Företagen har ofta visioner för sin verksamhet, men missar att planera för vilka kompetenser som kommer behövas för att möta upp förändringarna som kommer på 5-10 år. Det menar Ann-Katrin Dolium, utredare inom kompetensfrågor på Unionen.
Världen förändras snabbt. Nya affärsmodeller, anpassningar till klimatförändringar, ny teknik och olika världshändelser gör att företagen ständigt måste utvecklas och förändras.
Saknas ofta strategisk kompetensplanering
Det finns ingen lag som ger individen rätt till
kompetensutveckling
, utan är något som regleras i kollektivavtalen. Enligt Unionens kompetensutvecklingsavtal har arbetsgivaren huvudansvaret för att de anställda har den kompetens som krävs men även individen har ett ansvar för sin
kompetensutveckling
.
Anna-Katrin Dolium
Ann-Katrin Dolium, utredare inom kompetensfrågor på Unionen
- Även om ansvarsfrågan kan vara tydlig, så finns ofta ingen strategi för vilken kompetens verksamheten kommer behöva med samma tidsperspektiv som affärsutvecklingen, säger Ann-Katrin Dolium.
Företagen skulle vinna på att ha en plan för vilken kompetens verksamheten som helhet bedömer att de har behov av på längre sikt.
I samband med utvecklingssamtalet är det vanligt att planeringen av kommande
kompetensutveckling
utgår ifrån individens och den enskilda arbetsgruppens behov. Ann-Katrin menar att företagen skulle vinna på att ha en plan för vilken kompetens verksamheten som helhet bedömer att de har behov av på längre sikt.
- Med en tydligare bild av behovet på längre sikt har både chefen och medarbetaren något att förhålla sig till i planeringen av
kompetensutveckling
. Och i stället för göra sig av med medarbetare som saknar ”rätt” kompetens, så har företaget gett sig själv chansen att bygga kompetens med befintliga medarbetare, menar Ann-Katrin. Det är också vanligt att ta in konsulter för att kompensera den kompetensbrist man identifierat, något man också kan undvika genom långsiktig kompetensplanering.
Förtroendevalda har viktig roll att fylla för förändring
Att förändra sina arbetssätt brukar vara svårt. I det här fallet menar Ann-Katrin att förtroendevalda på arbetsplatsen har en viktig roll att fylla. Genom att förtroendevalda ställer frågor till chefen om verksamhetens kompetensbehov på längre sikt och ställer krav på kompetensförsörjningsplan ser hon att möjligheten ökar till att
kompetensutveckling
sker på ett bra sätt.
- Att någon bara ställer frågorna gör skillnad, menar Ann-Katrin. Vilken kompetens som företaget kommer behöva om fem år, hur
kompetensutveckling
ska ske, vem som ska få vilken
kompetensutveckling
.
Lärande organisation – en företagskultur
Unionen började titta på ideal form för strategisk kompetensplanering – Lärande organisation. Ann-Katrin beskriver det mer som en kultur än en kompetensutvecklingsfråga.
- I en lärande organisation är lärandet centralt och uppmuntras av ledningen och närmaste chefen samt att den planeras in, förklarar hon. Individen lär sig hela tiden och lärande kommer både individ och organisation till nytta.
Ann-Katrin lyfter Ica-gruppen som ett bra exempel på lärande organisation. Liksom många andra stora företag har de en avdelning som kallas Learning & Development som ser till att lärandet faktiskt händer. Den innefattar en kompetenskartläggning och utvecklingen av arbetssättet har aktivt engagerat medarbetarna inom koncernen för att säkra användarperspektivet. I kulturförändringen ingår även studier av motivation och turn-over bland medarbetare
Lärandet här handlar inte bara om kurser utan om möjlighet att utvecklas inom företaget på många olika sätt.
- En kvinna som jag mötte inom ICA-gruppen fick möjlighet att ”praoa” på en avdelning som hon var nyfiken på. Hon fick också en plan för vilken kompetens hon behövde komplettera med för att kunna bidra i den delen av verksamheten och nu jobbar hon där.
Tips till chefen för strategisk kompetensplanering
Ann-Katrin har några tips för hur du som chef kan bidra till strategisk kompetensplanering som gynnar både individen och arbetsgivaren:
Identifiera den övergripande bilden av verksamheten på 5-10 års sikt och vilken kompetens ledningen ser att företaget behöver.
Gör en plan för din egen arbetsgrupp, både på kortare och längre sikt som du kan vara tydlig med för dina medarbetare.
Samverka din strategi med den förtroendevalda i din arbetsgrupp, eller klubben på företaget.
Var tydlig med vilka behov arbetsgivaren har av kompetens på längre sikt vid utvecklingssamtalen så att både du och dina medarbetare kan förhålla er till det.
Var öppen för att medarbetare vill söka sig till andra delar av företaget. En medarbetare gör mer nytta där den vill vara och det är ju mer ekonomiskt för företaget om medarbetaren ändå stannar inom verksamheten.
Hitta former för ständigt lärande i din arbetsgrupp och även mellan arbetsgrupper. Det kan vara att ha en dag i månaden avsatt för lärande, lunchträffar där medarbetare delar med sig av sin kunskap, att du ger medarbetare nya arbetsuppgifter, lärande genom nära samarbeten mellan individer och mycket annat. Det viktiga är att det görs och då behöver det planeras in så att den tiden inte” äts upp” av annat.
- I en ideal värld borde företagen planera för framtida kompetens på samma sätt som de arbetar med innovation och utvecklar affärsmodeller och nya produkter, säger Ann-Katrin. Det borde också vara en självklarhet att förtroendevalda på arbetsplatsen driver frågan om
kompetensutveckling
på samma sätt som vi idag gör med
löneutveckling
och arbetsmiljöfrågor.
