Nu finns ett nytt studiestöd för vuxna, det så kallade omställningsstudiestödet, som innebär att du som jobbar kan plugga med lön. Vilken möjlighet! Är det nu du ska ta steget att realisera din dröm? Unionen vill se dig växa.
Oavsett om man är sugen på att höja sin kompetens eller att bli något helt nytt, så kan det studier vara svårt att få ihop ekonomin som vuxen, med lägenhetslån, barn, försäkringar och what not. Men nu har du möjligheten. Det nya omställningsstudiestödet gör att du som är mitt i karriären kan studera med upp till 80 procent av din lön, beroende på kollektivavtal .
Omställningsstudiestödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av din lön, dels av ett lån som du kan fylla på med om du vill. Du kan välja att bara ta bidraget, och avstå ifrån lånet. Det täcker 44 veckors heltidsstudier, men räcker alltså längre om du studerar på deltid. Den som har kollektivavtal kan dessutom få ett kompletterande studiestöd från sin omställningsorganisation , som TRR. Den som inte har kollektivavtal får inte detta, och därmed en lägre ersättning.
Bidraget från CSN motsvarar 80 procent av din inkomst upp till ett maxbelopp. År 2022 är maxbeloppet 21 300 kronor. Många omställningsorganisationer, som TRR som Unionens medlemmar är kopplade till, skjuter till ytterligare pengar så att du ska få upp till 80 procent av din lön. Det är alltså svårt att säga exakt hur mycket du kan låna innan man vet vad du får i studiestöd och bidrag. Men du kan aldrig får mer än du har i lön.
Stödet är tänkt för att stimulera kompetensutveckling , så det gäller dig som redan har ett jobb eller är mellan jobb. För att få tillgång till stödet behöver du ha jobbat:
Ja! Du kan arbeta på deltid samtidigt som du pluggar, och det finns ingen maxgräns för hur mycket du får tjäna. Men du får bara omställningsstudiestöd för den tid du inte jobbar. Så jobbar du på halvtid så får du bara studiestöd på 50 procent.
En fiffig sak med det här är att det är du som väljer vad du vill studera, inte arbetsgivaren. Det öppnar upp för dig att stärka dig inom de områden du vill och behöver. Kurser som arbetsgivaren tycker att du behöver bör jobbet också betala för.
Stödet gäller studier som påbörjas från och med 2023. Du kan få studiestödet för alla utbildningar i Sverige som ger rätt till studiemedel från CSN generellt. Det kan alltså vara studier på högskola, universitet, yrkeshögskola, folkhögskola eller komvux. Även utbildningar som en omställningsorganisation som TRR finansierar ger rätt till det här studiestödet.
Grundtanken är att stärka människors ställning på arbetsmarknaden, så det är svårare att få stöd för utbildningar där det redan råder stor konkurrens om jobben.
TRR är med och bedömer detta för Unionen-medlemmars räkning.
TRR och andra registrerade omställningsorganisationer kan hjälpa dig med vägledning kring studier och din ansökan. Du söker på csn.se. CSN fattar beslut.
Unionen vill se dig växa!
Här kan du läsa mer om trygghetsöverenskommelsen, som det här studiestödet är en del av.
Nästa artikel
Sverige skriker efter kompetens, men frågan handlar inte bara om livslångt lärande och vidareutbildning. Den handlar också om att ta vara på den kompetens som redan finns i landet. För nära hälften av Europas högskoleutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb, och Sverige är bland de sämsta på att ta vara på denna kompetens. Det visar en undersökning från EU:s statistikmyndighet Eurostat, Lighthouse Reports och Financial Times.
En som kan vittna om denna brain waste, alltså ”hjärnslöseri”, är Midhun Narayanan.
– Jag har sökt över 1000 jobb. Jag skojar alltså inte när jag säger det. 800 i Sverige och 200 i nordiska grannländer. Men det har inte lett till mer än fyra fem intervjuer och än så länge inget jobb, säger Midhun.
Midhun Narayanan och hans fru flyttade från Indien till Sverige 2021, då båda var sugna på att uppleva den balans mellan jobb och fritid som de hört talas om finns här. Hon, utbildad engelskalärare, började studerade nordisk välfärd. Han, utbildad och erfaren inom HR, sökte till att börja med extrajobb i Halmstad. Det gick trögt, därför flyttade paret småningom till Göteborg där Midhun fick jobb inom HR och rekrytering på ett indiskt företag verksamt i Sverige.
