Det kan tyckas vara småsaker; fylla på papper i skrivaren, fixa present, snygga till konferensrummet... Men uppgifterna varken värderas eller lönesätts, och det är framförallt kvinnor som gör dem. ”Kvinnor smörjer maskineriet”, säger forskaren Annika Härenstam, som tycker att det är dags att göra upp med det osynliga arbetet.
Publicerad 26 jan. 2023
Statistiken är talande: Betydligt fler kvinnor än män går in i väggen och drabbas av stressrelaterad ohälsa. Men Annika Härenstam, psykolog och professor eremita i arbetsvetenskap och -organisation ogillar pratet om kvinnors stress och sjukskrivningar.
– Det gör att vi ser kvinnors ohälsa som ett kvinnoproblem. Man letar individuella orsaker, och drar slutsatser om att kvinnor inte kan säga nej i tid eller inte pallar stress lika bra som män. Men forskning visar att om kvinnor och män utsätts för liknande situationer, så reagerar de ungefär likadan, säger Annika Härenstam.
Ja, att kvinnor blir sjuka av stress handlar om systemfel, och är därmed allas angelägenhet. Annika Härenstam vill att vi tittar på hur jobben organiseras. För faktum är att fler kvinnor än män har jobb där man har lågt inflytande men höga krav, vilket är en riskfaktor. Det är också vanligare att kvinnors jobb har otydliga mål och är mer tids och rumsbundna, alltså inte är lika flexibla, saker som också kan känslor av stress.
– Även på kontor med hälften kvinnor så jobbar män och kvinnor med delvis olika saker. Fler klassiskt administrativa serviceuppgifter ligger på kvinnor. Och när man pratar om gränslösa arbetet där man kan sitta var som helst och jobba, så gäller det inte om alla på kontoret, det finns alltid folk (ofta kvinnor) som exempelvis är där och öppnar eller alltid bemannar telefonen säger Annika Härenstam.
Och om vi på hemmaplan pratar om det oavlönade arbetet, som att plåstra om, diska, bädda och handla, något kvinnor tar en större del av – så bör vi på jobbet titta på det osynliga arbetet. För en effekt av de slimmade organisationerna är att medarbetare ska göra en massa saker som man inte tänker på eller värdesätter, de liksom bara ingår. Det kan vara att vattna blommor, tanka bilar, boka möten, sammanställa listor, fylla på papper i skrivaren, fixa krånglande datorer eller handla presenter till Amira som ska sluta. Det kan tyckas vara små saker, men dessa små saker har stor betydelse.
– Många medarbetare, men framförallt kvinnor, gör saker som inte är synliga och därmed inte värderas eller lönesätts, säger Annika Vänje, docent i förändringsledning och genus vid KTH.
Vi har också det sociala och emotionella arbetet, där fler kvinnor tar på sig rollen att se och måna om andra – och förväntas göra det.
– Annars uppfattas hon som otrevlig, medan en man som agerar på samma sätt ses som viktig – om vi generaliserar. Det är också vanligare att män ber sin chef prioritera när det adderas nya arbetsuppgifter, medan kvinnor får höra ”du är ju så bra på det här, du fixar det” och bär stressen inom sig, säger Annika Härenstam.
Varför lägger kvinnor inte bara av med det här, om det ökar stressen utan att ge kredd?
– Det är en av de vanligaste kommentarerna. Men om en kvinna bryter mönstret kan hon få betala ett högt pris genom att bli utfryst, ses som svikare eller jobbig, ”har du märkt vad sur hon är?”, säger Annika Vänje.
Ja, vi låtsas ofta som att det osynliga arbetet inte finns, men på något bakvänt sätt räknar vi ändå med att det ska fixas.
– Kvinnor smörjer maskineriet när de utför osynliga arbetsuppgifter, men det är inga kompetensbärande uppgifter, så kvinnor får jobba hårdare för att leva upp till normen på arbetsplatsen, vilket påverkar rekrytering, lönesättning , chans till avancemang och så vidare, säger Annika Vänje.
Så vad är tipset för att komma till rätta med det här?
– Att erkänna att de här uppgifterna finns, att det är ett jobb och att någon, ofta en kvinna, gör det gratis, säger Annika Vänje.
Hitta osynliga arbetsuppgifter, inte bara de som normalt brukar mätas och räknas – utan allt man lägger sin arbetstid på.
Nästa artikel
Många av oss använder jobbmobilen även privat. Ja, hela sex av tio tjänstemän gör det, enligt en Novus-undersökning gjord på uppdrag av Unionen. Och andelen chefer som gör det är faktiskt ännu lite högre (65 procent av cheferna mot 58 procent av samtliga). Det kan kännas enklast så, och lite lyxigt att slippa betala för ett eget abonnemang också. Men det innebär att du utsätter dig för risker.
- Det är dumt av flera anledningar. Du kanske råkar ladda ner en fientlig app med dålig säkerhet, vilket utsätter företaget för fara, säger Unionens dataskyddsombud Nils Henckel, som tidigare jobbat på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Han berättar om en incident för några månader sedan där en person på Tullverket som laddade ner appen Google photo, som skickar alla mobilens bilder till en server i USA – vilka amerikansk underrättelsetjänst teoretiskt skulle kunna begära ut.
- Det tråkiga var att personen hade fotat utredningsmaterial, som alltså skickats till ett amerikanskt bolag. Tänk dig exemplet med fysiska bilder; det är som att personen skulle ha tagit ett gäng foton från en utredning och postat dem till ett amerikanskt bolag som jobbar med information. I det här fallet fick Tullverket betala ett relativt stort bötesbelopp.
det innebär också att arbetsgivaren, exempelvis din chef eller HR-avdelningen, skulle kunna övervaka din privata kommunikation
Men det innebär också att arbetsgivaren, exempelvis din chef eller HR-avdelningen, skulle kunna övervaka din privata kommunikation – mejl och meddelanden du skickar till familj och vänner.
- Har du en Iphone i jobbet och installerar ett Icloud-konto, så blir det per se så att arbetsgivaren får ta hand om alla dina privata konversationer. Arbetsgivaren vill nog inte ha dem, men jag skulle inte ta risken. För tänk om just du har en chef eller person på IT- eller HR-avdelningen som har lust att gå in och kika på vad du gör? Och vad händer med all din information och alla dina bilder när du slutar? Tanken på att arbetsgivaren äger ens privata information får i alla fall mig att rygga tillbaka.
Ja, det tror jag. De flesta chefer eller HR-avdelningar har inget som helst intresse av att sitta och övervaka dig, men det förekommer, så varför utsätta sig?
Det enklaste sättet är att skilja på jobb och privatliv, och ha en egen mobil och dator för privata ändamål. Tänk också på att inte ha jobbmejlen installerad på din privata mobil, tipsar Nils Henckel.
Det beror på. Arbetsgivaren får inte sitta och läsa dina mejl av rent intresse. Men om det finns särskilda anledningar, exempelvis misstanke om bedrägeri eller allvarlig misskötsamhet, så kan det vara möjligt. Men man får aldrig hålla på med ren och skär övervakning utan väl underbyggt syfte, eller kontrollera att folk är tillräckligt effektiva. Allt arbetsgivaren gör ska dessutom meddelas i förväg, så att alla på arbetsplatsen är fullt medvetna om att det sker, säger Nils Henckel.
Du kan vända dig till facket, kanske din förtroendevalda eller ditt arbetsmiljöombud , och berätta vad som har hänt. Gör också ett klagomål till IMY, som kan utreda ärendet och döma ut böter.
