan minskade inte efter att hon fick barn.
– Det är konstigt, för trots att många kvinnor jobbar inom handeln är jobben inte anpassade för kvinnor med familj. Arbetstiderna skiftar, man stänger ofta butiken efter att förskolan stängt. Och om man vabbar, vilket många kvinnor inom låglöneyrken ofta gör, så skapar det en stress, för man vet vilken extra arbetsbörda det innebär för kollegorna.
Med åren började hon också känna av den kris handelsbranschen befinner sig i kris. Dels är det färre som besöker galleriorna, när fler handlar på nätet och har lärt sig jaga låga priser. Men det handlar också om höga hyror och energipriser, och den gröna omställning som måste till. Allt detta gör att handeln är en bransch i förändring.
– Vi blev färre personer på golvet, och även om kunden alltid var i fokus skulle vi också sälja på ett mer aktivt sätt. I takt med att antalet tjänster skars ner ökade också stressen, samtidigt om möjligheterna att ta sig vidare karriärmässigt minskade.
I takt med att antalet tjänster skars ner ökade också stressen
Ja, att hennes framtid inte var inom handeln blev allt tydligare, men exakt hur hon skulle ta sig därifrån var hon inte på det klara med. Det var när Shelley hösten 2018 blev utbränd i rollen som butikschef för en nyöppnad inredningsbutik, som hon tog tag i saken.
– I två års tid hade jag sprungit runt och släckt bränder. Utmattningen kostade rejält på kroppen, men jag är ändå tacksam för pausen den gav.
Shelley fick tid att tänka, analysera, och drömma kring sitt liv och sin framtid, och som många som hamnar i någon typ av kris sökte hon förändring. Även på arbetstid ville hon ägna sig åt något som hon känner har större mening än att sälja plagg och prylar. Hon ville hjälpa folk till positiv förändring.
– Att bli socionom kändes också som ett tryggt val, folk kommer tyvärr alltid att ha problem, dessutom såg jag möjligheten att komma upp i lön. Men jag hade ju sökt socionomutbildningen tidigare, och aldrig kommit in. Nu försökte jag även komma in på reell kompetens, men lyckades inte med det heller.
Hon trodde drömmen var ouppnåbar, men kontaktade ändå en studievägledare.
Hon trodde drömmen var ouppnåbar, men kontaktade ändå en studievägledare.
– Hon var superärlig och sa att jag aldrig skulle komma in på det jag hade, att jag hade sämsta tänkbara utgångspunkt. Hon rekommenderade mig därför att läsa upp matten och skriva högskoleprovet. Jag hade låga förväntningar på mig själv, och tänkte att jag skulle få jättedåligt resultat, men fick precis det jag behövde för att komma in.
Det är ett stort steg att börja plugga som vuxen med småbarn, framförallt då Shelley inte har så mycket CSN kvar att ta ut och det är osäkert om hon kommer att få
omställningsstudiestöd
.
– Men min man säger att ”vi löser det.” Det är fantastiskt att ha den uppbackningen, säger hon och skrattar till:
– Å andra sidan tog jag hela föräldraledigheten, så jag känner att det är min tur nu.
Men att det skulle vara svårare att plugga i medelåldern skriver hon inte under på.
Hon strålar när hon berättar om allt hon lär sig om dagarna nu, men poängterar samtidigt att studera inte är någon dans på rosor. Vissa veckor är riktigt kämpiga. Men att det skulle vara svårare att plugga i medelåldern skriver hon inte under på.
– Dels kommer jag in med rejält med kunskap om livet, och dels har jag ett större lugn i att det ordnar sig än många av mina yngre studiekamrater. So what, om jag kör på en tenta, då lyckas jag väl nästa gång.
Fundera på vad du vill göra.
Vänd dig till en studievägledare, och be hen vara helt ärlig. Vad behöver du för att komma in på din drömutbildning?
Om du är ensamstående förälder, fundera på hur kan lösa det ekonomiskt och tidsmässigt. Kanske kan din mamma eller nära vänner hjälpa till med barnen ibland.