– Men efter några år lade de ner sin verksamhet här, så våren 2024 blev jag uppsagd. Sedan dess har jag nätverkat, skapat kontakter och sökt jobb, men utan resultat.
Varför har det varit så svårt att få napp, tror du?
– I många jobbannonser står det att företaget är engelskspråkigt, men i realiteten vill de ändå ha någon som pratar svenska flytande. Jag önskar att de var ärligare med sina intentioner. Det skulle spara tid för både mig och dem.
Midhuns fru väntar nu på att få lärarlegitimation. Under tiden jobbar hon på tre olika hotell.
– Det är slitiga jobb och osäkra anställningar där hon rings in vid behov.
Han säger att situationen tär på både självkänslan och humöret.
– Jag är inte lika hoppfull och glad som när jag kom. Att inte kunna bidra till försörjningen är tufft.
Lucy Larsson bestämde sig för några år sedan för att göra något åt problematiken och startade den icke vinstdrivande organisationen Garden of Talents. Redan innan hade hon jobbat med karrärcoachning och hjälpt arbetssökande att som hon säger ”levla upp.” Garden of Talents coachar högutbildade personer från andra länder för att de ska närma sig arbetsmarknaden. De erbjuder en åtta veckors intensivkurs, där man bland annat går igenom presentationsteknik, nätverkande i praktiken, personal brandig, och att återupptäcka sina styrkor. De hjälper också arbetsgivare med att hitta kompetens på nya sätt och onboarding av nya talanger.
– Allt för att stoppa denna brain waste. Som land har vi inte råd att inte bli bättre på detta, säger Lucy.
Ja, kostnaden för detta slöseri är enorm. Om dessa personer arbetade på motsvarande jobb och hade motsvarande inkomst som resten av invånarna skulle den europeiska ekonomin växa med nästan 400 miljarder kronor, enligt Lighthouse Reports. Problemet med brain waste är störst i Italien och Grekland, men Sverige kommer faktiskt på en femteplats (är alltså femte sämst) av 22 länder.
Lucy, som själv flyttade hit från Samoaöarna på grund av kärleken för 20 år sedan, vet hur det känns att bli avpolletterad utan att ens ha getts en chans. Hon kom hit med en IT-utbildning i bagaget och tänkte ”toppen, Sverige är ett högutbildat land.”
– Men jag fick börja jobba som städerska på en biograf. Det kändes värdelöst, som att förvandlas till en liten myra.
Så småningom fick hon en tjänst som HR-administratör. Alltså långtifrån det hon var utbildad till, men ändå mer självstärkande. Hon kom senare även att jobba inom hos MSB.
– För några år sedan ville jag byta jobb, och insåg då att inget hade förbättrats sedan sist. Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling , men väldigt lite om kompetensslöseri.
Vad är tipset till företag som söker efter kompetens?
– Svara på mejl. Många talanger försöker nå ut, men får inga svar. Ett ja eller nej är bättre än inget svar alls. Se också över kraven i rekryteringsannonserna. När jag började jobba på MSB kunde jag inte flytande svenska, men det gick bra ändå. Där fanns en öppenhet inför personer med andra erfarenheter, och jag växte som människa, ”wow, jag är värd något”. Alla vann på upplägget, säger Lucy.
Ja, fördelarna med kulturell mångfald är stora, visar olika studier.
– Företag med kulturell mångfald är mer lönsamma. Man blir också mer kreativ i en mångkulturell miljö, säger Unionens vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Hon menar att individer som inte får möjlighet att nyttja sin kompetens är en förlust både för den enskilde och samhället.
– Vi är alla förlorare så länge vi inte tar tag i frågan. Vi behöver bryta dessa barriärer, integrera fler utrikesfödda på arbetsmarknaden och ta vara på deras kompetens, säger Victoria Kirchhoff.
På frågan om hur Midhun ser på sin och andra migranters framtid här i Sverige, svarar han att:
– Det här är erfarna, kompetenta personer som vill använda sina hjärnor och bidra, så många flyttar nog så småningom till andra länder. Vi vill få internationell erfarenhet, säger Midhun.
Här finns konkreta tips och tankar kring hur vi ökar mångfalden i arbetslivet.