Vad löneavtal innehåller
Löneavtal kan innehålla många olika delar. Här hittar du en lista med förklaring av de vanligaste komponenterna i löneavtal.
Löneavtal kan innehålla många olika delar. Här hittar du en lista med förklaring av de vanligaste komponenterna i löneavtal.
Information om vad som gäller för just din lönerevision hittar du i det löneavtal som gäller på din arbetsplats.
Ditt centrala kollektivavtal innehåller ett löneavtal där det står hur lönerna ska sättas inom just den bransch som du arbetar. Mer information om olika nivåer på avtal hittar du på sidan Centrala och lokala löneavtal ger ramar kring din lön. Vilka delar eller komponenter som ingår i det centrala löneavtalet är en fråga om hur de som förhandlat om löneavtalet har valt att anpassa det till din bransch. Här hittar du en förteckning över vanliga komponenter som kan ingå.
Läs mer om just ditt löneavtal på Ditt löneavtal - det här ingår och så här hittar du det.
I löneavtalet finns inskrivet vilken som är den lägsta månadslön du är garanterad. Läs mer om minimilön och lägsta lön.
Lägsta lönehöjning garanterar att din löneökning ska uppgå till minst en bestämd summa vid lönerevisionen.
Om du får ingen eller en mycket låg löneökning, måste arbetsgivaren ta fram en handlingsplan för att du ska kunna få en bättre löneutveckling i fortsättningen.
De faktorer som bedöms och ligger till grund när din individuella löneökning bestäms. Det här påverkar din lön.
Löneökningsutrymmet uttrycks i de flesta löneavtal i form av en procentsats som beräknas på summan av alla Unionens medlemmars fasta kontanta löner. Alla som omfattas av löneförhandlingen bidrar till lönepotten. Beräkningen av storleken på löneökningsutrymmet säger inget om hur stor din individuella löneökning ska vara. Alla centrala löneavtal tillåter att löneökningsutrymmet kan vara större än vad som anges i avtalet - dock inte lägre. Potten fördelas individuellt, vilket innebär att några får en större del av potten och andra mindre.
Procentsatsen i löneökningar på central och lokal nivå (t ex 3,0 % vid en lönerevision ) inte automatiskt tilldelas dig som enskild medlem utan är ett riktmärke, en kollektiv nivå för att säkra en stabil reallöneökning över tid. Vad du som individ ska ha för lönepåslag ska avgöras av din prestation utifrån de lönekriterier som finns på din arbetsplats. Löneökningsutrymme och lönepott
I löneavtal som inte har ett fastställt löneökningsutrymme finns ofta en så kallad stupstock . Stupstocken är ett löneutrymme som uppstår om Unionens klubb och arbetsgivare inte kan enas om hur stor löneökningarna ska vara.
I löneanalysen kartlägger arbetsgivaren och Unionens klubb om det förekommer osakliga eller diskriminerande löneskillnader. Om det upptäcks sådana, ska de rättas till. Läs mer om lönekartläggning.
Tidpunkten då lönen ska revideras – vanligen en gång per år. Före en lönerevision sker vanligen en lokal löneförhandling på företaget. Läs mer om lönerevision och lokala löneförhandlingar.
De centrala parternas gemensamma uppfattning om vilka värderingar och förhållningssätt som ska styra hur lönerna sätts, till exempel att lönen ska vara individuell och differentierad.
De arbetsformer som parterna kommit överens om ska gälla för det lokala arbetet med att uppfylla de krav och intentioner som finns i det centrala löneavtalet.
Ett regelbundet återkommande samtal mellan chef och anställd om hur arbetet utförs, vilka resultat som förväntas och vilken kompetensutveckling som behövs för att kunna göra ett bra eller bättre jobb och därmed förbättra lönen. Läs mer om lönesamtal.
En del löneavtal innehåller ett alternativt löneavtal som de lokala parterna kan komma överens om att införa. Det alternativa löneavtalet ersätter då det centrala avtalet. Det alternativa löneavtalet utgår från att både löneutrymme och fördelning ska förhandlas lokalt. Det innehåller inte några i förväg bestämda löneökningar