Om du har en partner, diskutera igenom valet att studera innan du börjar, så att ingen sedan skuldbelägger dig för att du behöver prioritera plugg ibland (även kvällstid).
Kör! När du har din plan, så kör på
Din karriär som chef
Vill du utvecklas i din roll som chef? Här hittar du råd och stöd för din karriär tillsammans med medlemserbjudanden kopplade till din egen utveckling och karriär.
Din egen karriär och utveckling
Om du har en ledande befattning med personal-, budget- eller verksamhetsansvar kan du bli medlem i Unionen Chef - Sveriges största fackförbund för chefer. Är du redan yrkesverksam medlem i Unionen kan du uppdatera ditt medlemskap utan att det kostar något extra.
Ditt lönesamtal - tre steg för bra förutsättningar
Alla vill ha bra betalt för sina arbetsinsatser, men hur gör du för att lägga upp ditt eget lönesamtal med din chef? Ledarskapscoachen Anders Kinding ger dig några av sina bästa tips.
I den bästa av världar finns det tydliga
lönekriterier
i ditt företag, som beskriver hur löner ska sättas och hur de relaterar till olika arbetsuppgifter och graden av ansvar. Lönekriterierna brukar också utgå ifrån principen ”lika lön för lika arbete”.
- Oberoende av hur tydliga kriterierna är på företaget så behöver du vara väl förberedd inför din egen
förhandling
, menar Anders Kinding. Låt inte din
löneförhandling
ske ”ad hoc”, utan ta dig tid att förbereda dig grundligt. Det kommer både du och din chef att ha nytta av när ni ska komma fram till en ny överenskommelse som ni båda känner är rimlig och realistisk.
I förberedelserna lyfter han fram tre steg – som också är en grund för själva samtalet med chefen:
Vad har vi som förenar oss? Vilka är våra gemensamma mål?
Ett positivt förhandlingsresultat bygger på att du och din närmaste chef har förtroende för varandra. Förbered dig därför genom att tänka igenom områden som förenar dig och din chef utifrån ett verksamhetsperspektiv.
Formulera dina argument som att – ”Vi vill ju båda att företaget ska gå bra.” ”Vi vill ju båda verka för att vi kan växa.” ”Vi vill ju båda befästa och förstärka vårt renommé på marknaden.” osv. Du väljer såklart att betona de punkter som är topprioritet hos just er organisation eller företag.
Genom en sådan inledning visar du för din chef att löneförhandlingen inte är ett spel där ena parten vinner och den andra förlorar, utan ett moget samtal som ska leda fram till en överenskommelse som är bra för dig, bra för chefen, och bra för företaget. Vinna-vinna.
Vad är det som skiljer oss åt? Hur ser ”förhandlingsspannet” ut?
Gör en lönejämförelse. Vad är lönen för motsvarande position i andra delar av företaget, eller hos andra arbetsgivare i branschen? Kolla med dina chefskollegor eller med andra personer i ditt nätverk.
Den totala ersättningen till dig kan ju bestå av fler delar än den kontanta månadslönen. Försäkringar, förmånsbil, bidrag till hälsa, träning, etc.
En undersökning som gjordes av Microsoft under 2021 visar att medarbetare i hög grad söker flexibilitet i arbetet, hälsosamt arbetsklimat, bra chefer, uppskattning i jobbet, och en bra lön. Så det är viktigt att du värderar dina löneanspråk i jämförelse med andra förväntningar som du har på din arbetsgivare. Men du tjänar inte på att vara blyg i din
förhandling
.
du tjänar inte på att vara blyg i din
förhandling
.
Vid ditt
lönesamtal
kan du fråga din chef vad hen anser om dina arbetsinsatser och dina resultat, och lyssna noggrant på vad din chef har att säga. Det är viktig information för att du ska förstå hur din chefs prioriteringar ser ut.
Oftast är det en fördel om du frågar din chef om vad hen tycker är en rimlig löneökning för dig. Då kommer du att få veta chefens miniminivå. Om budet är för lågt, kan du då svara med ”Hm, jag hade nog tänkt att 1000 kronor mer är en rimlig nivå.”
