Många uppgifter ingår inte i någons arbetsbeskrivning. Ändå blir de gjorda. Så vem gör dem? Främst kvinnor, har det visat sig. Problemet är att det sinkar deras karriärer. Så hur kan du som chef göra upp med det här en gång för alla? Unionen tipsar!
Publicerad 25 jan. 2023
Det finns en berättelse om att gör det själv-tänket är så starkt i Sverige att till och med statsministern plockar i diskmaskinen på kontoret. Om Ulf Kristersson faktiskt gör det vill vi låta vara osagt. Vad vi vet är att verkligheten ser ganska annorlunda ut. Alla tar inte hand om sin egen kaffekopp, vattnar blommorna på kontoret eller ser till att det finns finfika när Lisa fyller 40. Det är i realiteten ofta en liten grupp kvinnor som fixar dessa saker. Trevligt, kan tyckas, men dessa uppgifter kan uppta mycket av deras arbetstid, samtidigt som de varken lönesätts eller ger din karriär en boost.
– Som chef är det ditt ansvar att fördela arbetet på ett rättvist sätt. Om det här är uppgifter som ligger på ”alla” är det viktigt att de inte landar på några få personer, som därmed får det stressigt att hinna med sina ordinarie arbetsuppgifter, säger Peter Tai, jämställdhetsexpert på Unionen.
Peter Tai uppmanar också chefer att inte blunda för problemet.
– Det är visserligen bekvämare, för när du tar i frågan och säger att det här är allas ansvar, kan det initialt bli obehaglig stämning. När den medelålders mannen, som anser att hans jobb är viktigast, plötsligt också ska plocka disk eller föra protokoll får du räkna med protester.
Svårt att få grepp om vad som faktiskt görs? Här är tips på hur du kan lyfta fram det osynliga arbetet i ljuset, för att sedan fördela det jämnare.
Nästa artikel
Med en lång historia som ledare inom dövidrott och även i fackliga sammanhang vill Niklas Wanjura bidra till vi-känsla, att gruppen har tydliga mål och att man löser problem tillsammans.
- Transparens är ett centralt ord i mitt ledarskap, säger han.
Niklas jobbar sedan många år på SVT som reporter, vilket innebär att han flera gånger får vara en arbetsledare under t.ex en tv-inspelning. Inom SVT peppas han att ta sikte på en chefsposition, dels för att de tycker att han är en god ledare i sin nuvarande roll, men även för att han är just döv, som inte ska ses som ett hinder.
- Det finns ett antal medarbetare som är döva idag på SVT, men ingen som är chef. Jag vill vara en förebild och visa att det går att vara chef som döv, säger Niklas. På så sätt vill jag också uppmuntra andra minoriteter och bidra till mångfald på arbetsplatsen.
Rent praktiskt, hur går det då till att vara ledare utan att höra? Hur gör man exempelvis när man ska leda möten? Niklas berättar att inom just redaktionen Teckenspråk, där han jobbar just nu, så kan många teckenspråk. Finns det personer som inte kan teckenspråk så behövs däremot tolk. På SVT finns fyra anställda tolkar.
- Har jag möten med bara en person, så skriver jag gärna svenska, säger han.
En utmaning med att använda sig av tolkar är att nå fram med tonen i budskapen.
- Tolken kan ju formulera sig på annat sätt än jag själv gör, förklarar Niklas. Översättningen från tolken kan exempelvis låta formell eller kanske till och med otrevlig när jag själv inte menar att göra det.
Hur går det då till med tolk om man är arg och skulle vilja låta arg i ett samtal?
Niklas berättar att det är detsamma som att använda en tolk från engelska till svenska som från teckenspråk till svenska, där tolken ”mjukar till” tonen och översätter orden och innebörden av dem, utan den ton som han kanske har.
Det finns utmaningar att vara döv i arbetslivet, men även fördelar. Niklas har, liksom många döva, utvecklat sin visuella förmåga.
- Jag kan ofta få en känsla för att något är fel i rummet snabbare än en som hör, berättar han.
Niklas berättar om ett möte, där tolken var lite försenad. Förutom Niklas så var det ytterligare två personer, där det blev tydligt för honom att det fanns någon form av konflikt.
- Jag avbröt mötet tillfälligt och vi gick tillsammans och tog en kopp kaffe. Den här mönsterbrytaren gjorde att de två individerna kom i samspråk mer informellt och löste konflikten som hade uppstått.
För att stödja hans målsättning att bli chef uppmuntrade hans gruppchef, honom att gå kursen Ny som chef hos Unionen, en kurs han tyckte var riktigt bra.
- Jag lärde mig bland annat mycket om coachande ledarskap, och att peppa sina medarbetare att själva lösa problemen.
När du blir chef – hur vill du uppfattas då?
- Jag vill vara lyhörd och ge alla möjlighet att göra misstag och utvecklas.
Niklas vill tipsa andra chefer att våga anställa folk med funktionsvariation.
- Om man har medarbetare med funktionsvariationer, exempelvis döva, så är ofta gruppen mer öppen för förändringar. Fokusera inte på funktionsvariationen, utan på det människan kan bidra med på arbetsplatsen.
Förutom att Niklas siktar på ett formellt chefskap inom SVT så är han idag arbetsmiljöombud , sitter i Unionenklubbens styrelse för hela SVT och är även nominerad till förbundsstyrelsen för hela Unionen.
- Så jag siktar högt som du ser, säger han och ler.