Kompetens
Summan av teoretisk och praktisk kunskap samt förmåga att tillämpa detta i praktiken
Kompetensutveckling
Strategiska insatser som ökar individers och verksamheters kompetens, där behoven och förutsättningarna avgör vilken form av
kompetensutveckling
som är lämpligast.
Det kan vara kurser och utbildningar, men det kan också vara att systematiskt synliggöra, dokumentera och ta till vara lärande och erfarenheter som uppkommer genom aktiviteter på jobbet.
Lärandeorganisation
En organisation som skapar goda förutsättningar för medarbetarnas lärande och som tar tillvara lärandet och nyttiggör det i organisationens strävan att påverka och anpassa sig till omvärlden.
Kompetensutveckla dina medarbetare
Världen förändras snabbt och behovet av ny kompetens ökar. Se till att stärka kompetensen bland dina medarbetare (även din egen), för att utveckla verksamheten så att den står sig även i framtiden.
Om du har en ledande befattning med personal-, budget- eller verksamhetsansvar kan du bli medlem i Unionen Chef - Sveriges största fackförbund för chefer. Är du redan yrkesverksam medlem i Unionen kan du uppdatera ditt medlemskap utan att det kostar något extra.
Peter Hellberg valdes till Unionens förbundsordförande vid kongressen i höstas, men vem är han och hur ser han på ledarskap?
Chefsliv träffade honom och förutom frågan om ledarskap handlade samtalet också om integritet, ett område där Peter ser att facket har en viktig uppgift.
Firar 30 år som förtroendevald
Peter jobbade som systemutvecklare på IBM under 90-talet där han blev invald i klubbstyrelsen.
- Jag inser att jag firar 30 år som
förtroendevald
i år, säger han eftertänksamt. Och min drivkraft under alla år har varit att bidra till att arbetslivet ständigt blir allt bättre.
År 2000 blev han invald i förbundsstyrelsen, valdes till vice ordförande 2004 och vid kongressen 2023 valdes han till ordförande. Förutom att leda i rollen som vice ordförande i Unionen så har han även bland annat varit ordförande i internationella fackliga sammanhang. Peter har också varit ordförande vid ett otal möten i olika former.
Chef och ledare – olika delar i chefsrollen
Peter menar att begreppen chef och ledare handlar om olika delar i chefsrollen.
- Chef är ett yrke medan ledare mer är en roll man tar på sig, säger han. En chef är inte alltid en bra ledare, och en ledare är inte alltid chef.
Chefens uppdrag utgår ifrån en hierarkisk struktur som tar sikte på arbetsgivaren och arbetsplatsen visioner och mål.
- En riktigt bra chef är ju också en god ledare, som lyssnar in sina medarbetare och samtidigt är tydlig med målsättningar och ramar för verksamheten, menar Peter.
Vill utgå ifrån det som är bäst för medlemmarna
Att vara
förtroendevald
ledare i en medlemsorganisation är ytterligare ett perspektiv på ledarskap.
- Som
förtroendevald
ledare har jag ju mitt uppdrag från medlemmarna, säger Peter. Det ledarskapet bygger på att lyssna på medlemmarna både direkt och även via klubbstyrelser, regionstyrelser, branschdelegationer och de många andra demokratiskt valda grupperingarna som finns i Unionen. Utifrån det gör vi i förbundsstyrelsen bedömningar om vad majoriteten vill och vad som faktiskt är bäst för medlemmarna och inte minst vad som ger bäst utdelning utifrån de medel förbundet har.
Som ledare i Unionen vill Peter uppfattas som inlyssnande i vad medlemmarna tycker, tänker och behöver.
- Jag blir gladast om de säger att ”han bryr sig på riktigt om hur vi har det”, säger han.
Peters målsättning är också att leverera på det medlemmarna efterfrågar.
- Jag vill bidra till att skapa engagemang så att medlemmar får kraft att agera på egen hand, på sin arbetsplats, i sin styrelse eller något annat sammanhang, säger han.
Integritet – ett viktigt område för fackförbunden
Ett område som Peter ser är både aktuell och viktig att hålla koll på för fackförbunden är frågan om integritet.
- Det kommer ständigt nya IT-verktyg som samlar in data från medarbetarna och som ökar möjligheten till övervakning, något vi som fackförbund på sikt behöver hjälpa till att reglera, säger han.
Han menar att man behöver få ha sin privata sfär, även på jobbet och ifrågasätter hur snäv den får vara innan det inte blir okej för den enskilda personen.
- Chefen ska inte behöva ha koll på exakt hur du har gjort något, och hur mycket tid du har lagt på de olika delarna. Det viktiga är att slutresultatet blir bra. Det här är en arbetsmiljöfråga. Man mår inte bra i en för detaljstyrd och övervakad arbetssituation. Alla behöver inflytande i sitt arbete.
Så får du som chef använda medarbetardata
Sammansmältningen av privatliv och arbetsliv väcker frågan om vilka möjligheter arbetsgivare och du som chef har att använda digitala spår som genereras på en arbetsenhet. Här svarar utredaren på några hypotetiska situationer.
Ett bra samarbete mellan dig som chef och förtroendevalda lönar sig
Att det finns fackliga ombud på jobbet är bra för hela organisationen och även för dig som är chef. Arbetsplatser med fungerande och strukturerade samarbeten mellan chefer och medarbetare visar sig gång på gång ha färre konflikter och kan lägga mer energi på verksamhetens utveckling.