Men du måste komma till lönesamtalet så väl förberedd så att du skulle vara den som lägger det första förslaget. Då är rådet att du lägger dig i överkanten av det realistiska lönespannet. Ge alltid en förklaring till varför du föreslår en viss lönenivå: ”Mitt förslag ligger ju lite i överkant för motsvarande positioner i branschen, men eftersom jag har lyckats sänka produktionskostnaderna så tänker jag att det är en rättvisande lönenivå för mig”.
Vilka är mina starkaste argument? Vad är viktigt för min arbetsgivare?
Ingen arbetsgivare vill ge dig en löneökning utan att de får något tillbaka från dig. Därför måste du förbereda din argumentation noggrant innan du sätter dig i löneförhandlingen med din chef.
Det som genererar vinster i ett företag kan oftast sammanfattas under tre rubriker:
Ökade intäkter
Minskade kostnader
Tillväxt, nya kunder, nya marknader.
Så ditt förberedelsearbete består av flera moment: Vad har du gjort det senaste året? Vad har du bidragit med som positivt påverkat företagets lönsamhet? Går det att mäta? Gör en lista med konkreta exempel.
Är du själv inte stolt finns risk att din arbetsinsats inte värderas tillräckligt högt
Är du ovan vid att prata positivt om dig själv, så kan du använda dig av SAR-tekniken. Tänk på att om du inte själv är stolt över vad du bidrar med, så är risken stor att dina arbetsinsatser inte värderas tillräckligt högt.
Ha en plan B klar
Alla förhandlingar resulterar inte i ett resultat som du vill. Ibland kommer du bara en bit på vägen, ibland tar det helt stopp och du och din chef skiljs utan att det har blivit någon ny överenskommelse.
Anders tips är att du alltid ska gå in i en
förhandling
med tydliga förväntningar på resultatet, till exempel ”Jag vill att min lön höjs med 2000 kronor per månad”.
- Men du tjänar också på att förbereda en plan B, det vill säga vad du gör om ni inte kommer fram till en överenskommelse, menar han.
En plan B, förklarar Anders, kan exempel vara att be om att ta upp lönediskussionen vid ett senare tillfälle eller om något i uppdraget kan förändras för att ge en högre lön.
- En plan B kan också vara att säga att man funderar på att se sig om efter annan arbetsgivare. Det betyder inte att du i förhandlingen ska ”hota” med att sluta, säger han. Men det stärker ditt eget självförtroende och beteende i samtalet med din chef, om du har klart för dig alternativen. Oavsett vilket jobb du har tycker jag att det är en god idé att alltid ha spaningen påslagen om vad det finns för alternativ till ditt nuvarande jobb. Det är sällan bästa livskarriären att stanna i samma organisation hela livet.
Har du svårt för att tala om dig själv i berömmande ordalag? Tar det emot att säga att du är ”bra på detta, och bra på detta”? Det kan lätt uppfattas som onyanserat skryt av din chef. Istället kan du välja att berätta några konkreta exempel på resultat som du åstadkommit.
Ett upplägg är den så kallade SAR-tekniken – Situation, Aktivitet, Resultat. Dessa är inte ”skryt” utan helt enkelt fakta om verkliga händelser.
Situation – ”I somras när de flesta kollegor var på semester, gick företagets servrar ner och vi kunde inte hantera våra kunder”
Aktivitet – ”Jag tog initiativet och ringde in Kajsa Eriksson från vårt dotterbolags IT-avdelning, och tillsammans med henne fick vi igång systemet igen efter bara en dryg timme.”
Resultat – ”Varje timme som vi står utan datastöd kostar oss tiotusentals kronor i missade affärer, och dessutom sänker det vårt förtroendekapital gentemot våra kunder.”
Lön i chefsrollen
Ta reda på hur du genomför ett bra lönesamtal, principer för lönesättning, hur du skapar en lönepolicy och annat som gäller löneprocessen.
Om du har en ledande befattning med personal-, budget- eller verksamhetsansvar kan du bli medlem i Unionen Chef - Sveriges största fackförbund för chefer. Är du redan yrkesverksam medlem i Unionen kan du uppdatera ditt medlemskap utan att det kostar något extra.